En afghan ville ha asyl eftersom han funnit Jesus. Han behöver dialys och eventuellt njurtransplantation. Vården finns tillgänglig vid sjukhus i staden Herat i hemlandet. Eftersom afghanen saknar ett ”familjenätverk bestående av åtminstone en vuxen arbetsför man” i Herat så vill inte domstolen hänvisa honom dit. Han får istället asyl i Sverige. Han bedöms vilja ha familjeåterförening med fru och barn som bor i Pakistan. Att det kan vara svårt för familjen att flytta till Herat bidrog till beslutet att ge mannen asyl.

En afghan som vi kan kalla ”A” har sökt asyl i Sverige. Efter att ha nekats uppehållstillstånd av Migrationsverket så hamnade hans överklagan hos migrationsdomstol för avgörande. Han ville ha asyl för att att han är hazar och shiamuslim. Ur domen framkommer även att A velat ha asyl mot bakgrund av ”den omständigheten att han i Pakistan spelat i en musikgrupp”. Trots att han ville ha asyl för att han är shiamuslim så ville han även ha asyl för att han funnit Jesus. Han ville också ha asyl eftersom han behöver dialys tre gånger per vecka.

Får inte asyl för att han funnit Jesus

I domen refereras den del av hans önskemål om asyl som handlar om den påstådda konverteringen bland annat med stycket:

”Från början av år 2018 tog han kristendomen på allvar och efter de två mirakel som han upplevde i Sverige blev hans tro djupare. Den kärlek han har fått från Gud och Jesus under två år har han aldrig fått i hela sitt muslimska liv.”

Sina begränsade kunskaper om kristendomen förklarade han med att ”den bok som han läser endast är en sammanfattning av Jesus liv”. Han menar också på att han har ”lässvårigheter”. A hävdade även att en film på hans dop fått spridning och gjort att han hotats. Migrationsdomstolen vägrade ge A asyl utifrån hans påstådda konvertering.

Bra njursjukvård i Herat

I domen framgår att A enligt läkarintyg lider av ”kronisk svår njursvikt”. Han får dialys tre gånger per vecka sedan augusti 2016. A rekommenderas att genomgå en njurtransplantation i framtiden. Migrationsverket ska ha bedömt att A har goda möjligheter till njursjukvård i staden Herat i Afghanistan. Verket ska även ha gjort bedömningen att A:

”efter den för honom relevanta medicinska behandlingen är en arbetsför man med goda möjligheter att etablera sig i Herat varför han inte skulle komma att möta alltför svåra humanitära umbäranden vid en bosättning, hans avsaknad av nätverk till trots.”

Får inte flytta till Herat?

Domstolen erkänner att det enligt så kallad landinformation finns möjlighet till dialys och njurtransplantation i Herat. Rätten anmärker dock på att Migrationsverket i det överklagade utvisningsbeslutet skrivit att:

” A mot bakgrund av hans hälsotillstånd samt avsaknaden av adekvat vård på hemorten är särskilt utsatt i den rådande konflikten i Daikundi.”

Att hänvisa A till sjukhuset i Herat skulle därför enligt migrationsdomstolen utgöra ”internflykt”. Eftersom A genom sin njursjukdom har ”särskilda behov” menar domstolen på att man kanske inte kan uppmana honom att åka till sjukhuset. Rätten skriver:

”Av Migrationsverket eget rättsliga ställningstagande angående prövning av ansökningar om internationellt skydd m.m. från medborgare i Afghanistan, framgår att internflykt inte är ett relevant eller rimligt alternativ för vuxna personer med särskilda behov på grund av den särskilda utsatthet de befinner sig i, när de saknar ett familjenätverk bestående av åtminstone en vuxen arbetsför man som kan anses ha förmåga att ge varaktigt stöd och hjälp på internflyktsorten. ”

Arbetsoduglig även efter njurtransplantation

Migrationsdomstolen tror inte att A kommer kunna utföra något produktivt lönearbete i Afghanistan, även efter en transplantation. Rätten skriver:

”Att A skulle vara arbetsför under pågående dialysbehandling går inte att utläsa av utredningen. Bedömningen att A efter en njurtransplantation är att anse som arbetsför tar emellertid enligt migrationsdomstolens mening sikte på en allt för avlägsen och osäker framtid. Detta särskilt som det är ostridigt i målet att A i Herat saknar familjenätverk som kan ge honom varaktigt stöd och hjälp. ”

Svårt för familjen i Pakistan flytta till Herat

Domstolen poängterar att det kanske inte är så lätt för afghanens familj i Pakistan att flytta till Herat. Domstolen skriver:

”Migrationsöverdomstolen har uttalat att individens personliga förhållanden och möjligheten att bosätta sig tillsammans med sin familj i det utpekade området ska väga tungt vid prövningen av om det kan anses rimligt att personen hänvisas till internflykt. Denna prövning ska göras även om övriga familjemedlemmar inte befinner sig i Sverige under förutsättning att familjen avser att återförenas (jfr MIG 2010:10).”

Njurproblem och bristfälligt familjenätverk ger asyl

I sin slutgiltiga motivering till varför A ska få stanna i Sverige som ”alternativt skyddsbehövande” skriver rätten:

”Med anledning av att A är en person med särskilda behov på grund av sitt hälsotillstånd och mot bakgrund av den omständigheten att familjen saknar ett familjenätverk i Herat, är det sammanfattningsvis migrationsdomstolens bedömning att Migrationsverket inte har gjort sannolikt att det finns ett relevant och rimligt internflyktalternativs för A i Herat. ”

Domen från förvaltningsrätten i Stockholm har målnummer UM 2391-20 och går att ladda ner här.

De som dömde i målet var rådmannen Maria Malmgren och nämndemännen Anna-Lena Corell (M), Mats Fyhr (SD) och Robert Björkenvall (S). Domslutet var enhälligt.