Lagom till internationella antikorruptionsdagen släpper Polismyndigheten en lägesbild som tecknar en betydligt mörkare bild av korruptionens utbredning i Sverige än vad den officiella statistiken visar. Den anmälda brottsligheten ligger visserligen kvar på en låg nivå, men bakom siffrorna döljer sig en utveckling som myndigheten beskriver som alltmer professionell, systematisk och nära sammanvävd med organiserad brottslighet.

I rapporten framgår att 99 ärenden om korruptionsbrott inkommit till Nationella antikorruptions- och immaterialrättsgruppen (NKIG) under perioden november 2024 till november 2025. Det är ungefär samma nivå som tidigare år – men bilden är bedräglig. Polisen betonar att den faktiska brottsligheten sannolikt är betydligt större, särskilt i kommuner och regioner där anmälningsviljan är fortsatt låg, och där ingen obligatorisk anmälningsplikt finns.

Just denna sektor pekas ut som särskilt utsatt. I rapportens sammanfattning lyfts hur korruption inom kommunala verksamheter – exempelvis avfallshantering, tillsyn och vissa delar av vården – sällan uppmärksammas i statistiken trots att riskerna är omfattande.

Organiserad brottslighet tar enligt rapporten allt oftare hjälp av korruption för att öppna dörrar in i samhällsviktig verksamhet. Det handlar inte bara om mutor i traditionell bemärkelse, utan om relationer, hot, bisysslor och andra intressekonflikter som får enskilda personer att agera på ett sätt som gynnar kriminella aktörer.

Korruption som ett strategiskt verktyg

Den tydligaste förändringen jämfört med tidigare år är professionaliseringen. Polisen beskriver hur korruption blivit en del av en ”tjänstefierad” brottsmarknad – crime-as-a-service – där specialiserade mellanhänder kan förmedla kontakter mellan mutgivare och mutmottagare. Detta fenomen, som redan uppmärksammats av Europol, finns enligt rapporten även i Sverige och innebär att korruption inte längre sker sporadiskt eller amatörmässigt, utan som en beställd tjänst med tydligt syfte och struktur.

LÄS ÄVEN: Korruptionshärva skakar Bryssel – tunga EU-namn utreds för bedrägeri

En sådan utveckling gör att korruptionen blir mer målinriktad. I rapporten beskrivs hur kriminella grupperingar använder data och informationsflöden för att identifiera personer i utsatta funktioner – någon med behörighet, insyn eller makt över ett beslut – och sedan rikta erbjudanden eller påtryckningar direkt mot dem.

Kryptovalutor – nytt verktyg för otillåten påverkan

Rapporten lyfter en särskild oro inför det växande användandet av kryptovalutor som betalningsmedel i mutbrott. Kopplingen mellan korruption och kryptotransaktioner är i Sverige fortfarande relativt outforskad, men Polisen pekar på att den tekniska utvecklingen redan används av organiserad brottslighet inom andra områden.

Kryptovalutor öppnar möjligheter att föra över betydande belopp utan insyn från traditionella kontrollsystem. De är svårare att spåra, kan växlas i oreglerade miljöer och användas direkt i länder där kryptovaluta accepteras som betalning. På så vis kan en muta flyta under radarn helt och hållet.

I rapporten illustreras exempel där en byggföretagsrepresentant eller en restaurangägare potentiellt skulle kunna muta en tjänsteperson genom överföring till en kryptoplånbok, följt av konsumtion utomlands eller växling via neobanker utan penningtvättskontroller. Polisen bedömer att detta sannolikt redan sker – men att det inte syns i vare sig statistik eller domar, vilket gör mörkertalet särskilt stort inom just denna kategori.

Kontrollsystem slår mot laglydiga i stället för kriminella

I skuggan av debatten om korruption och organiserad brottslighet växer ett annat, nära besläktat problem: systemet för att motverka penningtvätt, som blivit en börda för vanliga medborgare och samtidigt relativt verkningslöst mot de stora aktörerna i den organiserade kriminaliteten.

Idag förväntas privatpersoner och företag redovisa och kunna motivera även mindre penningtransaktioner, vilket många upplever som inträngande och byråkratiskt. Kravet på ”know-your-customer”-rutiner och omfattande dokumentation kan kännas oproportionerligt när effekten på tunga brottsliga flöden ifrågasätts.

LÄS ÄVEN: Grön korruption och ett fattigare Europa efter Stegra?

Flera granskningar visar att tillsynen kring penningtvätt i Sverige inte är tillräckligt effektiv eller omfattande för att verkligen hindra kriminella från att tvätta sina vinster genom etablerade finansiella kanaler, och att myndigheternas styrning och uppföljning brister. Trots stora resurser till rapportering och kontroll har man i många fall inte kunnat visa att detta system begränsar de organiserade gruppernas förmåga att dölja sina pengar på ett påtagligt sätt.

Avfallssektorn – korruption och organiserad brottslighet hand i hand

Ett av rapportens mest alarmerande avsnitt rör illegal avfallshantering – en internationellt traditionellt maffia-infiltrerad verksamhet. Den kriminella ekonomin tjänar miljardbelopp varje år på att dumpa, manipulera eller hantera avfall på olagliga sätt – och enligt rapporten är korruption ofta en förutsättning för att brottsligheten ska kunna fortgå.

