Genom ett så kallat hemutrustningslån beviljar CSN tiotals miljoner kronor till nyanlända migranter varje år – som ska gå till att köpa möbler och utrustning till deras lägenheter. En stor del av dessa pengar kommer aldrig tillbaka, utan efterskänks när myndigheten bedömer att lånet inte kan återbetalas. Möjligheten till lånet marknadsförs av CSN på flera olika språk.

Hemutrustningslån har funnits sedan 1991 för att finansiera utrustning för nyanlända migranter som omfattas av det kommunala mottagarsystemet. När migranterna fått en lägenhet i en kommun har de möjlighet att ansöka om ett hemutrustningslån för att möblera lägenheten. Hur mycket pengar det blir beror på hur stor familj det handlar om. Maximalt kan 35 tusen kronor beviljas till en och samma familj.

Enligt CSN som handlägger lånet åt staten ska den som ansöker ha fyllt 18 år. Ett undantag görs dock för så kallade ensamkommande barn. Även de får rätt till de pengarna när de har fyllt 17.

Lånet behöver dock inte alltid betalas tillbaka. På sin hemsida informerar CSN utförligt om att man kan bli av med lånet om man har ”låg inkomst”:

”CSN kan ta bort ditt lån helt om vi anser att du inte kommer att kunna betala tillbaka det. Det kallas för efterskänkning.”

Enligt siffror som Samhällsnytt begärt från CSNs statistiska avdelning handlar efterskänkningen om betydande summor – som ligger på mellan 22 och 52 miljoner kronor varje år mellan 2005 och 2018.

Tidigare finansierades hemutrustningslånen genom Riksgälden, men 2013 omvandlades de till ett anslag med finansiering direkt från statskassan. Det är alltså skattemedel som används för att finansiera lånet.

Totalt har myndigheten ”tagit bort” lån för 434,2 miljoner kronor för denna tidsperiod. Här kan man ta del av den statistik på efterskänkningen av lånen år för år som vi har fått från CSN:

Det syns i statistiken att summan pendlar kraftigt varje år med vissa toppar – exempelvis 2013 och 2017.  I ett mejlsvar till oss förklarar CSNs pressekreterare Klas Elfving att siffrorna är högre under de här åren därför att myndigheten tog bort lånen för migranter som flyttade från Sverige eftersom det inte fanns ”rättslig möjlighet att driva in” skulden:

”Under de åren hade CSN möjlighet att gå igenom låntagare som varaktigt utvandrat och där vi saknat kontakt i mer än tio år. De lånen efterskänktes eftersom vi bedömde att vi inte hade rättslig möjlighet längre att driva in dem.”

I ett annat mejl förklarar han hur man kan få sitt hemutrustningslån borttaget:

”CSN kan efterskänka ett hemutrustningslån, helt eller delvis, i de fall myndigheten bedömer att en låntagare på längre sikt inte kan betala tillbaka sitt lån. Det omfattar ofta äldre låntagare som saknar inkomst.”

Samtidigt finns farhågor om att mörkertalet kan vara högt. I slutet av 2013 exempelvis låg den totala skulden för hemutrustningslån på drygt 1,4 miljarder kronor. Av dessa bedömdes nästan 50% vara så kallade osäkra fordringar – eller med andra ord lån med små utsikter till återbetalning.

Men trots detta lägger CSN skattepengar på att marknadsföra hemutrustingslånet – på flera olika språk, bland annat på tigrinja, somaliska, arabiska och persiska. Här kan man ta del av ett av reklamklippen på svenska med titeln CSN presenterar hemutrustningslån:

I ett annat klipp förklaras det pedagogiskt att det inte kommer ”en hotfull person” om man inte betalar tillbaka lånet. Den hotfulla personen på bilden ger istället en blomma till familjen som inte betalar. Även det klippet finns på flera olika språk: