Aram Barseghyan

Aram Barseghyan/Ambassaden i Pakistan/Genrebild. Foto: Polisen/Faksimil Facebook

Inrikes

Aram fick chefstjänst hos UD – hjälpte smuggla över hundra afghaner till Sverige

Publicerad 3/17/2021
Annons

En armenisk invandrare som inledningsvis arbetade som handläggare hos Migrationsverket blev utlånad som chef hos Utrikesdepartementet (UD). I sin nya tjänst stationerades han vid Sveriges ambassad i Pakistan och misstänkts ha ingått i ett nätverk med människosmugglare. Svenska myndigheter har lyckats spåra 122 felaktigt utfärdade visum till afghaner som sedan sökt asyl i Sverige eller försvunnit. Nu har mannen dömts – till dagsböter.

Redan år 2016 uppmärksammades det i media att en tjänsteman vid svenska ambassaden i Pakistans huvudstad Islamabad beviljade visum på felaktiga grunder för ett stort antal afghanska medborgare.

LÄS ÄVEN: Handläggare på Migrationsverket misstänks ha gett 121 afghaner visum på falska grunder

Tjänstemannen hos UD är 52-årige Aram Barseghyan bosatt i Sollentuna strax norr om Stockholm. År 2002 erhöll Aram sitt första tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige. Det nästföljande året fick Aram ett permanent uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap år 2006.

Tjänade över 50 tusen kronor per månad

Sedan dess har Aram gjort karriär inom myndigheter där han började inom Kriminalvården för att sedan övergå till en tjänst som handläggare hos Migrationsverket.

Därefter lånades Aram ut av Migrationsverket till regeringskansliet och utrikesdepartementet för att tjänstgöra vid ambassaden i Irans huvudstad Tehran. Senare kom han att arbeta som chef över migrationsavdelningen i Islamabad under perioden februari 2012 till augusti 2016 där han enligt handlingar i polisutredningen har tjänat över 50 000 kronor per månad.

I Islamabad har Aram använt sina befogenheter till att fatta beslut om Schengenvisering för ett stort antal afghanska medborgare trots att kraven inte varit uppfyllda enligt utlänningslagen (2005:716) och Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar.

Använt falska inbjudningar

Till sin hjälp har Aram använt sig av förfalskade inbjudningar från svenska storföretag som Ericsson och Scania. Men även handlingar från organisationer med diffusa uppgifter som aldrig kontrollerats närmare eller huruvida det finns ett betydande svenskt intresse i dessa.

En sådan organisation går under namnet Svensk Afghansk Foundation (SAF) och uppges arbeta med att distribuera kläder till barnhem i Kabul. Ytterligare en organisation är International Afghan Women Organization & Afghan Swedish Organization (IAWO) som ska ha arbetat med kvinnorättigheter.

Nedan syns en inbjudan från SAF där organisationen framför att man ska hålla konferens om fred och demokrati.

Inbjudan. Foto: Polisen

På Svensk Afghansk Foundations hemsida står det däremot att organisationen arbetar med att distribuera kläder till barnhem i Kabul.

Afghanerna har sökt asyl i Sverige

De som ansökt för visum har heller inte behövt styrka att de disponerar tillräckliga medel för uppehälle och logi i Sverige eller behövs uppvisa handlingar avseende reseförsäkring. Men där slutar det inte. Aram har även gått in och ändrat kollegors beslut rörande avslag på viseringar utan att lämna någon notering om varför.

Det framgår av polisutredningen att man har lyckats spåra ett antal personer som har sökt asyl i Sverige under andra namn och personuppgifter. Det är oklart var övriga personer har tagit vägen.

I en av ansökningarna berättar en kvinna för Migrationsverket att hon har betalat dyrt för att få ett visum från människosmugglare. Det framgår även att smugglaren har ordnat med viseringen i passet.

