Samhällsnytt kan berätta mer om den hijab-bärande kvinna som var i slutskedet av polisutbildningen innan hon sparkades av hemlig orsak. Enligt källor inom polisen har kvinnan haft ett problematiskt umgänge men huvudorsaken är att hon inte håller måttet. Vittnen berättar att aspiranten inte klarar konflikthantering med män och frekvent drar ”rasistkortet”. Hon har flera gånger tvingats byta klass och kallats till hela sju allvarssamtal. Instruktörer är frustrerade över att inte få gehör hos sina chefer när de påtalar problemen.

Det var i slutet av september som 24-åriga Noor Al-Hussein, folkbokförd i Örebro med bakgrund från Irak, fick besked att hon måste avbryta polisutbildningen med endast sitt examensarbete kvar. Detta med hänvisning till att hon inte kan betros med en säkerhetsklassning ens på den lägsta nivån, något som en polis måste godkännas för.

LÄS ÄVEN: Hijab-kvinna petades från polisutbildningen pga säkerhetsrisk – nu överklagas beslutet

Al-Hussein som tidigare har uppmärksammats av Nerikes Allehanda som inspiration och dörröppnare för fler slöjbärande poliser i Sverige ska enligt uppgifter till Samhällsnytt ha haft ett problematiskt umgänge och även läckt information till utomstående. Men det är samtidigt inte huvudorsaken till att myndigheten i slutskedet av utbildningen väljer att inte låta henne fortsätta.

”Hon är en katastrof och använder rasistkortet”

Istället handlar det om vad som beskrivs vara ”total inkompetens” vilket sätts i samband med de avsevärt sänkta begåvningskrav som antagits för polisutbildningen i syfte att fylla platser som stått tomma och för att kunna uppnå regeringens mål om 10 000 nya poliser till år 2024 – ett politikerlöfte som av erfarna poliser bedöms som omöjligt att infria.

En uppgiftslämnare berättar hur myndigheten tvingats att agera drastiskt och manövrera bort Noor som enligt vittnesmål inte kan hantera konflikter med män och även uppvisat påtagligt aktivistiska tendenser där hon tolkar in rasism överallt.

– Hon är en katastrof och använder rasistkortet under utbildningen, berättar en källa för Samhällsnytt.

Sänkta krav. Foto: Faksimil SR

Anklagar polisutbildningen för rasism

Noor själv säger sig inte alls kunna förstå myndighetens beslut och har nu tagit hjälp av Polisförbundet för att överklaga beslutet om att hon avskiljs från utbildningen. Hon påstår istället att det handlar om etnisk diskriminering, en linje som Polisförbundet ställt sig bakom. Samtidigt medger förbundet att de saknar kännedom om varför myndigheten tagit beslutet men gissar att det beror på att hon är arab och muslim.

– Hon har irakiska föräldrar, ett annorlunda namn, pratar arabiska, bär huvudduk. Hon har en annan etnisk bakgrund, säger Jonas Wiberg som är förbundsjurist hos Polisförbundet.

Chefer vill ge inkompetenta fler chanser

Samhällsnytt kan berätta att Noor haft sju så kallade uppsträckningssamtal, det vill säga allvarssamtal med flera varningar från Ola Kronkvist som är ansvarig för polisutbildningen i Växjö. Hon ska bland annat ha tvingats byta klass flera gånger. Men trots dessa vändor har utbildningsledningen inte agerat utan hela tiden gett Noor nya chanser.

Vidare framgår det att flera vid utbildningen har försökt flagga om problemet och samtala med Kronkvist men att han ändå vägrat agera. Oviljan misstänks av underordnade bero på att Kronkvist räds en så kallad rasiststämpel.

– Det är en sjukt olämplig polis och absolut inte något vi behöver i myndigheten. Det är alldeles för många rötägg som tar sig igenom som det är och ingen tar ansvar för att avskilja dem, berättar en källa för Samhällsnytt.

Frustration bland instruktörer

Enligt en poliskälla växer frustationen både bland instruktörer och inom kåren generellt med anledning av de sänkta antagningskraven till polisutbildningen. De instruktörer som sedan arbetar med studenten i ett halvår får ofta inget gehör för sina klagomål hos ansvariga chefer. Istället släpps den olämplige personen igenom och in i myndigheten.

Samhällsnytt har delgetts ett konkret exempel gällande en person som gått om hela sex terminer i polisutbildningen och fortfarande är kvar.

