Att journalister utsätts för våld, hot och trakasserier är ett problem som ökar i samhället. Bakom brotten står bland annat gängkriminella, islamister och politiska extremister på vänster- och högerkanten. Mindre allvarligt men ändå obehagliga hot förekommer också från läsare, tittare och lyssnare som i överförfriskat tillstånd ilsknat till över något de läst, sett eller hört i media. Nu kan journalister genom en ny brottsrubricering ”brott mot fri åsiktsbildning” komma att få ett starkare skydd så som tidigare bland annat blåsljuspersonal fått.

Samnytt har tvingats polisanmäla flera fall av allvarliga hot, inklusive dödshot, mot våra journalister från gängkriminella, islamister och vänsterextremister. Ett antal öppna ärenden ligger hos polisen och i ett fall har en vänsterextremist dömts för sådana brott. Påföljden stannade vid dagsböter men med den skärpta lagstiftning som nu föreslås varit i kraft kunde det ha blivit fängelse. En av våra medarbetare har även till följd av upprepade dödshot tvingats skaffa skyddade personuppgifter.

Att journalister utsätts för brott där motivet återfinns i yrkesutövandet har blivit vanligare. Vid sidan av de personliga obehaget för de som drabbas utgör det även ett hot mot demokratin om journalister skräms till tystnad och inte vågar bevaka vissa ämnen och skeenden eller till och med lämnar yrket helt och hållet.

En utredning under ledning av proffsutredaren Anne Rapp föreslår nu att en ny brottsrubricering, ”brott mot fri åsiktsbildning”, införs med skärpta påföljder för brott om de begås mot journalister.

Fick kritik för annan utredning

Rapp har i ett tidigare utredningsuppdrag som nyligen avslutades fått kritik för att förhala och sedan avstyrka ett återinförande av det så kallade tjänstemannaansvaret som många har krävt där myndighetsutövare skulle kunna hållas personligen juridiskt ansvariga om de begår tjänstefel i stället för att som idag vara juridiskt immuna.

Utredningen kritiserades för att vara ett spel för gallerierna från regeringen där utgången redan på förhand var bestämd.

Frågetecken kring kulturministerns roll

Rapps nya utredning kommer efter att Jeanette Gustafsdotter, med en lång bakgrund i mediebranschen, utnämnts till kulturminister i den nya Socialdemokratiska enpartiregeringen. Utnämningen väckte förvåning och kritik då Gustafsdotter gick med i partiet bara dagarna innan hon klev in i regeringen. Liknande kritik riktades tidigare mot en av Gustafsdotters företrädare på samma statsrådspost, Alice Bah Kuhnke, som gick med i Miljöpartiet samtidigt som hon fick regeringsuppdraget.

LÄS ÄVEN: Gustafsdotters första uppdrag som kulturminister: stoppa stöd till ”högerextrema” medier

Gustafsdotter har också kritiserats för att inte stå upp för alla journalisters lika värde. Under sin tid som VD för mediernas paraplyorganisation Tidningsutgivarna (TU) verkade hon på ett profilerats sätt för att försvåra existensen för medier med annan politisk profil än vänsterliberal. En av hennes första åtgärder som nytillträdd kulturminister har också varit att utröna om det går att hindra sådana medier, däribland Samnytt, att få mediestöd.

Eftersom Gustafsdotter bemött den kritiken med att hon ”varit socialdemokrat i hela sitt liv” har anklagelser också formulerats mot vad man menar varit en politisk styrning av mediebranschen i det fördolda från tjänstemannapositioner som föregivits vara opolitiska.

LÄS ÄVEN: Utnämningen av Jeanette Gustavsdotter visar hur regeringen styr svenska medier

Nära kopplingar mellan regeringen och Public Service

Kulturministern har samtidigt nu och sedan tiden som tidningskvinna nära kontakter med SVT:s VD Hanna Stjärne och har efter inträdet i regeringen sagt att hon ”är en varm vän” av Public Service med den vänsterliberala profil dessa aktörer har idag och att hon gärna ser att SVT:s och SR:s särställning i medielandskapet utvidgas ytterligare utöver den omdiskuterade skattefinansiering på närmare 9 miljarder kronor om året som beslutades för en tids sedan.

Hanna Stjärne uttryckte ömsesidigheten i relationen mellan hennes företag och regeringen i en kommentar till det nu överlämnade utredningsförslaget. I likhet med Samnytt har flera medarbetare på SVT utsatts för den typ av brott som skulle träffas av den nya föreslagna brottsrubriceringen.

– Förslaget är ett steg i rätt riktning. Men det brådskar. Som arbetsgivare gör vi allt vi kan för att skapa en trygg arbetsplats för personalen. Men samhället behöver också tydligt stå upp för Sveriges journalister och markera att brott mot journalister aldrig kan accepteras.

Hat och hot mot journalister ett demokratiproblem

Under den presskonferens där utredningsförslaget presenterades lovade kulturminister Jeanette Gustafsdotter att gå Stjärne till mötes. Det påverkar arbetsmiljön och leder till självcensur.

– Hat, hot och trakasserier som riktas mot journalister utgör ett allvarligt demokratiproblem

Kulturministern påtalade att det är nyhetsjournalister som råkar värst ut och att det är rapportering av vissa ämnen som innebär störst risker. Samnytt kan bekräfta den bilden och att det framför allt är bevakning av den organiserade invandrade brottsligheten och islamismen/islamiseringen som genererat hot, hat och trakasserier: ämnen som retat upp element på den yttre vänsterkanten tillhör också de där våra medarbetare får stålsätta sig mot efterräkningar av det här slaget.

Inom ramen för utredningen föreslås också ett liknande skydd för andra yrkesgrupper med centrala samhällsnyttiga uppdrag som i högre grad än tidigare drabbas av brott i det nya Sverige. Det handlar bland annat om hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänsten, räddningstjänstpersonal och lärare.

Brott som begås mot företrädare för någon av dessa yrkesgrupper ska ge strängare fängelsepåföljder än motsvarande brott i normalfallet.