En natt i oktober förra året förvandlades nöjesstråket i Gävle till en krigszon. Nio skott avlossades mot en folksamling. Sex unga människor träffades av kulor och enligt åklagaren utsattes ytterligare ett 20-tal personer för livsfara. Nu väcks bevistalan mot den yngling som misstänks ha utfört dådet. Men oavsett vad domstolen kommer fram till kommer han inte att få något straff – han var bara 13 år gammal när skotten föll.
Det var strax före klockan två natten till den 4 oktober 2025 som skott ekade genom Söderbacken i Gävle. En maskerad yngling gick fram på Södra Kungsgatan, drog fram två pistoler och började skjuta mot människor som befann sig på gatan. Han avlossade totalt nio skott.
Kulorna träffade sex personer. En ung man fick skottskador i höger fot med fraktur och omfattande senskador. En annan träffades i underarmen och underbenet, där skottet krossade skenbenet. En tredje fick delar av skenbenets framsida bortskjutna. Övriga skottskadade fick sårskador i ben och lår.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Att ingen dödades beskrivs som en ren slump. Åklagaren Jenny Örn menar att sammanlagt 29 personer befann sig i kulornas skottsektor och därför utsattes för allvarlig livsfara. Samtliga räknas därför som målsägande i bevistalan mot skytten som nu hunnit fylla 14 år.
Ingen av de skottskadade tycks ha varit måltavlan
Trots den omfattande utredningen har polisen fortfarande inte kunnat slå fast motivet bakom masskjutningen. Ingen av de sex personer som träffades av kulorna bedöms ha varit den egentliga måltavlan.
I stället talar utredningen för att skytten öppnade eld mot en folksamling utan att rikta in sig på någon särskild person. Enligt åklagaren utfördes gärningen på uppdrag av någon annan.
Chattar i den krypterade appen Signal visar hur den då 13-årige pojken ska ha fått instruktioner inför skjutningen att utföra en ”jappning” som det kallas på invandrarslang.
I en separat utredning misstänks den gängkriminelle Ali Shehab, som pekas ut som en nyckelperson kring Rawa “Kurdiska räven” Majid i Foxtrotnätverket, för att ha anstiftat den aktuella skjutningen, liksom flera andra.
Han är häktad i sin utevaro i Sverige. Enligt åklagare Helene Gestrin greps han i Irak i slutet av förra året och Sverige har begärt honom utlämnad. Något beslut om utlämning har dock ännu inte fattats.
Två pistoler användes
Utredningen visar att skytten använde två olika pistoler under dådet. På filmer från den misstänkte skyttens mobiltelefon syns hur han hanterar båda vapnen kort före skjutningen.
Övervakningsfilmer visar dessutom hur han växlar mellan vapnen när skotten avlossas. Teknisk bevisning från brottsplatsen bekräftar också att två olika pistoler användes.
När ynglingen greps kort efter skjutningen var båda vapnen borta. Det ena vapnet är fortfarande spårlöst försvunnet.
Genombrott flera månader senare
Först våren 2026 fick polisen ett avgörande genombrott. En pistol som hittats i samband med en annan brottsutredning i Uppsala visade sig vara ett av vapnen från masskjutningen i Gävle.
Nationellt forensiskt centrum kunde genom vapenspårsjämförelser slå fast att den återfunna pistolen avlossat kulor och patronhylsor som återfunnits efter skjutningen på Södra Kungsgatan.
Vapnet ett äldre polistjänstevapen
Det återfunna vapnet visade sig vara en halvautomatisk SIG Sauer P239 i kaliber 9 millimeter – samma modell som svensk polis burit som tjänstevapen sedan 1980-talet. På manteln finns den ingraverade texten: ”TILLHÖR POLISEN”.
NFC beskriver pistolen som ett kraftfullt enhandsvapen av särskilt farlig beskaffenhet. Vapnet provsköts och fungerade utan anmärkning. Hur vapnet hamnat i den kriminella miljön är fortfarande inte utrett.
DNA knyter vapnet till den misstänkte
Den tekniska bevisningen stannar inte där. På pistolens mantelgrepp säkrades DNA. NFC:s analys visar att huvuddelen av DNA:t med mycket starkt stöd kommer från den misstänkte ynglingen.
Dessutom åberopar åklagaren DNA från patronhylsor, tändsatspartiklar på ynglingens händer och kläder, mobiltelefonens innehåll, övervakningsfilmer och filmer där ynglingen själv hanterar vapnen före skjutningen.
Greps kort efter dådet
Den misstänkte greps kort efter skjutningen. Enligt bevistalan kommer den polis som deltog i gripandet att vittna om att ynglingen då verkade ha telefonkontakt med någon i direkt anslutning till gripandet.
Åklagaren anser att den samlade tekniska och forensiska bevisningen visar att det var den gripne ynglingen som utförde skjutningen.
Bevistalan i stället för åtal
Trots brottets allvar kommer den misstänkte aldrig att kunna dömas till straff. När skotten avlossades var han endast 13 år gammal och därmed inte straffmyndig. I stället har åklagaren väckt en så kallad bevistalan, ett särskilt domstolsförfarande som används när någon under 15 år misstänks för mycket allvarlig brottslighet.
Domstolen ska då pröva om den unge har begått gärningen, men får inte döma ut någon påföljd. Ett beslut registreras inte heller i belastningsregistret. Syftet är i stället att klarlägga vad som hänt, ge brottsoffren en rättslig prövning och skapa underlag för socialtjänstens fortsatta insatser.
Fallet har blåst liv i debatten
Den uppmärksammade skjutningen har samtidigt blivit ett av de tydligaste exemplen i den politiska diskussionen om Sveriges straffmyndighetsålder. Tidöpartierna presenterade tidigare ett förslag om att tillfälligt sänka straffmyndighetsåldern till 13 år för de allra grövsta brotten. Detta efter att kriminella invandrargäng i allt större utsträckning börjat anlita minderåriga ”barnsoldater” för att utföra kontraktsmord.
Förslaget mötte dock kritik från delar av rättsväsendet, Barnombudsmannen och flera remissinstanser och drogs därför tillbaka. Regeringen har därefter lagt fram ett nytt förslag som innebär att 14-åringar i stället ska kunna lagföras för vissa synnerligen grova brott, däribland mord och andra brott med ett minimistraff på minst fyra års fängelse.
123 083 33 50