Aram: ”Skyldighet att inte diskriminera”

I rättsprocessen har Aram anlitat socialdemokraten och tidigare justitieminister Thomas Bodström som sin advokat. Aram förnekar brott och hänvisar till att han har blivit blåst med inbjudningarna. Vidare försvarar han sig även med att de krav som ställs på honom för att kontrollera uppgifter har uppkommit i samband med migrantkrisen år 2015.

När förhörsledaren tar upp faktumet att man ska vara restriktiv med att bevilja viseringar till afghaner med anledning av att det finns en stor risk att dessa personer avviker och stannar kvar i landet svarar UD-chefen att det är hans ”skyldighet att inte diskriminera någon”.

Misstänks ha ingått i en stor smugglarhärva

Polisutredningen visar att att Aram misstänks vara en del av en stor härva med professionell människosmuggling. Det framgår bland annat att Aram använder sig av telefonnummer i Armenien och Förenade Arabemiraten för att kommunicera med personer rörande viseringar till Sverige.

I flera meddelanden har han även direkt kontakt med personerna som han hjälper med viseringar. Ett exempel är när det bokas flygbiljetter och hotellrum där personerna även ska dela rum.

Men Aram frågar även en person som han ordnar viseringar till om lösenord till det trådlösa nätverket i en lägenhet i Dubai. Åklagare Arne Fors har däremot inte funnit tillräcklig bevisning för att driva misstankarna om människosmuggling till åtal.

Kvinnan som Aram har nära kontakt med i flera textmeddelanden ordnar inte bara flygbiljetter och Wifi-lösenord i Dubai utan är en firmatecknare för SAF i Sverige. I polisförhör berättar kvinnan som saknar inkomst att hon lever på sin man som är partiledare i Afghanistan. När Samnytt söker på kvinnan ser vi flera bilder med en afghansk toppolitiker.

Hanterade 3000 viseringar per år

I en SMS-konversation med vad som misstänks vara en person som ingår i smugglingshärvan framför man en stor tacksamhet till Aram vid ambassaden. Detta eftersom personer fått uppehållstillstånd. Aram uppger i polisförhör att han har hanterat omkring 3000 viseringar per år i arbetet vid ambassaden.

Under tiden som Aram tjänstgjorde i Islamabad har han spenderat pengar på flera resor runt om i världen. När polisen ber om kontoutdrag från dessa resor försvarar sig Aram med att det inte finns eftersom det var ”svårt med kortläsaren”.

Aram. Faksimil Ok.ru

Frias från grovt tjänstefel – klarar sig med böter

Åklagare Arne Fors har rubricerat Arams brott som grova tjänstefel med motiveringen att han ”vid upprepade tillfällen allvarligt missbrukat sin ställning” och brotten ”inneburit en risk för olaglig invandring till Schengenområdet”.

Den 24 februari meddelade Attunda tingsrätt att Aram frias från misstanke om grovt tjänstefel. Han döms istället för tjänstefel av normalgraden. Rätten anser att det samlade straffvärdet är fängelse i sex månader men anser att en lämplig påföljd är villkorlig dom och dagsböter 80 om 220 kronor.

I rättens motivering går det att läsa att handlingarna varit allvarliga men anses inte nå upp till grovt tjänstefel. I beslutet av påföljd framför rätten att polisutredningen tagit lång tid och därför ska mildra påföljden. Vidare bekräftar man även att Aram har förlorat sitt arbete.

Åklagaren Arne Fors kommer inte att överklaga domen.

LÄS ÄVEN: Svenska ambassaden i Nigeria blev del av traffickingring – utfärdade visum på falsk grund

konto.samnytt.se/wp-content/uploads/2020/10/donate_icon.png>

Gillade du den här artikeln?

Donera då en slant till tidningen. Utan ditt stöd kan vi inte fortsätta att granska etablissemanget.

Du kan swisha 123 083 3350, fylla i formuläret nedan eller klicka här för övriga alternativ.

Simon Kristoffersson
Annons
Senaste nytt
Populärt just nu
1081SD:s partigrupp föreslår: Stycka upp Ryssland i flera stater
Annons