Onsdagen den 2 april har USA:s president utlyst till Liberation Day som uppmärksammar införandet av tullar gentemot EU och andra länder. Enligt Trump har USA länge utnyttjats och man utjämnar nu bara spelplanen medan andra ser desto större risker.

I början av mars införde Trump tullar på 25 procent på varor från Kanada och Mexiko, och ökade tullen på kinesisk import från tio till 20 procent. Några dagar senare höjde Trump tullarna på all import av aluminium och stål till 25 procent.

I slutet av mars meddelade Trump att man inför tullar på 25 procent på alla bilar som importeras till USA. Hans förhoppning är att det ska leda till en stor tillväxt inom den amerikanska bilindustrin.

Biltullarna träder i kraft på onsdagen och målet är att de ska ge ytterligare 100 miljarder dollar till den amerikanska statskassan varje år.

LÄS ÄVEN: Trump inför tullar på bilar

Det är inte bara tullar på bilar som införs på onsdagen, presidenten planerar att införa en lång rad tullar på handeln med stora delar av världen. Exakt hur dessa kommer att se ut är dock på onsdagseftermiddagen ännu okänt och besked väntas under natten mot torsdagen svensk tid.

Enligt uppgifter diskuterar man ett förslag om att införa tullar på omkring 20 procent för de flesta varor från nästan alla länder. Tullarna kommer att träda i kraft kl 6.01 på torsdagsmorgonen.

Samtidigt uppger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU är redo med motåtgärder.

I förra veckan skickade den svenska regeringen en lista till EU-kommissionen över varor som man inte vill att unionen ska införa tullar på. Här finns saker som kaolin som bland annat används i pappersmasseindustrin, kosmetika, färg och läkemedel och som är svårt att få tag på från andra länder.

Svensk minister missnöjd

Sveriges handelsminister Benjamin Dousa (M) ser inte positivt på tullarna.

– Alla kommer att vara förlorare på de här tullarna. Men det högsta priset kommer att betalas av amerikanska konsumenter som kommer att få kraftigt högre priser på i princip alla produkter ifall man går vidare med det här, sa Benjamin Dousa till Svenska Dagbladet i förra veckan.

Asiatiskt samarbete

En effekt av de amerikanska tullarna blev att Kina, Japan och Sydkorea nyligen höll sina första handelssamtal på fem år. Vid ett möte i Seoul enades man om att stärka handelssamarbetet.

Oenighet om territoriella frågor har hindrat de tre asiatiska exportmakterna från att göra några betydande framsteg i ett trilateralt frihandelsavtal sedan samtalen inleddes 2012.

Ländernas tre handelsministrar enades om att “nära samarbeta för ett omfattande samtal på hög nivå” om ett frihandelsavtal mellan Sydkorea-Japan och Kina för att främja “regional och global handel”.

Kina söker vänner

I Kina uppmanas kommunistdiktaturen att försöka skaffa fler vänner i den globala politiken då partnerskap med andra länder skulle utgöra trumfkortet i Pekings rivalitet med USA. Det menar Li Wei, professor i internationella relationer.

Enligt Wei kommer den av de två makterna som lyckas samla stöd från flest tredje parter “gå segrande i tävlingen”.

Wei uppmanar Peking att “skaffa så många vänner som möjligt och så få fiender som möjligt” i sin konkurrens med Washington.

LÄS ÄVEN: Trump kräver slut på mångfaldsprogram i europeiska företag

Beskedet: Ensamkommande välkomna – men inte ukrainare