Blå moskén i parets hemstad Mazar-e Sharif. Foto: Sgt. Kimberly Lamb (U.S. Armed Forces) / Public domain.

Barn och elak kommendant ger afghaner asyl

En kvinna säger sig ha blivit våldtagen av mäktig person i Mazar-e Sharif. Migrationsverket rekommenderade kvinnan att flytta till någon annan del av Afghanistan. Efter att kvinnan fött barn menar verket på hon omöjligen kan bosätta sig någon annanstans i Afghanistan än i hemorten. Kvinnan, hennes man och deras barn får flyktingstatus och uppehållstillstånd.

En man, som vi kan kalla ”A” från Afghanistan och hans fru, ”B”, har sökt asyl i Sverige i november 2015. Deras asylhistoria går ut på att B ska ha blivit trakasserad och våldtagen av en person som kallas för ”kommendant”. Efter en polisanmälan mot kommendanten ska han ha hotat att döda paret. B är även rädd för fortsatta trakasserier och övergrepp.

LÄS ÄVEN: Får invandra för att hon inte bildat familj

Migrationsverket hade några synpunkter på parets berättelse. Så här står det i deras utredning:

”B vet inte mer än att kommendanten är en våldsam person. På upprepade frågor svarar hon att hon inte vet vad han gör eller vad hans arbete är men att han kallas kommendant. Inte heller vet hon om han arbetar för staten. Migrationsverket bedömer att B genomgående är vag och detaljfattig avseende vem den uppgivna kommendanten är.”

När det gäller A så skriver Migrationsverket bland annat så här om hans berättelse om den så kallade kommendanten:

”Han vet att kommendanten ska heta Asif i förnamn men vet ej om hans efternamn. Han har vidare berättat att han äger mark men kan inte svara mer än att han tar mark med våld.”

”B vet inte om kommendanten arbetar för någon men uppger att han är kommendant från perioden Jihad. Detta har  han inte kunnat vidareutveckla eller berätta mer om. Migrationsverket bedömer att även B är vag och detaljfattig avseende vem kommendantern är. ”

Migrationsverket väljer trots allt att tro på att B blivit våldtagen och trakasserad. Verket menar på att det finns en personlig hotbild mot B i hemstaden Mazar-e Sharif. Sedan skriver verket att:

”Eftersom Bs utsatthet utgår från hennes könsmässiga tillhörighet som kvinna riskerar hon att utsättas för förföljelse i enligt vad som avses i 4 kap. 1 § utlänningslagen. På grund av hotbilden mot B är familjemedlemmarna skyddsbehövande gentemot sin hemort.”

Migrationsverket tyckte att familjen kunde bosätta sig i någon annan del av Afghanistan och beslutade i december 2017 att utvisa paret. De överklagade då till migrationsdomstol.

Barnafödande ger uppehållstillstånd

När ärendet kom upp till migrationsdomstolen så hade Migrationsverket hunnit ändra sig om parets möjlighet att bosätta sig i en annan del av Afghanistan än i Mazar-e Sharif. Detta eftersom paret i oktober 2019 fick en son. Så här står det om Migrationsverkets nya inställning i domstolens dom:

”Om ett ensamkommande barn eller barnfamilj har tillgång till ett familjenätverk, i form av en stor familj på internflyktsorten bör möjligheterna till försörjning och även skolgång öka. Saknas ett sådant nätverk är internflykt som huvudregel inte relevant eller rimligt på grund av den särskilda utsatthet ett barn i en internflyktssituation befinner sig i. I enstaka fall kan det räcka om nätverket endast består av barnets kärnfamilj. Om ett barn blir föremål för internflyktsprövning måste barnets bästa beaktas och vägas mot andra hänsynstaganden.

Det måste göras en individuell bedömning av om ett internt flyktalternativ är relevant och rimligt där olika omständigheter i ärendet kan vara av betydelse, exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå, barnets ålder, möjligheter till försörjning m.m.”

Migrationsverket anser att familjen är ”skyddsbehövande” eftersom de numera är en barnfamilj och då är det inte längre ”rimligt och relevant” för paret att bosätta sig i någon annan stad i Afghanistan än i hemorten.

LÄS ÄVEN: Skräddare med kundproblem bedöms som alternativt skyddsbehövande

Migrationsdomstolen beviljar hela familjen flyktingstatus och uppehållstillstånd. Domen har målnumren UM 1424-20 och UM 4441-20 och går att beställa från förvaltningsrätten i Malmö. Den som dömde var rådmannen Katerina Petkovska. Domstolen verkar ha avgjort ärendet utan närvaro av nämndemän.

authorimage

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.