Termisk rusning är då laddningsbara litiumjonbatterier självantänder och börjar brinna okontrollerat. Utöver att de är svåra att släcka och kan kräva flera timmars arbete utvecklar de även giftiga gaser.

– Elbilar är bra. Hade jag haft råd hade jag köpt en. Men vi måste också förstå riskerna med dem och kunna eliminera dem, säger brandmannen Tommy Carnebo vid Södertörns brandförsvar som utbildar om riskerna.

Samma typ av batterier finns även i våra mobiltelefoner och har många fördelar, men dess nackdelar är desto mindre kända. Då man för några år sen såg att elbilar kommer bli allt vanligare ville man ta reda på vad det kommer innebära för brandförsvaret. Bland de som anlitar Carnebo finns färjerederiet Destination Gotland som transporterar bilarna omedvetna om riskerna.

Termisk rusning är något som brandförsvaret fruktar mest.

– Den vätefluorid som bildas då, den är jättegiftig. Dödlig dos handlar om något hundratal milligram per kubikmeter luft och vid en batteribrand frigörs mellan två och 20 kilo gas. Tänk om det inträffar i garaget till ett shoppingcenter. Och var står laddstolparna? Jo, i garaget, precis vid ingången. Just där vi inte vill ha dem.

Svårkontrollerade
En elbilsbrand kan ta åtskilliga timmar att få kontroll över. Som exempel tar Carnebo en Tesla man fick låta svalna i sex timmar innan den transporterades till verkstad, där den fattade eld igen.

– Just tiden det tar att släcka är ett problem. Här i Botkyrka, brandstationen som jag jobbar på, här har vi 100–150 bilbränder per år. Tänk om det skulle vara elbilar varje gång och vi skulle behöva lägga sex timmar på var och en innan vi kan lämna den. Det är ett pussel som inte går att lägga.

Elbilar som återantänder är inte ovanligt och man rekommenderar därför att dessa ska ställas på avskilda uppställningsplatser i minst två dygn. Det orsakar också problem för räddningstjänsten då man får svårt att avgöra när insatsen är avslutad och man vågar lämna över bilen till bärgaren.