Migrationsdomstolen låter en iranier stanna i Sverige för att han påstår sig vara ateist och har enligt domstolen kommit med en redogörelse som ”präglas av en sådan personlig och genuint avståndstagande från religion i allmänhet”.

I en kortfattad och anonymiserad dom från Förvaltningsrätten i Luleå beskrivs hur en person från Iran som kallas ”A”  sökt asyl i Sverige med den huvudsakliga motiveringen att han är ateist. Efter att Migrationsverket nekade uppehållstillstånd ville han att Migrationsdomstolen ger honom uppehållstillstånd även för att han deltagit i medialt uppmärksammade hunger- och sittdemonstrationer i Sverige.

Migrationsdomstolen förklarar att demonstrationerna i Sverige inte ska anses ge A ”sur place”-skäl till asyl. Sur place anses föreligga när en person skaffat sig asylskäl efter att ha lämnat hemlandet.

Vad demonstrationen gick ut på eller vad det var för organisation bakom framgår inte ur domen men domstolen förklarar att demonstrationen främst tycks ha varit riktad mot svenska myndigheter och inte bör ha varit såpass intressant för iranska myndigheter att A ska få asyl på grund av den.

Ateism ger flyktingstatus

När det gäller påståendet från A om att han ska ha gått och blivit ateist så skriver domstolen att bli ateist är en form av konvertering:

”Vid bedömningen av om en utlänning har gjort sannolikt att hans eller hennes konversion från en religion till en annan är äkta [..] ska en samlad bedömning göras [..] av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit [..]. Migrationsdomstolen anser att samma synsätt kan tillämpas när [..] en person som uppger sig ha lämnat islam och blivit ateist. ”

Även om domstolen hyser tvivel kring A:s berättelse om vad han påstår sig ha upplevt i Iran så tror domstolen att A har en ”genuin övertygelse” som ateist. Så här skriver domstolen i sin slutgiltiga motivering:

Han har vidare på ett utförligt, vetenskapligt, logiskt och rationellt sätt redogjort för vilka brister just han ser inom islam genom att bl.a. ge konkreta exempel samt kopplingen däremellan till varför han inte kan identifiera sig med religionen. A har även redogjort för vad han anser händer efter döden.

Detta medför sammantaget enligt domstolens mening att A:s redogörelse präglas av en sådan personlig och genuint avståndstagande från religion i allmänhet och islam i synnerhet, att hans uppgifter om den uppgivna ateismen ska läggas till grund för bedömning.

Äkta ateism

Domstolen menar därigenom att A ”gjort sannolikt” att hans ateism är äkta och ”antas komma att leva som en ateist”.

För att inte A ska behöva ”dölja, ändra eller göra avkall på sin religiösa uppfattning” som ateist vid ett återvändande till Iran så tilldelar domstolen därför A uppehållstillstånd och flyktingstatus.

De som dömde i domen (UM 2458-19) var rådmannen Ewa Westerlund och nämndemännen Pirkko Heikkilä (V), Eva Näslund (S) och Niclas Sjöö (SJVP).

LÄS ÄVEN: Nyfunnen kärlek till Jesus gav flyktingstatus