– Det värsta är att ingen vågar ta ansvar längre. Vi har människor som är direkt olämpliga att bli poliser. Det är något som märks när de är aspiranter. Instruktörer flaggar att det inte fungerar och att de inte är lämpliga att vara poliser men cheferna och handledarna som inte jobbar med personen låter det gå vidare med hänvisning till att ”det finns utvecklingspotential”.

Polisutbildningen: ”Ta bort begåvningstest”

Samhällsnytt ringde upp Ola Kronkvist vid polisutbildningen i Växjö för att höra mer om varför man har avskiljt  Noor Al-Hussein från utbildningen men även för att höra hur han ser på kritiken om att utbildningsansvariga inte får något gehör när de påtalar att studenter inte är lämpade att släppas vidare in i myndigheten.

Varför tvingas Noor Al-Hussein avsluta utbildningen med bara examensarbete kvar?

– Jag kan inte svara på den frågan för det är Polismyndigheten som beslutar om avskiljandet från polisprogrammet.

Hur vanligt är det att man avskiljs så sent i utbildningen?

– Det är ovanligt ska jag säga.

Jag fått höra att personen i fråga har haft flera uppsträckningssamtal med dig och även tvingats byta klass. Men trots dessa situationer har ni inte agerat i ett tidigare skede utan dragit på det och sedan lagt över ansvaret på Örebropolisen. Hur kommer det sig?

– Jag kommenterar inte enskilda ärenden på det sättet.

Om vi pratar generellt så har jag fått höra att det finns en utbredd frustration hos instruktörer som framför att en kandidat inte är lämplig men inte får något gehör från ansvariga chefer utan att ni istället ger fler chanser till förbättring. Känner du igen kritiken?

– Nej det gör jag egentligen inte för när en polislärare för fram ett ifrågasättande kring en student, det händer lyckligtvis inte särskilt ofta, men när det sker, då får vi samla in den dokumentation som finns genom att prata med studenten, prata med klasskamrater och om det finns tillräcklig substans i ärendet att vi bedömer att Polismyndigheten behöver titta på det så samlar vi dokumentationen och skickar till dem.

För ett par år sedan sänktes kraven för intagning till polisutbildningen. Har det påverkat antalet klagomål från utbildare?

– Nej. Det är så få fall. Jag tycker att Polismyndigheten med hjälp av Rekryteringsmyndigheten som sköter urvalet gör ett väldigt bra arbete. Det är kanske också en orsak till att vi har så många tomma platser trots att det är många sökande. De är faktiskt väldigt noga i antagningen. Sedan är det självklart, det är stora volymer, nationellt mellan 800-1000 studenter som antas varje år och det är klart att en och annan slinker emellan.

– Jag har hållit på sedan 2001 och jag kan inte säga att det har varit något trendskifte. Det enda är väl att möjligtvis att studenterna är yngre idag. När vi började här hade vi en snittålder vid antagningsåret på 26,5 år och det är väl strax under 25 år idag. Då är ju folk yngre och har mindre livserfarenhet. Men i det stora hela får vi väldigt bra studenter.

Det finns en politisk debatt sedan flera år tillbaka om att fler poliser måste utbildas och parallellt med detta har man sänkt kraven för att få in fler. Många är nog nyfikna på att höra hur du som arbetar i verksamheten känner att det upplägget fungerar?

– Debatten känner jag igen. Men bilden att kraven ska ha sänkts håller jag inte med om. Det här begåvningstestet då där man sänkte från en trea till en tvåa. Jag tycker att man borde tagit bort det där testet helt och hållet för att det mäter ganska dåligt förutsättningarna att klara polisutbildningen. Jag ser hellre att man hade använt högskoleprovet.

Kronkvist berättar även att det fungerar på det sättet att polisutbildningen i sig inte gör någon lämplighetsbedömning under utbildningstiden utan att det får visa sig vid aspirantutbildningen som pågår under ett halvårstid om personen är lämpad.

Polismyndigheten vill inte kommentera ärendet om Noor Al-Hussein eftersom det pågår en utredning i Personalansvarsnämnden.

Samhällsnytt har utan framgång sökt Noor Al-Hussein via telefon.

LÄS ÄVEN: Polisaspirant Bareq hatar ”äckliga SD-väljare” som bör begå självmord: ”Får tycka vad man vill”