Samhällsnytt kan idag avslöja att den afghanske partitoppen Abdul Rasaq Ahmadzai som kopplas till misstänkta bidragsbrott i Sverige har varit verksam i den afghanska säkerhetstjänsten KhAD som på 80- och 90-talet utsatte tusentals oliktänkande för systematiska och grova övergrepp såsom tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar.

Den omstridde afghanske partitoppen Ahmadzai  uppmärksammades nyligen av flera medier i Sverige för sin roll i ett misstänkt bidragsbrott – då mannen, enligt uppgifter som först publicerades av Fria Tider, fortsatte ta emot en pension för sin numera avlidna mor.

Samhällsnytt har fortsatt att granska den afghanske politikern under veckan och har funnit att Ahmadzai mellan åren 1980 och 1992 arbetade för den fruktade afghanska säkerhetstjänsten Khadamat-e Aetla’at-e Dawlati (KhAD) som kopplas till både tortyr och avrättningar.

Enligt en dom av migrationsdomstolen hade mannen ett ”bestämmande inflytande” i den fruktade organisationen. Säkerhetstjänsten föll under KGB:s kontroll 1979 när sovjetiska trupper invaderade Afghanistan. Ahmadzai har påbörjat sin karriär på myndigheten kort efter det – år 1980.

Ahmadzais organisation avrättade tiotusentals

Organisationen skapades speciellt som en politisk polis med främsta mål att bekämpa den sovjetiska republikens fiender och dissidenter. Enligt flera källor anklagas KhAD för storskaliga brott mot mänskliga rättigheter – däribland tortyr, summariska rättegångar och massmord.

Enligt en artikel från The New York Times från år 1989 ska den afghanska regeringen ha avslöjat att KhAD avrättade minst 11 000 politiska fångar, däribland journalister i samband med kommunistregimens övertagande av makten i Afghanistan. Men motståndsgrupper i landet hävdar att siffran 11 000 är felaktig. I stället menar de att KhAD bär ansvaret för avrättningar på närmare 80 000 politiska fångar. Anklagelserna har förstärks efter att man hittat massgravar från den tiden.

1992 föll den Sovjet-stödda regeringen i Afghanistan när den Norra alliansen tog över Kabul. Kort därpå dök Ahmadzai upp i Sverige där han sökte asyl.

Samhällsnytt har pratat med Migrationsverkets förvaltningsenhet som bekräftade att mannen fick flyktingstatus i Sverige och därmed ett permanent uppehållstillstånd 1993. Detta trots att deltagande i en organisation som ägnat sig åt systematiska brott mot mänskliga rättigheter utgör en så kallad exklusionsgrund enligt Genève flyktingkonvention. Med andra ord innebär detta att mannen aldrig skulle ha fått asyl i Sverige om konventionen följdes.

Omständigheter kring hans arbete för den fruktade säkerhetstjänsten var kända redan 1994 eftersom han själv öppenhjärtigt berättade om sitt arbete under asylprocessen. Migrationsverkets förvaltningsenhet har dock vägrat att svara på våra frågor om varför mannen fått asyl i Sverige.

Efter en tid i Sverige ville Ahmadzai få svenskt medborgarskap – men där blev det stopp. Migrationsverket avslog hans ansökan och motiverade det med regeringens beslut om en karenstid på 25 år för personer involverade i organisationer som KhAD. I ett överklagande till migrationsdomstolen 2013 menade Ahmadzai att han inte har någon koppling till den sedan länge försvunna organisationen, hävdade att det räcker med den tid som redan hade förflutit  samt uttryckte sitt missnöje med vad han kallade ”millimeterrättvisa.”

I sin dom har migrationsdomstolen vidhållit Migrationsverkets bedömning och slog fast att att det är ”klarlagt att Abdul Razag Ahmadzai varit verksam i KhAD under åren 1980-1992 med ansvarsfulla uppgifter” samt att det är ”ostridigt” att KhAD är en organisation som systematiskt bröt mot mänskliga rättigheter.

En person som överlevde de övergrepp som han utsattes för av KhAD i fängelset Pul-e-Charkhi nära Kabul berättade följande i en intervju med BBC 2006:

-Varje natt kom de och tog människor. Kommunisterna torterade och dödade oss varje natt. De torterade oss med el och hällde kokande vatten på våra kroppar… Jag bad till Gud att avsluta mitt liv eller hjälpa mig därifrån.

-En sak som gnager i mig är att de här människorna är tillbaka nu… Vissa av dem är i parlamentet, vissa – i regeringen…

Och nog hade han rätt. Enligt uppgifter till Fria Tider dök Ahmadzai upp som kampanjchef för det politiska partiet Grön trend som ingår i koalition med den sittande presidenten Ashraf Ghani.

Partiet tar avstånd 

Efter att uppgifterna kring Ahmadzai fick spridning i afghansk media har partiet också publicerat ett pressmeddelande där de försöker tona ned Ahmadzais engagemang och tar avstånd från honom. Partiet vill varken kännas vid Ahmadzai som medlem eller att han ska ha någon annan arbetsuppgift, utan skriver att han var en av ”tusentals kampanjarbetare”. Detta förklarar dock knappast flera bilder på Ahmadzai med ledande politiker inklusive presidenten samt varför afghanska medier skulle intressera sig för en simpel kampanjarbetare.



I pressmeddelandet kallas avslöjanden i svensk media ”en utländsk påverkansoperation”. Grön trend gick till val på en bred plattform som inkluderar bland annat kamp för mänskliga rättigheter och mot korruptionen. Därför kommer det inte som någon överraskning att partiet nu vill distansera sig från sin topp – som tidigare var en högt uppsatt medarbetare hos den KGB-styrda säkerhetstjänsten.

Samtidigt är det föga troligt att partiet inte visste någonting om hans bakgrund. Grön trend grundades av Amrullah Saleh som mellan 2004 och 2010 tjänstgjorde som generaldirektör för den samtida afghanska säkerhetstjänsten.

LÄS ÄVEN: Afghanske partitoppen sjukskrev sig i Sverige och lurade till sig pengar


Sovjetiska soldater tillsammans med vad som uppges vara KhAD. Foto: Faksimil Facebook

Under dagen sökte Samhällsnytt Ahmadzai för en kommentar – både genom hans kansli och sociala medier. Han har inte besvarat våra frågor till honom. I ett tidigare inlägg på Facebook som publicerades i söndags försvarar han sig genom att attackera aktörer i svensk alternativmedia. Vidare skriver Ahmadzai att han har aldrig begått brott under sin långa vistelse i Sverige.

Vår tidigare artikel i ämnet visar däremot att Ahmadzai för två år sedan satte två bolag i konkurs med skulder till staten på sammanlagt 887 868 kronor. Ahmadzai har i skrivande stund flera ärenden hos Kronofogden som sammanlagt uppgår till hundratusentals kronor – där både skatteskulder och skulder till banken SEB ingår. Kronofogden meddelade på fredagen att han aldrig har betalat in en krona.


Utdrag ur ansökan om konkurs. 

Domen från migrationsdomstolen som avslår Ahmadzais överklagande av beslutet om svenskt medborgarskap samt slår fast att han hade arbetat för en organisation som bröt mot mänskliga rättigheter kan laddas ned och läsas i sin helhet på följande länk: Malmö_FRM_UM_2862-13_Dom_2013-08-20. Samhällsnytt söker Grön trend för en kommentar om de nya uppgifterna.