Under söndagen kunde Samhällsnytt bekräfta att tidigare uppgifter om att Nacka kommun köpt 3 bostadsrätter åt en nyanländ familj som består av en man, tre fruar och 16 barn stämmer. Av den tillgängliga folkbokföringen framgår att alla tre kvinnor är registrerade som gifta med samma man född år 1960 i syriska Raqqa.

Att ingå ett äktenskap medan man är gift med någon annan är brottsligt i Sverige och straffas med böter eller fängelse i upp till 2 år. Däremot godkänner svenska myndigheter polygami om förhållandet registrerades utomlands av personer som vid tillfället inte hade någon anknytning till Sverige. Enligt SvD fanns redan 2016 nästan 300 fall av polygami registrerade av Skatteverket.

Samhällsnytt har pratat med en medlem i bostadsrättsföreningens styrelse som vill förbli anonym. Medlemmen menar att kommunens agerande är oacceptabelt:

-Det är inget fel på den här familjen. De är trevliga och så vidare. Men själva agerandet av kommunen är helt förkastligt. Det finns många bostadslösa och uteliggare som inte har pengar till någon lägenhet alls. Att de går in med skattebetalarnas pengar och köper bostadsrätter på det här viset är fel. Sedan det där med månggiftet… Jag tycker att i Sverige är det svenska regler och värderingar som ska gälla. Och då ska vi inte ha de här konstellationerna.

Är kommunens agerande försvarbart på något sätt?

-Nej, det tycker jag inte alls.

Samhällsnytt når på telefon andre vice ordföranden i Nacka kommuns styrelse Khashayar Farmanbar (S) som varit med och fattat beslutet att köpa in bostadsrätter för nyanlända för totalt en kvart miljard kronor. Farmanbar är kritisk till den moderata kommunledningen och säger att det inte är optimalt att lägga så mycket pengar på att köpa bostadsrätter.

Men ni har ju röstat för det här beslutet?

-Ja, därför att vi måste ändå få bostäder för de här människorna. Men felet ligger ursprungligen i den moderata politiken att minska antalet hyresrätter i kommunen – det är detta som har lett till den här situationen.

Farmanbar menar att hyreskontrakt med nyanlända omfattar endast två år efter vilka de hänvisas till den öppna bostadsmarknaden och bostadsrätterna kan säljas med vinst – och därför kan det rent ekonomiskt bli en vinstaffär.

Är det troligt att de här människorna ska kunna hitta en annan bostad efter två år?

-Vi kan inte veta i nuläget vad som kommer att hända i varje enskilt fall men arbetslösheten sjunker och det är en storsstadsregion så det är möjligt att de ska kunna hitta ett jobb.

Det finns en RUT-rapport som visar att endast 25% av flyktingar har ett heltidsarbete efter 8 år i Sverige. Här verkar hela planeringen utgå ifrån att det ska ske inom 2 år. Hur tillförlitlig är en sådan planering?

-Som sagt vi kan inte säga på förhand vad som ska ske. Kommunen har ett etableringsansvar i 2 år, sedan blir det kanske en annan avdelning på kommunen som tar över ansvaret. Det viktigaste är arbete och utbildning.

LÄS MER: Kommun köpte tre bostäder för 14 miljoner till nyanländ man med tre fruar

Tycker du att det är rimligt att kommuner tvingas att ta emot ett visst antal flyktingar?

-Ja, absolut, det tycker jag. Alla måste ta sitt ansvar – både länder och kommuner.

När Samhällsnytt når Stefan Hallonkvist, ordförande i bostadsrättsföreningen Ljuskärrsberget, visar det sig dock att kommunen har ansökt om tillstånd för andrahandsuthyrning till familjen i 3 år – alltså inte i 2 år som kommunpolitikerna påstår. Hallkvist anser att lagstiftningen är ”helt galen” därför att bostadsrättsföreningen inte kunde säga till om någonting, varken förvärvet av bostadsrätterna eller om de tilltänkta hyresgästerna:

-Vi försökte påtala att enligt vår förenings stadgar kan juridiska personer inte köpa bostadsrätter hos oss. Men då använde de en punkt i bostadsrättslagen som säger att kommuner kan köpa bostadsrätter.

Har ni blivit tillfrågade om de hyresgäster som kommunen har inkvarterat i lägenheterna?

-Nej. Vi kan neka hyresgäster om det handlar om vanliga medlemmar. Men när det kommer till kommunen kan vi inte neka.

Stefan Hallonkvist bekräftar att familjen har flyttat in för några månader sedan, men vill inte uttala sig om familjen i övrigt. Han medger dock att det kommit en del synpunkter från föreningens medlemmar.

Samhällsnytt har även pratat med första vice ordföranden i arbets- och företagsnämnden, Anna Kjellin Flory (M), som dock avböjt att kommentera uppgifterna.