Antalet konfliktrelaterade civila dödsfall i Syrien minskade kraftigt under 2019. Migrationsverket har trots det nu bestämt att det fortsatt ska vara särskilt lätt för syrier att få asyl i Sverige. För syrier från sex provinser anses ”alla och envar” ha rätt till asyl som alternativt skyddsbehövande. Verket säger nej till att återkalla temporära uppehållstillstånd trots det förbättrade säkerhetsläget i landet. Samtliga så kallade ensamkommande barn har rätt till asyl som ”alternativt skyddsbehövande”.

Den 25 november utkom Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius med ett nytt ”rättsligt ställningstagande” gällande Syrien. Det visar sig att få syrier med tillfälliga uppehållstillstånd kommer att utvisas framöver. Dessutom ska det fortsatt vara generellt lätt för syrier att få asyl.

Urskillningslöst våld i sex provinser

Så här skriver Bexelius om sex provinser i Syrien:

I provinserna Aleppo, Deir ez-Zour, Idlib, Hama, Homs respektive Raqqa föreligger inre väpnad konflikt och den rådande situationen av urskillningslöst våld är så allvarlig att alla och envar riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling enligt artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet. Kriterierna för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen är därför uppfyllda för sökande med hemvist/vanlig vistelseort i dessa provinser.

Samtliga som lyckas göra gällande att de har sin hemvist i dessa sex provinser har alltså rätt till asyl i Sverige som ”alternativt skyddsbehövande”. Detta såtillvida de inte hänvisas till ”internflykt” till någon annan del av Syrien.

Nästan ingen kommer hänvisas till internflykt

Migrationsverket är dock tämligen tydliga med att väldigt få personer från de sex provinser där det anses råda ”urskillningslöst våld” kommer att hänvisas till internflykt inom Syrien:

Rättsskyddet i Syrien innehåller sådana brister att det inte går att hänvisa någon till den syriska staten för myndighetsskydd. Det finns inte heller någon annan part eller organisation som kontrollerar hela eller en betydande del av Syriens territorium som kan ge skydd.

Damaskus stad kan, i de fall det bedöms vara relevant, i tydliga undantagsfall vara ett rimligt internflyktsalternativ för den som har tillräckliga gynnsamma sociala och ekonomiska förutsättningar, t.ex. genom ett tillräckligt socialt etablerat och ekonomiskt stabilt nätverk.

Noteras kan att det enligt ett beslut 2009 från Migrationsöverdomstolen är Migrationsverket som ska bevisa att möjlighet till internflykt föreligger. Det kan vara svårt för Migrationsverket att bevisa att någon har ett ”socialt etablerat och ekonomiskt stabilt nätverk” i Damaskus.

Alla ensamkommande barn ska få stanna

Migrationsverket skriver något som svårligen kan tolkas på något annat sätt än som att samtliga ”ensamkommande barn” från Syrien ska få stanna:

För de ensamkommande barn som i hemlandet saknar föräldrar ellerövrigt nätverk som kan beskydda och tillvarata deras intressen, blir situationen särskilt utsatt. Migrationsverket bedömer därför att situationen för dessa barn i Syrien är så allvarlig att det får anses som sannolikt att de kommer utsättas för alternativt skyddsgrundande behandling enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 första ledet utlänningslagen. För det fall dessa barn inte på annan grund är att anses som flyktingar, ska de anses vara alternativt skyddsbehövande.

Ingen med temporärt uppehållstillstånd ska utvisas

Efter att invandringen ökade från en redan hög nivå under 2015 infördes en ny invandringslag. Den heter ”Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige”. Den är tänkt att gälla temporärt. Som det ser ut just nu kommer den upphöra att gälla den 19 juli 2021.

LÄS ÄVEN: Syrisk militärtjänstgöring nu generell grund för skydd i Sverige

Lagen stipulerar tillfälliga uppehållstillstånd för de som får stanna som ”flyktingar” eller ”alternativt skyddsbehövande”. Migrationsverket poängterar att ingen som har ett temporärt uppehållstillstånd kommer att utvisas med hänvisning till att säkerhetsläget i Syrien förbättrats. Som en del i en längre diskussion skriver Bexelius:

Mot bakgrund av befintlig praxis i detta avseende och som redovisas i SR 19/2018, bedömer Migrationsverket att den förbättring av säkerhetsläget i Syrien som har skett, inte är en förbättring som kan karaktäriseras som väsentlig och bestående i upphörandebestämmelsernas mening. Det finns därför inte förutsättningar att återkalla en beviljad skyddsstatusförklaring med anledning av det förbättrade säkerhetsläget i Syrien.

Kvinnor med våldsamma makar utsatt grupp

I ställningstagandet återfinns en lista på människor som ska anses tillhöra ”utsatta grupper” och som extra lätt ska kunna få asyl. Till dessa räknas, bland många andra, yezidier, druser, kristna, statslösa palestinier, statslösa kurder och HBTQ-personer. Kvinnor ska också i många fall anses tillhöra en utsatt grupp. De kvinnor som särskilt pekas ut är de som saknar ”manligt nätverk” eller riskerar att utsättas för våld i hemmet, sexuellt våld, tvångsäktenskap eller trafficking. En annan grupp av kvinnor som pekas ut är de som är ”ensamma familjeförsörjare”.

Kraftigt förbättrat säkerhetsläge i Syrien

Enligt grafik som Migrationsverket presenterar ska det bara vara 702 civila som dött i konfliktrelaterat våld under de fem första månaderna 2019. Tidsperioden är den senaste som nämns i dokumentet:

Från det rättsliga ställningstagandet.

Läs det rättsliga ställningstagandet

Det nya rättsliga ställningstagandet finns att tillgå som dokument nummer 44992 i Migrationsverkets landinformationssystem, Lifos. Dokumentet kan laddas ned här.

Rättschef Carl Bexelius syn på Syrien.