Ett par från Nepal har gift sig i Sverige men är numera skilda. Eftersom de ”trotsat sedvänjorna” genom att gifta sig trots att de tillhör olika kaster så beviljar migrationsdomstolen i Malmö flyktingstatus och uppehållstillstånd. Rådmannen var skiljaktig och ville utvisa paret.

En man från Nepal sökte asyl i Sverige för första gången under ett annat namn än det han använder sig av nu i februari 2009. Den 8 juli 2010 vann ett utvisningsbeslut mot mannen laga kraft. Han vägrade lämna landet frivilligt men i juli 2013 registrerades mannen ”utrest genom polismyndighetens försorg”.

Under det namn han använder sig av nu så beviljades han uppehållstillstånd på arbetsmarknadsskäl mellan juni 2013 och juni 2015. I juni 2015 ansökte mannen om förlängt uppehållstillstånd på arbetsmarknadsskäl men Migrationsverket nekade till detta i mars 2017.

Mannen överklagade då till migrationsdomstol och tillade att han förutom att han ville ha uppehållstillstånd på arbetsmarknadsskäl även sökte asyl.

Eftersom han nu sökte asyl så återförvisade migrationsdomstolen ärendet till Migrationsverket. Mannen ville ha asyl eftersom han i Sverige gift sig med en person från en annan kast. Migrationsverket beslutade i december 2018 att utvisa mannen eftersom de inte ansåg att det utgjorde tillräckliga asylskäl. Då överklagade mannen och kvinnan han gift sig med till migrationsdomstolen.

Får asyl för att ha ”trotsat sedvänjorna”

Vi kan kalla mannen för ”A” och kvinnan han gift sig med för ”B”. Migrationsdomstolen refererar parets asylberättelse så här:

”Klagandena har gjort gällande att de riskerar att utsättas för förföljelse av såväl sina respektive familjer i Nepal som det nepalesiska samhället i stort eftersom de i Sverige gift sig trots att de tillhör olika kaster. B tillhör bramin-kasten medan A tillhör den lägre chettri-kasten. Omständigheten att de numera är skilda innebär enligt deras mening inte att risken för förföljelse skulle ha minskat.”

Migrationsverket anför inför domstolen bland annat att enligt information som finns inlagd i verkets ”landinformationssystem” så ska 72 procent av de svarande i en undersökning från Nepal 2017 ha accepterat att deras döttrar ingick i blandkastäktenskap. Verket anför också att en lag som bland annat medför förbud mot motstånd till blandkastäktenskap ska ha införts i Nepal 2011. Migrationsdomstolen svarar på Migrationsverkets invändningar så här:

”Migrationsdomstolen ifrågasätter inte att den allmänna situationen i Nepal förändrats på så vis att risken för kastrelaterad förföljelse och diskriminering minskat såsom landinformationen gör gällande. Migrationsdomstolen vill däremot understryka att risken för sådan förföljelse och diskriminering ändock kvarstår samt att det även följer av landinformationen i målen att möjligheten till myndighetsskydd i dessa avseenden är begränsad. ”

Efter att ha gått igenom några andra invändningar från Migrationsverket så skriver domstolen slutligen:

”Vid en sammantagen bedömning finner migrationsdomstolen att klagandena gjort sannolikt att de riskerar att utsättas för förföljelse av såväl sina respektive familjer i Nepal som det Nepalesiska samhället i stort. Det innebär att det vid ett återvändande till hemlandet finns en individuell hotbild mot dem. Något rimligt och relevant internflyktsalternativ har inte framkommit. Med hänsyn till det och att hotbilden bottnar i att klagandena trotsat sedvänjorna genom att ha gift sig trots att de tillhör olika kaster anser migrationsdomstolen att hotbilden har sin grund i att de tillhör vissa samhällsgrupper. De är
därför att anse som flyktingar.”

Domen har målnumren UM 566-19 och UM 570-19 och går att beställa från förvaltningsrätten i Malmö. De tre nämndemännen som fick sin vilja igenom var Björn Brynolfsson (V), Hans Forsberg (S) och Idriz Shala (M). Rådmannen Roger Karlson var skiljaktig och ville utvisa paret.