Ett internt bråk har uppstått mellan förvaltningar på Halmstads kommun. Socialförvaltningen kritiserar Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för att inte vara tillräckligt frikostig med att bevilja gratis tolkhjälp till migranter som man menar är ”en grundläggande rättighet”. Men där känner man inte igen sig i kritiken. Samtidigt skenar kostnaderna för skattefinansierade tolkar.
En migrantfamilj i Halmstad med sex barn från ett arabland ville utöver det vanliga socialbidraget också ha så kallat nödbistånd. När man fick avslag lade man skulden på kommunen som inte servat familjen med en tolk i hemmet för att fylla i den svenskspråkiga ansökningsblanketten.
Nu har ett internt bråk uppstått mellan kommunens förvaltningar där Socialförvaltningen anklagar Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för att ha nekat den barnrika arabiska migrantfamiljen ”en grundläggande rättighet” och därmed bidragit till att det inte blev några extra bidragspengar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Orosanmälan mot familjen bakom ärendet
Familjen hade blivit föremål för en orosanmälan. Det framgår inte vilka missförhållanden i hemmet som anmälts men en åtgärd som föreslogs av Soc var att familjen skulle ansöka om så kallat nödbistånd – extra bidragspengar utöver försörjningsstödet (socialbidraget).
Det bidraget är det emellertid inte Soc som administrerar utan utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Familjen hade uttryckt önskemål om en gratis skattefinansierad tolk vid det mötet.
På förvaltningen ansåg man dock att inget fysiskt möte behövdes. Det räckte att familjen fyllde i en ansökningsblankett om bidraget online. Det gjorde familjen och meddelades senare avslag.
Skyllde avslag på bidrag på utebliven tolkhjälp
Familjen menade att avslaget berodde på att man inte fullt ut förstått den svenskspråkiga ansökningsblanketten och därför inte fyllt i den alldeles korrekt. Om det är det verkliga skälet till att bidraget inte beviljas framgår inte men i allmänhet brukar myndigheter följa upp ärenden där blanketter är felaktigt eller bristfälligt ifyllda innan man fattar beslut.
Det framgår heller inte hur länge familjen vistats i Sverige och hur rimlig begäran varit om att få en gratis tolk hemskickad för att hjälpa till med att fylla i blanketten. Familjen menar dock att den begäran om tolk man gjort inför det fysiska mötet inte upphörde bara därför att mötet ställdes in.
Förvaltningar i luven på varandra
Nu riktar Socialförvaltningen kritik mot sina kollegor på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för att ha nekat den arabiska sexbarnsfamiljen något som är ”en grundläggande rättighet”. Det ska dessutom ha hänt tidigare att migranter klagat på att de inte fått hjälp med tolk i hemmet med att fylla i den aktuella bidragsblanketten.
Socialförvaltningen har formaliserat sin kritik i en så kallad avvikelserapport. I den står bland annat att ”vår bedömning är att det är en grundläggande rättighet att få tillgång till en tolk”.
På utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ställer man sig frågande till kritiken. Man säger i en kommentar till Hallandsposten att man inte nekat familjen någon tolk. Migrantfamiljen ska aldrig ha uttryckt det önskemålet, hävdar man där. Det ska i stället vara en efterhandskonstruktion från familjen som förklaring till varför man inte fick bidraget.
Inte heller anser man på förvaltningen att man i andra ärenden nekat någon migrant tolk som uttryckt önskemål om sådan. Tillgänglig statistik indikerar också en motsatt trend där migranter tvärtom beviljas tolk i allt fler situationer.
Skenande kostnader för tolkhjälp
Samnytt har tidigare rapporterat om skenande kostnader för skattebetalarna för den här sortens tolkhjälp. De har ökat från miljoner till miljarder. Och arabiska som i det aktuella fallet är ett av de språk där efterfrågan har ökat allra mest.
Vid sidan av tolkhjälp för att ansöka om bidrag, uppehållstillstånd och liknande har kostnaderna för migranter i domstol ökat exponentiellt med flera tusen procent de senaste decennierna. Det handlar dels om mål i migrationsdomstolar men också om brottmål där utomvästliga migranter är starkt överrepresenterade som gärningspersoner.
LÄS ÄVEN: Kostnader för tolkhjälp drygt 6,5 miljarder sedan 2014 – arabiska och dari ökar mest
LÄS ÄVEN: Domstolstolkar har kostat skattebetalarna över 1,3 miljarder
