Statsminister Stefan Löfven med migranter. Faksimil Facebook

9,2 miljarder i efterlevandepension till barn sedan 2009 – ’ensamkommande’ stor del av mottagarna

14.2K Shares

Sedan en tid tillbaka har debattören och författaren Rebecca Weidmo Uvell försökt få ut siffror över barn som får efterlevandepension men mött på motstånd av Pensionsmyndigheten. Medan hennes överklagan gått vidare till kammarrätten har i stället en moderat riksdagsledamot varit behjälplig och tagit fram siffrorna via riksdagens utredningstjänst. Dessa visar att nästan tio miljarder kronor har betalats ut i efterlevandestöd till barn, inrikes som utrikes födda, under de senaste nio åren. ”Det handlar alltså inte om några småpengar”, kommenterar Weidmo Uvell.

Av de 9,2 miljarderna har 1,35 miljarder gått till utlandsfödda barn. I denna grupp ingår även individer där det inte finns någon uppgift om hemland. 1 185 personer har kunnat dela på 170 miljoner kronor utan att ens ha behövt uppge varifrån de kommer och var deras föräldrar bodde då de dog.

I tabellerna ingår samtliga utlandsfödda, även de vars föräldrar kommit till Sverige som asylsökande och adopterade. Det går dock att se hur mycket just så kallade ensamkommande flyktingbarn lyckats få beviljat genom att titta på enskilda länder, detta då det inte sker svenska adoptioner i någon större omfattning i exempelvis Afghanistan utan i stället är det främst sydamerikanska och asiatiska länder varifrån dessa kommer.

”Ensamkommande” kommer främst från Afghanistan, Somalia, Syrien, Eritrea och Irak. Summorna som gått till individer från dessa länder är omfattande – bara till afghanska ”barn” har det mellan 2009 och 2018 betalats ut mer än 158 miljoner kronor i efterlevandepension.

Motsvarande summor för de övriga länder som ”ensamkommande” främst härstammar från är:

Eritrea: 35 664 821 kronor
Irak: 159 968 744 kronor
Somalia: 162 040 803 kronor
Syrien: 82 791 001 kronor

Sammanfattningsvis rör det sig om nästan 600 miljoner kronor som betalats ut sedan 2009.

Enkla pengar
Efterlevandepension kan sökas även om man inte bor i Sverige. Det enda som krävs är intyg på dödsfallet och vigselbevis samt en blankett där man på heder och samvete lovar att uppgifterna är korrekta.

Ifall det förmodas att barnet kommer att vistas i Sverige mer än ett år får de söka efterlevandepension, oavsett om man har tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. Den ”ensamkommande” ansöker för en förälder som aldrig bott i Sverige. Inga bevis som dödsintyg krävs, här räcker det med att vårdnadshavaren skriver under.

Afghaner sticker ut
158 miljoner kronor har gått till afghaner, tolv procent av hela summan till utlandsfödda barns pensioner.

Medan afghaner utgör 0,5 procent av Sveriges befolkning tog dessa emot 1,7 procent av det totala stödet för efterlevandepension.

2013 fick 238 afghaner dela på 4,6 miljoner kronor – 2016 hade antalet stigit till 1 525 stycken som fick 33,8 miljoner kronor.

Kunskapsöverföring
Att det plötsligt ökade tror Weidmo Uvell beror på kunskapsöverföring – att landsmän informerade varandra om hur man kunde mjölka den svenska staten på ännu mer pengar. Samma trend finns bland de eritreanska, somaliska och syriska ”barnen”.

Fram till 2018 kunde de dessutom få ut två år retroaktivt, vilket stoppades 2018 då bara sex månader betalas retroaktivt.

Löfte om att tas upp i riksdagen
Jan Ericsson, den moderate riksdagsledamoten som hjälpt Weidmo Uvell ta fram siffrorna, skriver i en kommentar: ”Att de svenska bidragssystemen är mycket generösa mot nyanlända är ingen hemlighet”. Han lovar även att ta upp frågan i riksdagen.

14.2K Shares

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.