AVSLÖJAR: Ska rädda Stockholm med rekordstora vindkraftverk – har inte byggt vindkraft tidigare

“Njordr offshore wind AB” vill bygga en gigantisk vindkraftspark utanför Stockholms skärgård som utlovas leverera nästan lika mycket effekt som Forsmarks kärnkraftverk. Men företaget bakom satsningen har inte byggt ett enda vindkraftverk tidigare och de siffror de presenterar är rena spekulationer och bygger på hur stora vindkraftverk skulle kunna bli i framtiden. Det kan Samnytt avslöja idag.
– Vi är optimistiska att det här kommer gå vägen, säger företagets kontaktperson Niclas Erkenstål till Samnytt.

Den 10 november träffar företrädare från företaget Njordr Offshore Wind AB ett dussintal handläggare, miljöanalytiker och annan personal från länsstyrelsen i Stockholm för ett så kallat samråd. Vid samrådet visas en Powerpoint-presentation där storslagna planer för havet utanför Stockholms skärgård presenteras.

LÄS ÄVEN: Premiär för granskningen av vindkraften

Här vill nämligen det norsk-svenska företaget bygga något de kallar för “Baltic offshore delta” – en enorm vindkraftspark i havet. Enligt planerna ska den bli hela tusen kvadratkilometer stor.

Företrädarna från Njordr Offshore Wind AB berättar vid mötet att den planerade vindkraftsparken kommer leverera lika mycket elkraft som två kärnkraftsreaktorer. Länsstyrelsens mötesdeltagare oroar sig för vilka konsekvenser vindsnurrorna kommer få för fågellivet, fisket, sälarna i Östersjön och skärgården i övrigt.

Jämförs med Forsmarks kärnkraftverk

Den 3 december, alltså i fredags förra veckan, skickas en 114-sidig färgglad broschyr till Enheten för miljöskydd vid länsstyrelsen i Stockholm. Nästa steg är nämligen att inhämta synpunkter från intressenter som kan tänkas ha invändningar på Baltic offshore delta. Med den färgglada broschyren hoppas man övertyga kritiska röster om projektets förträfflighet.

Enligt broschyren ska vindkraftverken vara upp till 330 meter höga, ha en rotordiameter på 263 meter och en effekt på 20 megawatt vardera. Vissa kraftverk ska stå på havsbottnen, medan de som står ute på större djup förankras i flytande fundament.

De 253 vindkraftsturbiner man räknat på kommer ha en sammanlagd maximal effekt på drygt 5000 MW och producera omkring 20 TWh elkraft per år. Det är jämförbart med hela Forsmark kärnkraftverks tre reaktorer.

Utifrån det presenterade underlaget ges berörda parter fram till 12 februari nästa år på sig att lämna synpunkter på den enorma vindkraftsparken i Östersjön.

Omedelbar politisk stridsfråga

Baltic offshore delta blir omedelbart en politisk stridsfråga. I ett inlägg på Instagram säger Moderaterna i Stockholm nej till “stålskogar i Stockholms skärgård”. Miljöpartiet på nationell nivå svarar med att i en debattartikel närmast kräva att förslaget till ny vindkraftspark blir verklighet.

“Den enda energikälla som på kort sikt har potential att snabbt kunna ge Sveriges gröna industrier den energi de behöver är vindkraften. Det vet alla, också de som hoppas på ny kärnkraft”, skriver partiets språkrör per Bolund och klimat- och energipolitisk talesperson Lorentz Tovatt.

De går samtidigt till attack mot Moderaterna och anklagar partiet för att ha ett “extremt” motstånd mot vindkraft.

LÄS ÄVEN: Miljöpartiets lösning på elkrisen: Bygg FLER vindkraftverk

Bygger på fiktiva lösningar

Men det finns en liten hake med “Baltic offshore delta”. Alltihop bygger på tekniska lösningar som inte finns. Det finns inga 330 meter höga vindkraftverk med en effekt på 20 MW. De kalkyler som skickats in till länsstyrelsen bygger på påhittade vindkraftverk.

Världens största vindkraftverk heter Haliade-X. Det utvecklades av General Electric 2018 och är ett 260 meter högt prototypkraftverk som står i Rotterdam i Nederländerna. Det har en effekt på maximalt 14 MW vid testförhållanden.

Det finns långt gångna planer på att turbintypen Haliade-X tas i kommersiell drift i en vindkraftspark som planeras på Doggers bankar utanför Englands kust. Planerna på vindkraftsparken har funnits sedan åtminstone 2010, men än så länge har inga vindkraftverk börjat byggas.

