Brottsdömd miljöextremist bakom SVT-dokumentär som spred falska påståenden om svenskt skogsbruk
Den brottsdömde miljöextremisten Linus Brohult är numera vetenskapsredaktör på SVT. Foto: Arkivbild/Wikipedia

En dokumentärserie om svenskt skogsbruk som under hösten sänts på Sveriges Television kritiseras för sina många faktafel. Bakom dokumentären står det statliga tv-bolagets vetenskapsredaktör Linus Brohult – en tidigare brottsdömd miljöextremist. Anna Schytt, chef för SVT:s vetenskapsredaktion, slår ifrån sig den tunga kritiken och Samnytts frågor om Brohults bakgrund.
– En väldigt meriterad och duktig journalist, säger hon om Linus Brohult.

Det är en natt i februari 1998 som de två poliskollegorna Jesper Rundeberg och Lennart Karlsson sitter i ett lånat kontor i ett industriområde i södra Stockholm. De är civilklädda och turas om att spana ut genom fönstret i den mörka, snöiga, vinternatten.

– Vi satt och spelade Yatzy kollegan och jag. Men det var alltid en som höll utkik, så det byggde på ärlighet, att ingen fuskade. Vi bråkar om det där fortfarande, för vi hann aldrig klart partiet, berättar Jesper Rundeberg för Samnytt, idag drygt 23 år senare.

– Jag hävdar att jag vann, för jag ledde nog när vi var klara där. Men om du frågar Lennart kommer han säga tvärtom, fortsätter Jesper och skrattar.

Skadegörelse för miljoner

På andra sidan vägen, omkring 50 meter bort, ligger ett inhägnat arbetsområde som används av Peab under bygget av Södra länken. Peab har de senaste veckorna utsatts för en serie allvarliga sabotage riktade mot motorvägsbygget.

Sand och socker har hällts i arbetsfordonens bränsletankar, hydraulslangar skurits av och elektronik slagits sönder. Det handlar om skadegörelse för många miljoner kronor. Sedan våren 1996, då förberedande arbeten med vägbygget inleddes, har ett 40-tal attentat riktats mot det.

Jesper och Lennart har därför fått i uppgift att bevaka arbetsområdet för att se om attentatsmännen tänker komma tillbaka även denna natt.

– Som jag minns det var det en större insats och det var naturligtvis inte jag som ledde den. Jag var en ganska ung polis då, berättar Jesper.

I närområdet finns förstärkningar med bland annat hundpatruller. Planen är att Jesper och Lennart ska larma dit dem, om de ser något misstänkt.

Arbetsmaskin under bygget av Södra länken. Foto: Vägverket/Arkivbild

Vill ”försvåra bygget”

Det är ingen hemlighet vilka det är som ligger bakom attentaten. En extremistisk gruppering som kallar sig ”Socialekologisk aktion” har tagit på sig ansvaret för dem. De motsätter sig att Södra länken och andra motorvägar byggs.

– Det handlar om att försvåra bygget. Det är klart att det går att skaffa fram nya maskiner, men det är krångligt och tar tid, säger Linus Brohult, talesman för Socialekologisk aktion, i en kommentar till TT sista januari 1998.

Förutom kommentarer i media skriver Brohult även ett antal artiklar i organisationens egen kampanjskrift ”Ekologisten” där han uppmanar till attentat mot motorvägsbyggen. Bland annat genom att hälla socker, sand eller ris i arbetsfordonens bränsletankar, eller genom att klippa, såga eller slå sönder hydraulslangar och elektronisk utrustning.

Att ”ta sönder maskiner är för tillfället en väldigt viktig del av strategin”, menar han.

Polisens motstrategi är därför enkel: Ta gärningsmännen på bar gärning när de saboterar Peabs arbetsmaskiner och få slut på attentaten.

Grips på bar gärning

Omkring kvart över ett på natten får Jesper och Lennart syn på flera maskerade personer som tagit sig in på Peabs arbetsområde. Det är först efteråt de upptäcker att personerna klippt upp ett stängsel för att ta sig in. Lennart larmar förstärkningen via polisradion, medan Jesper smyger ned för att låsa upp grinden så poliskollegorna kan komma in.

– De upptäckte det här och började springa när förstärkningen var på väg fram, berättar Jesper om aktivisterna.

