Att ta emot migranter har inte blivit den demografiska och ekonomiska räddning som många av landets kommuner hoppats på. Nu överöses Migrationsverket av stämningar i domstol från missnöjda kommuner som haft höga kostnader för asyl- och anhörigmottagande som man kräver att staten ger ekonomisk kompensation för.

Stämningsansökningarna mot Migrationsverket strömmar in i ett rasande tempo till förvaltningsrätterna. Enligt en genomgång som Ekot på statsradion gjort är målen nu uppe i över 3 000 stycken.

Hela åtta av tio kommuner har stämt Migrationsverket. Gemensamt är att man förespeglats att mottagandet skulle fungera som en lösning på problem med åldrande befolkning och utflyttning och därmed en vikande skattebas, och att man om så inte blev fallet har uppfattat sig fått löften om full kostnadstäckning från staten.

Facit är att de optimistiska prognoserna inte har infriats men att den ekonomiska kompensation som skulle utgå för det scenariot har uteblivit. Samtidigt tvingas kommunerna ta emot nya migranter med stöd i den bosättningslag som infördes 2016.

En av de många kommuner som känner sig bedragna och gått till domstol för att få de pengar av Migrationsverket man anser sig blivit lovade är småländska Nässjö. Där är kommunstyrelsens socialdemokratiska ordförande Anci Magnusson idag djupt besviken.

– Vi tycker att vi har gjort som man ska göra med alla som kommer nya till vår kommun. Staten har gett oss ett uppdrag och då vill vi ha ersättning för det. Vi måste ha ett mer rättssäkert system för det här.

I Nässjös fall handlar det om ersättning för bland annat skenande kostnader för socialbidrag, arbetslösa nyanlända och ’ensamkommande’ som placerats på HVB-hem. Men Migrationsverket har gett kommunen kalla handen och säger att vägran att betala är i linje med regeringens bestämmelser.

Nu blir det förvaltningsrättens sak att avgöra vem som har rätt – i detta och cirka 3 000 andra liknande fall.