Ryssland kommer sannolikt inte godta Donald Trumps fredsplan för Ukraina i nuvarande form. Det skriver Samnytts Mattias Albinsson om i denna analys.
Under förra veckan ”läcker” en fredsplan för Ukraina i 28 punkter ut i amerikanska medier, vilken uppges komma från Trumpadministrationen. Och som ett brev på posten börjar teorier spridas om vem som egentligen ligger bakom den.
LÄS ÄVEN: Trump vill att USA får betalt för att förhandla fred i Ukraina
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Kan den egentliga upphovsmannen vara den ryske presidenten Vladimir Putin, hans utrikesminister Sergej Lavrov, eller andra i den ryska regeringen?
Under söndagen skriver exempelvis Dagens nyheter om fredsplanen att den ”kan vara rysk från början” att den är ”en rysk önskelista”, samt sprider påståenden om att ”planen kom från Ryssland och att USA bara vidarebefordrade den till Ukraina”.
Tankar och hypoteser som passar in i en vänsterliberal konspirationsteori som går ut på att Trump bara är en marionett, styrd av Putin.
Strategiskt viktiga punkter
Till att börja med finns det en hel del i fredsplanen som Putin och andra i den ryska makteliten är mer än nöjda med. Punkter som skulle kunna klassas som strategiskt viktiga för Ryssland.
Den viktigaste av dem är utan tvekan att Nato lovar att inte expandera till Ukraina, och dessutom skriver in ukrainskt icke-medlemskap i militäralliansens stadgar. Rysk rädsla för fortsatt Nato-expansion österut har varit ett casus belli. I synnerhet när expansionen sker in i regioner som historiskt under lång tid var en del av Ryssland, och har en stor rysktalande befolkning.
Som parentes kan tilläggas att det här inte handlar så mycket om rädsla för Nato, som om rädsla för USA. Putin har tidigare uttryckt att Ukraina gärna får gå med i EU, men inte i just den USA-dominerade militäralliansen Nato. EU, som 23 av Natos 32 medlemsstater också ingår i, har som bekant också en slags artikel 5-klausul inskrivet i Lissabonfördraget. Men den är inget som Ryssland tycks bekymra sig för.
LÄS ÄVEN: Putin och Fico överens: Ukraina får gå med i EU, men inte Nato
Att USA går med på att inte minst Krim, men även Luhansk och Donetsk, samt det mesta av Zaporizjzja och Kherson, är ”de facto” ryskt, är även det viktigt. Även om fredsförslaget inte tycks gå så långt som ett fullt erkännande, så uppfattas sannolikt ett de facto-erkännande som tillräckligt godtagbart för Ryssland just nu.
Den tredje punkten i fredsförslaget som kan sägas finnas på Putins ”önskelista” är att europeiska stridsflygplan flyttas till Polen. Det kan tolkas som att inga F-16, Gripen, Rafale eller andra plan som Ukraina har eller tänker beställa får stanna i eller levereras till Ukraina. Det är ryssarna också ganska nöjda med.
Symboliskt viktiga punkter
Därutöver finns det ett antal punkter i fredsförslaget som är viktiga för Ryssland, men av något mindre tyngd. De kan ses som symboliska frågor som bör adresseras i någon form i ett avtal.
En av dem är att det hålls val inom hundra dagar, och att president Volodymyr Zelenskyj byts ut. Det är såklart egentligen inte så viktigt för Ryssland om den ukrainske presidenten heter Zelenskyj, Zaluzjnyj eller något annat. Utsikterna att få en rent pro-rysk regering i Kiev är ändå ganska små. Att Zelenskyj tvingas lämna Marinskijpalatset medan Putin sitter kvar i Kreml har alltså främst ett symboliskt värde.
LÄS ÄVEN: Ukraina – det ständiga kriget?
Att ”all nazistisk ideologi och verksamhet” förbjuds är en annan sådan symbolisk fråga. Agitatörer på båda sidor i konflikten har i snart fyra års tid försökt måla ut fienden som nazistisk, och den ryske presidenten har fått öknamnet ”Putler” i Nafo-kretsar. Men man vinner inga krig på att skrika ”nazist” högst.
Full amnesti för alla inblandade är även det mest symboliskt. Putin kommer även om han beviljas amnesti idag från alla de krigsförbrytelser han anklagas för, inte åka på statsbesök till Bryssel, Paris eller Stockholm imorgon. Han kommer även fortsättningsvis ses som paria och persona non grata i de flesta västländer.