Ett annat prototypkraftverk, utvecklat av konkurrenten Siemens Gamesa, håller just nu på att byggas utanför Ålborg i norra Danmark. Även det vindkraftverket gör anspråk på att bli världens största. Och även Siemens Gamesa hoppas få bygga sina rekordkraftverk på Doggers bankar.

Oklart om flytande plattformar

Det är också oklart om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt hållbart att bygga vindkraftverk som flyter på havet på det sätt Njordr offshore wind AB planerar för. Det finns bara ett fåtal sådana vindkraftverk som tagits i kommersiell drift.

De äldsta och mest beprövade är vindkraftsparken Hywind Scotland utanför skottska kusten. Det består av fem vindkraftverk med en sammanlagt maximal effekt på 30 MW. Vindkraftsparken byggdes 2018 till en kostnad av motsvarande 3,2 miljarder svenska kronor. Det är utslaget på effekt ungefär tre gånger dyrare än vindkraftverk som står på eller förankrade i havsbottnen.

Ytterligare en flytande vindkraftspark har under hösten tagits i drift utanför den skottska kusten. Det företag som står bakom vindkraftverken har flaggat de flytande plattformarna som fartyg registrerade i Marshallöarna. Fartyg registrerade där är befriade från skatt och många av de regelverk som annars gäller.

“Utvecklingen går otroligt fort”

Niclas Erkenstål är kontaktperson för Njordr offshore wind AB. Att få fram 330 meter höga vindkraftverk – högre än Eiffeltornet – tror han inte kommer bli några större bekymmer.

– Det här är en park som kommer byggas om sju, åtta, nio år. Det tar ganska lång tid innan man kommer fram till byggnationen. Och utvecklingen av vindkraftverk går otroligt fort. De vindkraftverk som byggs idag är nästan så höga, och vi är helt övertygade om att de kan komma upp i den höjden vid tidpunkten för byggnationen, säger han till Samnytt.

– Det är ju leverantörer som bygger själva parken. Siemens är en leverantör av vindkraftverk, Vestas har du kanske hört talas om och GE. Det är de som levererar själva vindkraftverken.

Den högsta turbin som finns idag är GE:s Haliade-X. Den är 260 meter hög. Ni tänker slå världsrekord alltså?

– Det kommer säkerligen inte vara världsrekord vid den tidpunkten. Om man bara tittar tio år tillbaka, de vindkraftverk som byggdes för tio år sedan, de var 130 meter höga. Idag byggs vindkraftverk som är 260. Vi tror inte att det är osannolikt, om man tittar tio år framåt från idag, så kommer vi se samma utveckling på vindkraftverkens teknik. Det är inte bara totalhöjden som ökas, utan även effektiviteten.

Förhoppningen är att “Baltic offshore delta” är färdigbyggt 2031-2032.

Hoppas på pensionspengar

Niclas Erkenstål understryker att deras uppgift är att ta fram planer för vindkraftsparken, och att det sedan blir finansiärer som går in med kapital och vindkraftstillverkare som bygger själva turbinerna.

– Vi är ett företag som utvecklar vindkraftsparker och driver projektet fram till investeringsbeslut. Det här är stora projekt, och riktigt hur konstellationen ser ut när man bygger ett sådant här projekt är för tidigt att säga, säger han.

Njordr offshore wind AB hoppas inte minst på att pensionsförvaltare vill gå in med de miljardbelopp som kommer behövas för att realisera vindkraftsdrömmen.

– Det finns exempel där AP-fonderna och Skandia har investerat i vindkraftsparker. Det är några exempel på dem som stoppar in pengar i byggnationen. Det är för tidigt att säga här, upplyser Erkenstål.

Aldrig byggt vindkraftverk

Och som om inte allt det vore nog, så finns det en liten hake till. Vare sig Njordr offshore wind AB, norska delägaren Njordr AS eller den svenska delen Vindkraft Värmland AB, har byggt några vindkraftverk tidigare.

– Inte som Njordr offshore wind har byggt. Det är korrekt, säger Niclas Erkenstål.

Däremot, påpekar han, har de anställda i företaget som har upp till tio års erfarenhet av att bygga vindkraftverk i bland annat Norge.

För tillfället befinner sig företaget bara i inledningsfasen av en tillståndsprocess de räknar med kommer ta flera år. Men skam den som ger sig.

– Vi är optimistiska att det här kommer gå vägen, säger Niclas Erkenstål.

LÄS ÄVEN: Är vindkraften så miljövänlig som det påstås?