Men polisernas jakt på attentatsmännen är trots det ganska snabbt över.

– De hade dragit raggsockar utanpå skorna för att inte lämna spår, och det var kanske klokt tänkt. Men eftersom det var snö kunde de inte springa med de där raggsockarna. De kom ingen vart. De fick inte fäste, förklarar Jesper.

– Så det var inget större hjältedåd att komma ikapp dem får jag tyvärr erkänna. Det var mest lite komiskt, de stod och slirade på stället.

Jesper och Lennart griper två unga kvinnliga miljöaktivister medan en hundpatrull griper en tredje person. Den tredje gripne är då 25-årige Linus Brohult.

Döms för uppvigling

Alla tre miljöaktivister anhålls misstänkta för försök till grov skadegörelse. Linus Brohult misstänks dessutom för grov uppvigling eftersom han i Ekologisten uppmanat till sabotage mot motorvägsbyggen.

De två kvinnorna släpps på fri fot efter ett drygt dygn, medan Linus Brohult häktas. Han sitter häktad i en månad.

I polisförhör nekar alla tre aktivister till att de planerat förstöra arbetsmaskiner. Istället ska de, maskerade och utrustade med mattkniv, ha tagit sig in på området för att ”rekognocera” inför en planerad civil olydnadsaktion, hävdar de.

Det är en förklaring som Stockholms tingsrätt tror på. Den ena kvinnan frias helt medan den andra döms till böter för olaga intrång. Linus Brohult döms däremot till ett års fängelse för uppvigling för sina texter i Ekologisten. En påföljd som senare sänks till 100 timmars samhällstjänst av Svea hovrätt.

Efter gripandet av de tre miljöaktivisterna upphör sabotagen mot Södra länken-bygget.

Faksimil

Vill inte svara på frågor

Samnytt har pratat med de två kvinnor som greps tillsammans med Linus Brohult i februari 1998. Båda två är idag i 40-årsåldern och lever relativt anonyma liv i Stockholmsområdet.

Ingen av dem vill svara på frågor om kampanjen mot Peab under bygget av Södra länken, eller berätta om de var med och utförde attentaten. Brotten är numera preskriberade.

– Nej, det vill jag inte göra faktiskt, säger den ena kvinnan som var 19 år när hon greps.

– Jag sitter och jobbar här och jag har inget att säga dig, säger den andra som var 22 år då.

Blir journalist

I februari 1998, när Linus Brohult grips av polis, studerar han på Stockholms universitet. Det har han då gjort i nästan sex års tid. Studierna verkar gå trögt, och han registerar flera gånger om sig på olika kurser. Inte minst är det kurser i filosofi som intresserar honom.

Efter gripandet fortsätter Linus studierna, bland annat i statsvetenskap och en grundkurs i litteraturvetenskap. Han avslutar sina studier 2003, utan att ta någon examen. Han har då studerat på högskola i mer än tio år.

Linus Brohult får därefter jobb som journalist på tidningen Mobil som han 2005 blir chefredaktör för. 2011 rekryteras han som reporter till statstelevisionens vetenskapsredaktion.

Anna Schytt är chef och ansvarig utgivare för SVT:s vetenskapsredaktion. Hon tycker inte att Linus Brohults bakgrund som dömd miljöextremist är något problem för att jobba på ”public service”.

– Jag anställde honom för tio år sedan. Då hade han varit journalist i tio år. Det räcker för mig, berättar hon för Samnytt och tillägger:

– En väldigt meriterad och duktig journalist dessutom.

Falska påståenden i dokumentär

Under hösten 2021 sänds en dokumentärserie av SVT med titeln ”Slaget om skogen”. Det är Linus Brohult som är producent och redaktör för serien, som är i sju delar.

I dokumentärserien riktas en lång rad allvarliga anklagelser mot svenskt skogsbruk. Flera av påståendena är grovt vinklade, missvisande eller till och med falska. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Skogsstyrelsen är några av de aktörer som reagerar. Anmälningarna strömmar även in till Granskningsnämnden från anmälare som hoppas på att SVT ska bli tagna i örat av den.

Ett av de falska påståendena i ”Slaget om skogen” är att svenskt skogsbruk släpper ut 80 miljoner ton koldioxid varje år, och därmed bidrar till den så kallade klimatkrisen. Det stämmer inte, påpekar SLU. Istället är det tvärtom. Sveriges skogar tar varje år upp 34 miljoner ton koldioxid, netto, medräknat avverkning. Ett annat påstående SVT gör är att avverkningarna ökar mycket kraftigt i Sverige. Det stämmer inte heller, vilket officiella siffror visar.

