Efter en kortare trend har EU-ländernas husägares intresse för solceller på taket svalnat rejält. Svaret från Bryssel stavas tvingande direktiv. Om fem år ska så gott som alla hustak vara inklädda med solpaneler.

Nyligen klubbades som en del av EU:s ”gröna giv” det så kallade EPBD-direktivet av såväl Europaparlamentet som Europeiska unionens råd. Med det påstådda klimathotet som fond ställs omfattande krav på byggnaders energianvändning för att få ned utsläppen från fastighetssektorn.

Bland de många kraven finns ett om att i princip alla byggnader ska ha tak täckta av solpaneler. Och snabbt ska det gå, redan om fem år ska takpannor, tjärpapp, plåt och torv vara ett minne blott.

Först offentliga byggnader, sedan småhus

Först ut blir enligt direktivet större offentliga byggnader. För privatpersoner är det den som vill bygga nytt som först drabbas av solcellstvång medan befintliga husägare kan få något längre respit.

För att få valuta för investeringen rekommenderas att man bygger sitt hus på en oskymd plats med många soltimmar. I annat fall kan det bli en kostsam historia.

– Det är alltså både flerbostadshus och småhus, förklarar Tobias Walla, departementssekreterare på klimat- och näringslivsdepartementet med ansvar för införandet av direktivet i Sverige, för DN.

Luddig formulering kan ge dispens

Det ska enligt direktivet vara ”tekniskt lämpligt och ekonomiskt och funktionellt genomförbart”. I annat fall kan man få dispens. Sverige brukar som regel överimplementera direktiv av det här slaget och svenska husägare bör förbereda sig på ett litet nålsöga att ta sig igenom för den som vill slippa står det i direktivet.

Hur litet återstår att se när direktivet implementeras som svensk på våren 2026. Hur strikt eller generöst den här skrivningen ska tolkas är något som ”behöver analyseras” säger Tobias Walla.

Problem med stabiliteten i elnätet

På nationell nivå kan massimplementeringen av solkraft av det här slaget innebära problem med stabiliteten i elnätet. Att kompensera för ett kraftigt ökat inslag i elmixen av solenergi som fluktuerar kraftigt beroende på molnighet blir en utmaning.

Hur Sverige och andra EU-länder ska lösa den ekvationen är det idag ingen beslutsfattare som kan svara på. Det blir för teknikerna att lösa efter hand.

Inte ens solcellsbranschen är odelat positiv

Husägarna antas av lätt insedda skäl vara måttligt förtjusta, men inte ens hos solcellsbranschen är man odelat positiv till tvångsdirektivet. ”Sossepriser” på el fick initialt många husägare att satsa på egenproducerad solkraft men boomen som höll i sig under 2023 har nu kommit av sig.

För 2024 handlar det om en prognostiserad halvering av antalet installerade solcellsanläggningar. Men det ska det EU-tvång som sätter marknadskrafterna ur spel ändra på, är tanken.

– Det borde bli ett uppsving, säger Anna Werner, vd på branschorganisationen Svensk Solenergi, till DN.

Werner är samtidigt inte odelat positiv till den totalitära doft som direktivet andas. Det hade varit bättre om EU i stället för tvång satsat på att incitament till EU-medborgarna och därmed förmått dem att frivilligt köpa anläggningar, anser hon.

– Det hade också varit smartare att utforma kravet så att varje husägare måste se till att producera lika mycket el som man gör av med. Då hade man kunnat välja att installera solceller på tak, fasad eller mark – eller gå in som andelsägare i en sol- eller vindpark, säger hon.