En kvinna från Pakistan fick uppehållstillstånd för studier i Sverige. Hennes man och fyra barn fick komma med som anhöriga. Väl i Sverige sökte hon asyl på grund av en markkonflikt med sina kusiner. Eftersom markkonflikten kan ha religiösa förtecken får alla sex flyktingstatus och uppehållstillstånd.
En kvinna som vi kan kalla “B” gick in på Sveriges ambassad i Islamabad i Pakistan i april 2018 och sökte uppehållstillstånd i Sverige för att kunna studera. Hennes make “A” och fyra barn ansökte om att få komma med som “medföljande familjemedlemmar”. Sjutton dagar senare fick de uppehållstillstånd fram till den 30 juni 2019. Väl i Sverige i augusti 2018 ansökte sextetten omedelbart om asyl.
Familjen säger sig komma från Bahawalnagar i pronvinsen Punjabi i Pakistan. De säger sig tillhöra den muslimska inriktningen “ahmadiyya” och ska 2010 fått problem med mullorna i byn som hetsade andra bybor mot dem. Sedan ska de också ha fått problem med B:s kusiner. Så här står det i Migrationsverkets utredning om familjens asylansökan:
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Bs kusiner har under flera år försökt förstöra familjens mark och skördar genom att bland annat låta boskap gå på familjens mark. I juni 2017 uppstod en dispyt mellan A och Bs kusiner när kusinerna bröt mot bevattningsschemat och i förtid avbröt bevattningen för familjens mark. När A konfronterade kusinerna misshandlade de honom och försökte dränka honom.
Dagen efter hade de tagit över marken och körde sina maskiner där. När A gick till polisen för att anmäla händelsen fick han veta att det fanns en anmälan mot honom för att ha propagerat läran om ahmadiyya. Det var Bs kusiner som låg bakom anmälan med stöd av byns mulla.
Migrationsverket tror inte på berättelsen
På grund av hotet från kusinerna ska familjen ha lämnat byn och bosatt sig i en annan del av Pakistan innan de i augusti 2018 lämnade landet.
Familjen har inte lämnat in något skriftlig bevisning till stöd för att en polisanmälan mot A existerar.
Migrationsverket anmärkte på att den påstådda konflikten med kusinerna verkade handla mer om markrättigheter än om familjens religionstillhörighet vilket försvårar beviljande av asyl.
Fabricerade anklagelser enligt pakistanska domare
Migrationsverket noterar att enligt deras landinformationssystem så är beskyllningar om blasfemi vanliga vid markkonflikter i Pakistan men över 80 procent av de som anklagas för blasfemi frikänns.
En majoritet av domare i blasfemiärenden i Pakistan ska enligt verket ha ansett att anklagelserna var fabricerade och berodde på personliga vendettor. Migrationsverket har också kommit fram till att det finns “etablerade rättsliga processer” för att hantera “landskonflikter” i Pakistan.
Migrationsverket ansåg inte att familjen gjort det trovärdigt att A skulle vara efterlyst av polisen för blasfemi eller att de skulle riskera att dödas av de elaka kusinerna och beslutade om utvisning. Familjen överklagade då till migrationsdomstol.
Avsaknad av bevisning inte ett hinder
I likhet med Migrationsverket noterar migrationsdomstolen att familjen inte lämnat in någon som helst skriftlig bevisning till stöd för att mannen i familjen skulle vara efterlyst för blasfemi.
Men detta avfärdar domstolen med följande standardskrivelse som kan utläsas i domen:
Familjen har inte lämnat in någon skriftlig bevisning. Det ligger dock i sakens natur att många av de förhållanden som åberopas av en asylsökande inte kan göras sannolika med skriftlig eller annan bevisning.
Inom asylrätten finns därför en bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande, tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt).
Sänkt trovärdighet
Migrationsverket ansåg att familjens trovärdighet sänktes i och med att de först låtsades att kvinnan i familjen skulle studera i Sverige för att få uppehållstillstånd. Domstolen delar inte denna uppfattning och hänvisar till att familjen påstått att deras liv var i fara och att de sökt asyl så snabbt de satt fot på svensk mark.
I och med att Migrationsverket ansett att konflikten med kusinerna mer liknade en markkonflikt utan asylgrundande religiösa förtecken så har familjen inför domstolen valt att betona att det handlar om religion. Så här står det i domen:
De har under domstolens muntliga förhandling i målet förtydligat att konflikten med kusinerna har sin grund i familjen […] religionstillhörighet, men att kusinerna uttryckte sitt hat mot familjen genom att förstöra, och sedermera ockupera, familjens mark.
Diffus motivering
När det gäller de påstådda polisanmälningarna så skriver domstolen att “det inte är helt klart varför han anklagats för att predika eller om det är kusinerna som ligger bakom anklagelserna”.
Men ändå slår domstolen fast att gjorda polisanmälningar “bidrar till familjens utsatthet” vid ett återvändande. Rätten accepterar även familjens påstående om att “polisen dragit ut på processen mot honom” och att det är därför det dröjde fjorton månader från de påstådda polisanmälningarna tills dess att de lämnade landet utan att polisen tycks ha brytt sig om anmälningarna.
Slutligen beviljar rätten alla sex i familjen uppehållstillstånd och flyktingstatus med följande något diffusa motivering.
Vidare framgår det av landinformationen att föraktet mot ahmadiyya-muslimer i Pakistan även påverkar deras tillgång till rättvisa rättsmedel.
Mot denna bakgrund och med beaktande av att familjen […] redan har utsatts för allvarliga trakasserier – av kusinerna, myndigheterna samt av grannar och andra i sin omgivning – bedömer domstolen att familjen riskerar att utsättas för behandling av så allvarlig art att den utgör förföljelse i utlänningslagens mening.
Det står vidare klart att den behandling de riskerar är föranledd av deras religiösa uppfattning.
Domen har målnummer UM 10167-19 och går att beställa från förvaltningsrätten i Malmö. De som dömde var rådmannen Ida Sandell och nämndemännen Lissy Käll (M), Eva Setréus (S) och Arne Jönsson (S).
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.