I Sverige finns ingen efterfrågan efter de med ingen eller låg utbildning. ”De här gruppernas utbildningsnivå är generellt mycket låg.”

Nyligen arrangerade tankesmedjan Fores, som beskriver sig som ”Den gröna liberala tankesmedjan”, ett seminarium om hur etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden fungerar idag och hur den kan förbättras.

Kontentan blev att det finns utmaningar i etableringsuppdraget av nyanlända varav bara hälften ens har grundskolekompetens, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Samtidigt är Sverige ett av de länder i Europa som har minst efterfrågan på arbetskraft med ingen eller låg utbildning.

75 000 är idag inskrivna på arbetsförmedlingens olika aktiviteter kopplade till etableringsuppdraget, vilket är rekordmånga.

– De här gruppernas utbildningsnivå är generellt mycket låg. Hälften har inte ens grundskolekompetens och idag vet vi att man åtminstone behöver gymnasiekompetens för att ha en chans på arbetsmarknaden, sa Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi på SOFI vid Stockholms universitet, på seminariet.

Arbetsmarknaden för inrikes födda sägs vara mycket god just nu med en arbetslöshet på fyra procent. Bland nyanlända migranter och utrikes födda är den dock 21 procent.

En uppföljning av etableringsuppdraget från 2016 visar att endast 40 procent av männen och 22 procent av kvinnorna antingen arbetade eller deltog i reguljär utbildning.

Enligt Andersson Joona är den mest effektiva insatsen för att få nyanlända och utrikesfödda i arbete olika subventionerade anställningar då ”de ligger närmast de riktiga jobben och risken för undanträngningseffekter är liten”.

Trots generösa subventioner är arbetsgivarnas efterfrågan ändå låg.

Vad som krävs enligt Andersson Joona en kombination av flera olika insatser.

– Det kan handla om att ta till vara på den faktiska kompetens som de nyanlända redan har samt att öka incitamenten för att delta i en språkutbildning. Arbetsgivare kan behöva starkare incitament för att anställa.