Armeniens huvudstad Jerevan. Foto: Serouj Ourishian / CC BY-SA 3.0

Åtta år i Sverige ger armenier asyl

En fyrabarnsfamilj försökte få asyl som syrier men befanns vara armenier. Efter att ha vägrat åka hem och första utvisningsbeslutet efter fyra år preskriberats sökte de asyl igen. De ville denna gång  ha asyl på grund av ett barns begåvningshandikapp och ett annat barns uppgivenhetssyndrom. Att barn i familjen vistats åtta år i Sverige gör att de får uppehållstillstånd. Rådmannen var skiljaktig och ville utvisa.

Familjen sökte asyl i Sverige i januari 2012.  Vi kan kalla pappan för ”A”, mamman för ”B” och barnen för ”C”,”D”,”E” och ”F”. De påstod sig vara statslösa yazidiska kurder med hemvist i Syrien. Migrationsverket lät genomföra en språkanalys som kom fram till att de med hög sannolikhet kom från Armenien och inte från Syrien.

Redan i maj 2012 beslutade verket om utvisning till Armenien. Familjen överklagade till migrationsdomstol som i mars 2013 beslutade om utvisning. Familjen lämnade inte landet frivilligt och i mars 2015 togs A i förvar av polisen. Familjen försökte få till ett så kallat ”verkställighetshinder” genom att hänvisa till en av sönernas hälsotillstånd men det nekades.

Många försök att erhålla ”verkställighetshinder”

Förvarsbeslutet hävdes senare i mars 2015 efter att A träffat en delegation från Armenien som inte kunde bekräfta att han var av armenisk nationalitet. A bedömdes inte ha samarbetat med delegationen. I april 2015 ansökte familjen om verkställighetshinder på grund av att delegationen inte kunde fastslå familjefaderns identitet. Detta nekades då delegationen slog fast att B var från Armenien men hade ett annat namn än det hon uppgivit när hon sökt asyl.

I oktober 2015 sökte familjen verkställighetshinder med hänvisning till ett av barnens hälsotillstånd. I november 2015 sökte de verkställighetshinder med hänvisning till ett annat barns hälsotillstånd och i januari 2016 sökte de verkställighetshinder med hänvisning till ett tredje barns hälsotillstånd. Samtliga ansökningar avslogs.

I december 2016 ville familjen ha verkställighetshinder med hänvisning till barnens hälsotillstånd igen varvid Migrationsverket beviljade ”inhibition” av utvisningsbeslutet. I mars 2017 preskriberades migrationsdomstolens utvisningsbeslut från mars 2013 och i augusti 2017 upphörde Migrationsverkets inhibitionsbeslut.

I september 2017 sökte familjen asyl igen. Även denna gång påstod de sig vara från Syrien men nu ville de också ha asyl på grund av barnens hälsotillstånd. Migrationsverket beslutade om utvisning varefter familjen överklagade till migrationsdomstol.

Ett av barnen är efterblivet

När det gäller det av barnen som familjen hoppats på ska generera uppehållstillstånd på grund av begåvningshandikapp skriver domstolen:

”D har ett begåvningshandikapp med talsvårigheter och kan bara ta sig kortare sträckor med stöd av rullator och är beroende av den. Till stöd för detta har intyg utfärdat av en legitimerad psykoterapeut och en legitimerad fysioterapeut vid Röda Korset getts in. ”

Enligt distriktsläkare Margareta Hellgren lider D även av spastisk paraperes och epilepsi. Migrationsdomstolen fann inte hälsotillståndet ”livshotande” och beviljade därför inte sjukvårdsasyl.

Ett annat barn är apatiskt

Gällande det av barnen som familjen hoppats ska genererera asyl på grund av apati står det i migrationsdomstolens dom:

”I målet har anförts att C lider av uppgivenhetssyndrom och apati och att hon måste matas med näringsdrycker för att överleva. Till stöd för detta har intyg utfärdat av en legitimerad psykoterapeut och en legitimerad fysioterapeut vid Röda Korset getts in. Domstolen ifrågasätter inte intygen eller att C har utvecklat uppgivenhetssyndrom. Frågan i målet blir då om det saknas lämplig vård eller är brist på vård i hemlandet.”

Domstolen skriver även att det finns läkarintyg inlämnade i målet enligt vilket C inte skulle överleva om hennes föräldrar inte matade henne. Vidare skriver läkaren att apatitillståndet skulle släppa om familjen fick uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen ansåg inte att apatin var livshotande och att sjukvårdsasyl därför ej skulle beviljas.

Åtta år i Sverige ger uppehållstillstånd

LÄS ÄVEN: Fem år i landet ger trebarnsfamilj asyl

Domstolen anger de riktlinjer de anser gäller för att asylsökande barn ska få ”vistelsetidsasyl”:

”Vid bedömningen av barnets anpassning till Sverige har vistelsetiden inte någon självständig betydelse. Tiden har enbart betydelse som orsak till att personen har fått en särskild anknytning till landet. Det ligger dock i sakens natur att det krävs viss vistelsetid för att det ska vara möjligt att få sådan anknytning till landet att uppehållstillstånd av det skälet kan beviljas (se prop. 2004/05:170 s. 191 och 280 och prop. 2013/14:216 s. 20). Vid prövningen måste även rätten till privatliv enligt artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) beaktas. Detta innebär att hänsyn ska tas till alla de sociala och kulturella band som en person kan ha i ett samhälle. Av det följer också att den sammanlagda tid under vilken personen ifråga vistats i landet får betydelse på så sätt att en lång vistelsetid kan innebära att personen hunnit skaffa sig starka band till landet (se MIG 2012:13).”

Slutligen skriver domstolen att det faktum att de två yngsta barnen vistats åtta år i Sverige varav vissa är ”formativa år” gör att hela familjen ska få asyl:

”Vad beträffar anpassning till Sverige konstaterar domstolen att E är drygt 16 år och har vistats i Sverige i drygt åtta år. F är elva år och har vistats i Sverige i drygt åtta år. Med hänsyn till deras ålder är detta en lång tid. Vistelsen har också till viss del infallit under de ”formativa år” då man som barn utvecklas mycket och börjar skapa sig en egen identitet (jfr EU-domstolens dom i Osman mot Danmark, app. no. 38058/09). Denna omständighet talar med styrka för att de fått en särskild anknytning till Sverige. Att merparten av vistelsetiden i Sverige har varit illegal ska dock beaktas, fast de som barn inte har kunnat styra över var de ska bo. Med utgångspunkt från E och Fs anpassning till Sverige finner migrationsdomstolen vid en sammantagen bedömning och med beaktande av principen om barnets bästa att det föreligger sådana särskilt ömmande omständigheter att, med stöd av 12 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen), bevilja dem ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 13 månader. ”

Nämndemännen Berit Axelsson (V), Babak Ghorani (V) och Raija Zidén (MP) stod bakom beslutet att tilldela familjen uppehållstillstånd. Rådmannen Mats Dahlström var skiljaktig och ville utvisa familjen. Mats ansåg att det inte förelåg några ”synnerliga eller särskilt ömmande omständigheter som motiverar att uppehållstillstånd beviljas”.

Domen är uppdelad på tre dokument med samma rådmän och nämndemän. När det gäller A, B, E och F så behandlas deras ärende i en dom med målnummer UM 3558-20. Domen i ärendet gällande C har målnummer UM 3548-20 och domen i ärendet gällande D har målnummer UM 3554-20. Mats Dahlström var skiljaktig och ville utvisa i alla tre domarna. Domarna går att beställa från förvaltningsrätten i Göteborg.

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.