Ändrade men erkänner inte fel

Efter kritiken har SVT gjort vissa ändringar i dokumentären. De har bland annat lagt till saker som Skogsstyrelsen anklagat dem för att ha utelämnat, vilket gjort den missvisande.

– Vi har korrigerat och gått dem till mötes, ja, men det förändrar inget i sak, säger Anna Schytt till Samnytt.

Men om ni har korrigerat och ändrat er efter deras ganska hårda kritik, innebär inte det då att det var fel i dokumentären?

– Nej, det gör det inte. Det vi har ändrat var att vi lagt till en kategori, som ändå är mer eller mindre tom, i ett diagram, och så har vi ändrat en rubrik i ett diagram så det stämmer mer med hur Skogsstyrelsen brukar redovisa det saken gällde. Men vi har inte ändrat i speakertexten, utan där står vi fast.

Men handlade inte kritiken om att ni utelämnade vissa delar av skogen så att det blev vilseledande?

– Vi anser inte att vi utelämnade något så att det blev vilseldande.

Hävdar att SLU har fel

Anna Schytt påstår dessutom att SLU:s forskning om svenskt skogsbruk inte går att lita på.

– Jag vet att det är Sveriges lantbruksuniversitet. Jag ser dem som stående mycket närmare industrin än den oberoende forskningen. De ligger under näringsdepartementet och står närmare skogsindustrin än vad genomsnittet av forskare på många andra universitet gör, säger hon.

Hon tillbakavisar SLU:s uppgifter om att svensk skog och skogsbruk tar upp mer koldioxid än den släpper ut.

– Om de hade haft rätt så hade vi redovisat en annan bild. Nu har vi redovisat en bild som står i konflikt med vad en del forskare på SLU säger, men som ligger i linje med vad en del andra forskare säger, förklarar hon.

Foto: Skärmdump/SVT

– Dels kan man titta på olika tidshorisonter när det gäller koldioxidutsläpp, och dels finns det olika uträkningar. Det här är ett väldigt kontroversiellt område.

Sedan påstår ni i dokumentären att avverkningen ökar mycket kraftigt, vilket SLU säger inte stämmer överens med officiell statistik. Kan man ha olika åsikter om hur många träds som fälls?

– Antal träd kan man inte vara oenig om, men man kan ändå räkna på olika sätt. Vi påstår inte att en sida är sann, utan vi visar en publicering i Nature där internationella forkargruppen kommit fram till andra resultat än vår riksskogstaxering har gjort. Och det var en kritik mot det svenska sättet att mäta och räkna.

Den Nature-artikel SVT hänvisar till har efter publiceringen reviderats av författarna efter att ha fått stark kritik från andra forskare.

Blir upprörd av aktivistfråga

Däremot har Anna Schytt inga betänkligheter när det gäller brottsdömde miljöextremisten Linus Brohult som redaktör på den egna redaktionen. När Smnytt frågar om han inte snarare är en aktivist än journalist blir hon upprörd.

– Det där tycker jag nästan var oförskämt faktiskt. Han har varit journalist i 20 år och chefredaktör för ett antal tekniktidningar. Han har varit här på SVT som vetenskapsjournalist och redaktör i tio år och gjort program om 5G-nätet, flera timmar förra året om coronaforskningen och covid, han har intervjuat Nobelpristagare och gjort porträtt av medicinpristagarna.

– Han har gjort enormt mycket olika ämnen som journalist. Det är ju journalist som är hans yrke sedan 20 år tillbaka. Att han inte skulle vara journalist, det är ett mycket märkligt påstående.

Det ena kanske inte behöver utesluta det andra när man jobbar på SVT. Frågan med denna dokumentär är väl om syftet inte snarare varit aktivistiskt?

– Nej. Mitt svar är nej, säger Anna Schytt.

Gillade du den här artikeln?

Donera då en slant till tidningen. Utan ditt stöd kan vi inte fortsätta att granska etablissemanget.

Du kan swisha 123 083 3350, fylla i formuläret nedan eller klicka här för övriga alternativ.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mattias Albinsson

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.