Igår kunde Samhällsnytt rapportera om att Bilyana Martinovski, före detta affilierad docent på Stockholms universitet, blev gripen och bortförd från Arlanda igår kväll. Sammanlagt var minst tio poliser inblandade i insatsen mot henne. Mitt i natten slängdes hon ut i sina sommarkläder från polisstationen utan mobiltelefon eller möjlighet att ringa.

På utresan till Egypten hade hon också blivit stoppad av gränspolis, utan att få veta varför. Under den tiden ringer hon en advokat, som berättar att hon inte ska säga något förrän han är närvarande. Efter 45 min släpptes hon dock, fortfarande utan motivering, och åker på semestern.

Men när hon återvände igår kväll slog polisen till igen.

LÄS MER: MeToo-kritiker gripen av polis på Arlanda

”Tog in mig som en terrorist”
Nu berättar Martinovski för Samhällsnytt om händelsen där 5-6 uniformerade poliser grep henne en torsdagskväll, för vad som normalt sett är ett bötesbrott.

– De tog in mig som en terrorist. Jag tror inte de skulle ha släppt mig eller ens förhört mig igår om ni inte hade börjat ringa polisen och ställa frågor, inleder hon samtalet med.

– De sökte igenom mig, mina bröst, som om jag vore en död kropp, förklarar hon. De var väldigt aggressiva, speciellt en av dem som heter Markus som var superaggressiv.

Om vi börjar från början, vad hände?

– När vi kom tillbaka från Egypten stoppar de mig vid passkontrollen och säger att vi får vänta. Först kommer två beväpnade poliser. Sen kommer flera. Så i den stunden vi står och väntar för att förstå vad som ska hända var det sammanlagt fem poliser som var runt omkring oss.

– Advokaten hade sagt att vi ska spela in allting, så mitt resesällskap tog fram sin telefon och började spela in. Då skrek de att han inte får spela in och säga att han begått brott, för att vi var vid passkontrollen, skyddsområde. Han fick ta bort det från sin telefon, även i raderat-mappen.

Vad hände sen?

– ”Nu ska vi försöka hantera detta praktiskt”, sa de. De satte oss på någon bänk och under tiden ringde vi advokaten. Då kommer en polisbuss framför dörren och en stor grupp poliser kommer in, tror det var fem män eller något sånt.

Fem nya poliser?

– Ja, precis, fem nya poliser. Sen kommer några av de andra poliserna från innan, så ungefär åtta poliser vid det läget. Så säger de att ”nu ska du följa med oss”. Mitt resesällskap säger att han vill följa med som vittne. Då kommer två poliser och drar mig i händerna, från mitt resesällskap som jag höll i handen, och tog mina väskor.

– De var så aggressiva. Jag gjorde inget motstånd men jag ville bara ha mitt resesällskap med mig. Men han kan inte gå utan hjälp så han stannade där på bänken och de förde in mig i en av bilarna. Så blev jag visiterad; på brösten, mellan brösten, överallt på kroppen. ”Du ska till förhör”, upprepade de.

Men visste inte du att du var efterlyst för att tas in till förhör?

– Jag hade absolut ingen aning om det här.

Har inte de skickat post hem till dig med kallelser?

– Jag har inte varit där, har bott på andra ställen. Jag har inte sett någon post alls. Det var någon kvinna i april eller maj som ringde och pratade på engelska om en hearing. Men jag visste inte vem hon var, varför hon pratade engelska, vilken ”hearing” hon pratade om eller ens om hon var en polis.

Och sen tog de dig till polisstationen?

– Jag blev först satt på en bänk på en polisstation, visste inte var jag var. Det satt andra där också, bland annat med någon som blivit gripen för misshandel.

Hur länge satt du där?

– Vet inte exakt, några timmar innan jag togs in till förhör efter 00-tiden. Två män kom och sa att vi först ska ta DNA på dig enligt beslut från åklagaren. Så i förhörsrummet tas DNA genom en sticka i munnen.

Vilka frågor ställer de till dig?

– De börjar med att fråga om jag vill ha en advokat, och det var det enda jag sa. Sen sa polisen att ”du är här för att du misstänkts för förtal som orsakat ofredande mot Kajsa Klein som har stört hennes frid, alltså förtal på Twitter”. De sa något exakt datum men jag minns inte exakt. Då förstår jag för första gången vad det här handlar om.

– Jag trodde att de inte kunde fortsätta med förhöret eftersom jag sa att jag ville ha advokat, men de fortsatte med förhöret.

Visiterade hennes väska med plasthandskar
– ”Visste du att du misstänks för det här brottet”, var första frågan. Andra frågan var, ”Förnekar du det?”. Jag svarade inte alls på frågorna. Sen frågade de ”behöver du tolk, förstår du vad vi säger?”. Sen förstår de att jag inte kommer prata och tar ut mig från rummet, då poliserna ska prata med åklagaren.

– Sen kommer de ut och säger att jag släpps fri men de skulle beslagta min dator och telefon. Men jag hade bara en liten ryggsäck och hade ingen dator eller mobil med mig. Han sökte ändå igenom hela ryggsäcken och min handväska med plasthandskar.

– Väl där sa polisen ”detta är inget förhör, du kan prata med mig nu”. Så fort han sa det förstod jag han försökte lura mig. Det enda jag sa då var att jag ville kontrollera att mina smycken var kvar i väskan. Då sa han ”varför behöver du det, du har ju smycken på dig redan”.

Lurade henne att hon kunde ringa ett samtal
– Jag ville försöka få tag på mitt resesällskap och bad om att få ringa. Då sa han, irriterat, att jag kan ringa från receptionen. ”Lycka till”, sa han. Så släppte han ut mig genom slussen men det visade sig att receptionen stänger kl 20, och nu var kl ett på natten.

– Och jag var helt ensam utomhus med sommarkläder från Egypten och frös, hela tiden. Och då förstod jag att han lurade mig, han skrattade åt mig. Jag var helt ensam på boulevarden där.

Tyckte du denna artikel var intressant? Glöm då inte att stödja Samhällsnytt med en månatlig donation! Klicka här för att se hur du kan bidra!