Att Ryssland återintegreras i ”den globala ekonomin”, och får vara med i G8 igen, är även det positivt för Putin. Men värdet av det inte ska överskattas. Rysslands viktigaste handelspartner är Kina, och så länge det landet inte på allvar hotar avbryta sin handel med Ryssland, så är det där med ”globala ekonomin” mindre viktigt. Även om alla sanktioner hävs, så kommer väldigt många internationella storföretag fortsätta bojkotta Ryssland.
Punkter som saknas
En punkt som saknas i avtalet är vad som ska hända med alla de vapensystem som Nato-länder skickat till Ukraina. Det finns visserligen en klausul om att Ukrainas armé ska begränsas till 600 000 soldater, men det säger inget om dessa soldaters beväpning. Ryssland kommer sannolikt vilja att ännu intakta offensiva vapensystem som Himars, Atacms, eventuellt oanvända Storm-Shadow-missiler med mera återtas av de länder som skänkt dem.
En annan punkt som saknas är vattensituationen. Ska Kachovkadammen återuppbyggas, så att vattenförsörjningen till Krimhalvön säkras? Och hur blir det med västra Donetsk-oblastet och vattensituationen där? Underförstått är kanske just det senare en delfråga som löser sig själv, om Ryssland får hela oblastet.
LÄS ÄVEN: Propagandakriget om Ukraina: Vem sprängde Kachovka-dammen?
Vad Ryssland inte går med på
Två av punkterna i fredsförslaget kommer Ryssland sannolikt inte gå med på.
Den ena punkten gäller de så kallade buffertzonerna i Charkiv och Sumy. Ryssland har stationerat trupp på den ukrainska sidan av gränsen som svar på ukrainska angrepp mot de ryska regionerna Belgorod och Kursk.
Enligt förslaget ska Ryssland ”avstå från andra överenskomna territorier som det kontrollerar utanför de fem regionerna”, vilket då innebär att de två buffertzonerna behöver utrymmas av den ryska militären. Det kommer ryssarna sannolikt inte vilja göra.
Att USA lägger vantarna på 100 miljarder dollar i frysta ryska tillgångar är en annan punkt som riskerar fälla hela förslaget. Varför skulle Putin gå med på något sådant? Det är ännu en indikation på att fredsplanen åtminstone inte helt och hållet kommer från Kreml.
Obegriplig punkt
En punkt i fredsplanen verkar närmast obegriplig. Det är förslaget om att Ukraina ger upp de delar av oblastet Donetsk som inte redan kontrolleras av Ryssland. Flera hundratusen människor som bor i storstadsområdet Kramatorsk och Slovjansk berörs av det.
Anledningen till att den punkten är obegriplig är att Putin möjligen skulle kunna förmås att gå med på att avstå från den delen av Donetsk. Det går att argumentera för en delning av oblastet, då inte alla som bor i det är ryssar eller ryskspråkiga. Ryssland har dessutom små utsikter för att kunna inta de båda storstäderna med våld under överskådlig tid.
LÄS ÄVEN: Putin beredd avsluta kriget längs nuvarande frontlinje
Dessutom kommer Ukraina inte vilja ge upp så stora tättbefolkade landområden utan strid. Det är en punkt som Zelenskyj måste säga tvärt nej till. Han har inte så mycket val.
En Trump-plan
Sammanfattningsvis kan det sägas om Trumps 28-punktsplan att den utgår ifrån vissa kända ryska krav, utan att det tas hänsyn till vad det finns förhandlingsutrymme för. Det vill säga, den ignorerar vad Ryssland respektive Ukraina skulle kunna tänkas kompromissa om.
Därefter har planen kryddats med idéer kring hur Trump och USA ska kunna fylla de egna fickorna med så mycket pengar som möjligt. Både ryska miljarder, men även sådana som kommer från EU:s skattebetalare. Dina skattepengar. Återigen, utan att ta hänsyn till vad som är rimligt, relevant eller vad parterna skulle kunna tänkas acceptera.
Det skriker Donald Trump om planen. Och det är väldigt tveksamt om den kommer leda till fred i Ukraina, eller faktiskt stjälper mer än hjälper ansträngningarna för att uppnå en sådan.
LÄS ÄVEN: Ukraina vann kriget – men västvärlden tappade bort vinsten