Det handlar om mutor, relationer och otillåten påverkan riktade mot kommunala miljöchefer, inspektörer och tillståndshandläggare. I vissa fall behövs även politiska beslut för att möjliggöra verksamheten och beslutsfattarna smörjas.

Rapporten tar upp hur korrupta relationer bidrog till att den omfattande Think Pink-skandalen kunde pågå under lång tid. En miljökonsult agerade illojalt genom att skydda bolaget mot tillsynsmyndigheter och producera vilseledande underlag.

Bildens helhet är tydlig: utan någon form av korrupt agerande – mutor, relationer eller press – hade den brottsliga avfallshanteringen varit betydligt svårare att genomföra. Samtidigt konstaterar Polisen att nästan inga anmälda korruptionsärenden har koppling till miljöbrott, vilket antyder ett av rapportens mest oroande mörkertal.

Utsatthet i kritiska samhällssektorer

Rapporten ägnar ett helt avsnitt åt hur korruption kan påverka centrala funktioner i samhället. Två sektorer lyfts särskilt fram: säkerhetsbranschen och hamnarna.

LÄS ÄVEN: Nato skakas av korruptionshärva

Sveriges säkerhetsmarknad omsätter över 100 miljarder kronor och är direkt kopplad till skyddet av samhällsviktig infrastruktur. Här kan även små mutor – som en nöjesresa för under 8 000 kronor – göra att en person i en referensgrupp påverkar vilken aktör som får ett stort bevakningskontrakt.

Konsekvenserna kan vara dramatiska. En felaktig upphandling kan ge kriminella åtkomst till känsliga områden och tekniska system.

Hamnar – en flaskhals som utnyttjas

På samma sätt har hamnar i Europa pekats ut som riskzoner för infiltration, och svenska fall bekräftar mönstret. Intresset för att ta kontroll över hamnar är inget nytt, utan också det klassiskt maffia-territorium i andra länder som nu breder ut sig även i Sverige. För att underlätta narkotikasmuggling har hamnarbetare mutats eller på annat sätt uppmuntrats att låta last passera utan kontroll.

Ett exempel är hur en anställd i en sydsvensk hamn hjälpte till att styra en lastbil förbi Tullverkets övervakning, vilket gjorde det möjligt att föra över 300 kilo cannabis in i landet. Här blir korruptionen en länk i en större brottskedja – en länk som ofta döms som medhjälp till narkotikasmuggling snarare än som mutbrott, vilket ytterligare döljer kopplingen i statistiken.

Välfärdsbrott: läkare som dörröppnare

Rapporten pekar även på växande risker i välfärdssystemen. Organiserad brottslighet har skaffat sig allt större intressen inom olika bidragssystem och även HVB-verksamheter.

LÄS ÄVEN: Polisforskare: Omfattande korruption inom svensk polis

I takt med att kontrollerna skärps försöker brottsligheten hitta genvägar – och en sådan väg går via läkare som mot ersättning utfärdar felaktiga intyg. Dessa intyg kan ligga till grund för stora felaktiga utbetalningar från stat och kommuner.

Här pekar Polisen på att mycket av denna brottslighet sannolikt rubriceras som exempelvis osant intygande och därmed aldrig fångas som korruption – trots att det i grunden handlar om att en person missbrukat sin ställning i utbyte mot förmåner.

Korruption som hotar demokratin

Rapportens övergripande budskap är att korruption måste förstås som mer än ett enskilt brott. Den är en sårbarhet som kan användas för att tränga in i offentliga institutioner, påverka beslut och underminera centrala delar av samhällets funktioner.

Det handlar om tillståndsgivning, tillsyn, säkerhetsskydd, informationshantering och politiskt beslutsfattande – områden där det demokratiska systemet vilar på att oberoende tjänstemän agerar sakligt och utan otillbörliga hänsyn.

När organiserad brottslighet använder korruption som ett strategiskt verktyg, och när anmälningsbenägenheten är låg, uppstår en tyst infiltration som är svår att upptäcka och svår att stoppa.

”Mörkertalet måste minska”

Polisen uppmanar till en kulturförändring. Transparensen måste öka, modet att larma stärkas och kommuner och regioner bör omfattas av samma anmälningsplikt som statliga myndigheter.

LÄS ÄVEN: Sida-anställd anhållen för korruption

Dessutom krävs enligt polisen en bred samverkan – mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle – för att tidigt identifiera risker, förstå förändrade angreppsmetoder och stärka kontrollsystemen.

Rapporten avslutas med en tydlig varning: riskbilden förändras snabbt, och om samhället inte höjer sin beredskap kommer utvecklingen att fortsätta i fel riktning.

Organiserad brottslighet – en definition

I polisens rapport används återkommande begreppet organiserad brottslighet utan att definieras, preciseras eller differentieras. Vilka aktörer är det som döljer sig bakom den eskalerande korruptionen i samhället?

Brå och andra kunskapsaktörer beskriver organiserad brottslighet som ett paraplybegrepp där både invandrad gängkriminalitet och andra kriminella nätverk ryms – från mc-miljöer och släktbaserade klaner med rötter i andra länder och kulturer till mer lösa konstellationer som sysslar med allt från narkotika- och vapensmuggling till bedrägerier, skattebrott och utnyttjande av välfärdssystem.

Anmälde våldtäkt på sjukhus – blev inte trodd av domstolen