I en genomgång som SVT Uppdrag granskning gjort framgår det att Sverige under åren 2016-2019 tvingats ta tillbaka 81 kriminella migranter som utvisats men sedan inte tagits emot av hemlandet.

Enligt siffror från Nationella Transportenheten görs det varje år omkring 2 000 utvisningar med personal. I de flesta fallen återvänder NTE:s personal ensamma men långt ifrån alla.

Mellan 2016 och 2019 fick man till en kostnad av 16 miljoner kronor åka tillbaka till Sverige med utvisade som skickats till länder som Iran, Marocko, Ghana, Afghanistan, Tyskland, Jordanien, Kenya, Algeriet, Sudan, Tanzania, Bangladesh och Libyen.

Enligt NTE-chefen Johan Mellbring är den absolut vanligaste anledningen till de misslyckade utvisningarna att mottagarlandet inte tar emot sina medborgare.

I bland bedömer polisen det vara nödvändigt att genomföra utvisningsresor trots att exempelvis id-handlingar saknas för att på plats vidta utredningsåtgärder, något som kan resultera i att utvisningen misslyckas.

22 år gammalt utvisningsärende

I ett fall tar man upp Mahmoud Reza Beiran som 1998 sattes på ett plan med destination Iran. Han skulle då utvisas på livstid efter en dom för att ha använt och sålt narkotika, men det misslyckades.

Anledningen är att man sedan han kom till Sverige 1987 inte kunnat fastställa hans identitet. I dag lever han i Sverige utan egentlig rätt att vistas här och försörjer sig på socialbidrag.

På den iranska ambassaden säger man sig nu plötsligt ha fastställt hans identitet, men påstår samtidigt att man inte kan tvinga någon att återvända till Iran.