Bara en av fyra utomvästliga migranter är självförsörjande
Möllevångstorget i Malmö. Foto: Johan Jönsson (Julle), CC BY-SA 3.0

Enligt en ny rapport är det alltjämt en avgrundsdjup skillnad mellan andelen självförsörjande bland inrikes födda och i synnerhet gruppen migranter från länder utanför västvärlden. För att lösa situationen efterlyser man bland annat fler så kallade enkla jobb.

Skillnader i graden av självförsörjning mellan olika grupper i Sverige är betydande. Det slås fast i en ny rapport från Entreprenörskapsforum författad av docent Åsa Hansson och professor Mats Tjernberg, båda vid Lunds universitet.

I rapporten har man tittat på siffror från 2016 då i genomsnitt 63 procent av inrikes födda i åldern 20-70 var självförsörjande. Motsvarande andelar för personer födda i andra västländer var 47 procent och för de födda utanför väst 27 procent.

LÄS ÄVEN: Katastrofala arbetslöshetssiffror för vissa grupper: ”Förskräckande”

– Bland inrikes födda är år 2016 genomsnittsindividen i åldersintervallet 35 och 62 självförsörjande. För utrikes födda från andra västländer är motsvarande ålderspann 39 till 59 år medan genomsnittsindividen född utanför västvärlden inte är självförsörjande år 2016, säger Åsa Hansson, docent Lunds universitet.

Skillnaden i självförsörjning mellan inrikes och utrikes födda med låg utbildning (ingen grundskoleutbildning) är liten, men andelen utan grundskoleutbildning bland inrikes födda är betydligt lägre än bland utrikes födda. Utbildningsnivå verkar dock vara av stor betydelse oavsett individers ursprung.

Fler enkla jobb

Entreprenörskapsforum anser det önskvärt att höja utbildningsnivån vilket dock tar lång tid. Många av de som kommit till Sverige är dessutom i hög ålder med mycket låg grundutbildning. Bland åtgärder för att hjälpa lågutbildade att komma ut på arbetsmarknaden lyfter man insatser som sänker kostnaderna för arbetsgivarna att anställa liksom fler så kallade enkla jobb samt lärlingsplatser.

LÄS ÄVEN: Kommunpolitiker jublade åt befolkningsökning – gav skenande arbetslöshet

– Det är angeläget att lösa hur utbildningsinsatser kan öka anställningsbarheten, men att höja utbildningsnivån tar lång tid. Det krävs alternativa åtgärder för lågutbildade som ökar möjligheterna att få ett jobb. Detta kan vara insatser som sänker kostnaderna för arbetsgivarna att anställa, starkare incitament på arbetsmarknaden, men även fler enkla jobb och lärlingsplatser, säger Mats Tjernberg, professor Lunds universitet.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Andreas Nilsson

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.