I april avgjorde EU-domstolen att ensamkommande med flyktingstatus som ”hunnit fylla 18” under asylprocessen ska betraktas som underåriga för familjeåterförening och därmed ska ha rätt att ta sina föräldrar och syskon till EU. Migrationsverket införlivar nu ändringarna i svensk praxis – men tillämpar dem på alla som fått någon form av skyddsstatus. Förmånen kommer även att tillämpas på dem som har ljugit om sin ålder och blivit uppskrivna under asylprocessen.

Den 13 april rapporterade Samhällsnytt som enda media i Sverige om en ny vägledande dom av EU-domstolen som öppnade dörrar till unionen för anhöriga till ”ensamkommande” migranter med flyktingstatus som hunnit fylla 18 år under asylprocessen. Domen innebär att de migranter som registrerats vid asylansökan som underåriga ska betraktas som just underåriga vid ansökan om familjeåterförening med deras föräldrar och syskon – oavsett deras faktiska ålder vid ansökningstillfället.

Idag kan vi avslöja att den nya domen redan i maj införlivades i praxis i Sverige. Detta skedde genom att Migrationsverket gjorde ändringar i sin handbok i migrationsärenden som tjänar som riktlinjer för myndighetens handläggare. Migrationsverkets rättsavdelning gör dock en tolkning som är väsentligt bredare än domen. Medan domen gäller endast de ensamkommande som fick flyktingstatus – med andra ord en relativt liten andel av alla migranter enligt statistiken – omfattar ändringen i Migrationsverkets praxis alla dem som fick någon form av skyddsstatus.

Samtidigt finns inga särskilda bestämmelser för dem som blivit uppskrivna i åldern under asylprocessen. Detta innebär i sin tur att även de kommer att kunna bjuda in sina föräldrar och syskon till Sverige eftersom de tekniskt sett registrerats som underåriga vid första asylansökan.

En uppgiftslämnare från Migrationsverket menar att detta kraftigt kommer att öka incitamenten för att ljuga om sin ålder och sammanfattar detta på följande sätt i ett mejl till Samhällsnytt:

”Det bisarra är att av vad jag kunde se när jag ögnade igenom detta i slutet av dagen när jag såg att det publicerats så har man inte skrivit något om vad som ska gälla om personen inte gjort sannolikt att denne faktiskt är underårig. Tekniskt sett är ju denne person då registrerad som barn när den söker, men ”blir” vuxen när den får beslut och åldern skrivs upp. Men ingen vet hur gammal personen är eller var vid tiden för ansökan. Det ökar således kraftigt incitamentet att dra en vals om sin ålder.”

När Samhällsnytt kontaktar Migrationsverket för en kommentar bekräftar myndighetens presstjänst via mejl ändringarna i handboken. Presstjänsten bekräftar även uppgiften om att ändringen som gjorts på grund av domen är väsentligt generösare än domen själv och omfattar alla migranter med någon form av skyddsstatus (fetstil – red.):

”Ändringarna kan sammanfattas som följer: Ett ensamkommande asylsökande barn som blivit 18 år under handläggningstiden ska bedömas vara ett barn vid en ansökan om familjeåterförening. Det gäller under förutsättning att ansökan görs inom tre månader efter att han eller hon fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande.

När vi ställer en följdfråga om vad som händer om ”barnet” blir uppskriven i åldern under asylprocessen får vi följande svar av presstjänsten:

”Om det hypotetiskt sett skulle finnas ett fall där en person uppgivit en ålder, men under handläggningsprocessen bedömts ha en högre ålder, och ändå fått en skyddsklassning och familjen ansöker om anknytning, då får vi titta på de individuella omständigheterna i det ärendet för att bedöma utsikterna för ett eventuellt bifall på den ansökan.”

Med andra ord kommer ansökan att bifallas om det inte finns någonting som säger emot det. Eftersom det inte finns något annat regelverk som reglerar den ovan beskrivna situationen kommer sannolikt de flesta ansökningar från vuxna uppskrivna i åldern under asylprocessen att godtas. Detta i sig öppnar ett stort hål för invandring av anhöriga som annars inte skulle kunna migrera till Sverige, eftersom Sverige i praktiken saknar möjlighet för återförening av föräldrar och syskon till vuxna migranter, med undantag för fall med synnerliga skäl.

”Det är ett väldigt märkligt sätt att lägga sig på miniminivå. Verket trotsar återigen regeringens påhittade ambition att ligga på EUs miniminivå på asylområdet.” avslutar uppgiftslämnaren sin kritik mot myndigheten.

Vi har ställt frågor till Migrationsverket om hur det kommer sig att rättsavdelningen gör en ändring av praxis till följd av EU-domen med en annan tolkning än den som finns i domen. Vi har även frågat om det har gjorts någon konsekvensanalys av hur ändringen kommer att påverka antalet migranter som söker sig till Sverige. I skrivande stund har vi inte fått något svar.