En tidigare civilanställd brottsutredare vid Polismyndigheten, som numera satsar på en karriär som föreläsare och författare om den växande gängkriminaliteten i Sverige, berättar i en intervju att det finns en viss typ av personer som särskilt utmärker sig genom sin kritik mot hans analyser av den i stort invandrardominerade gängkriminaliteten och gangsterrappen. Det handlar om kvinnliga feminister, oftast med svensk bakgrund. Han säger sig inte kunna förstå deras ihärdiga försvar av dessa samhällsproblem, som enligt honom står i direkt kontrast till feministiska värderingar. Han tror att det i grund och botten handlar om en rädsla att uppfattas som “rasister”.
Det är 28-årige Luay Mohageb, vars föräldrar invandrat från Etiopien, som började arbeta vid Polismyndigheten 2017, bland annat som brottsutredare vid grova brott. Åtta år senare har han valt att satsa på en karriär som samhällsdebattör om gängkriminaliteten, genom föreläsningar och böcker.
I en långintervju med YouTube-kanalen Dialogiskt berättar Mohageb om sin nya bok Fallet Rusher, där läsarna får följa en brottsutredares vardag och den dagliga kampen med att kartlägga brott samtidigt som myndigheten brottas med byråkrati och resursbrist.
I boken lyfts även ett nytt fenomen som på senare år kommit att prägla gängkriminaliteten i Sverige – att gängen rekryterar svenska medelklassbarn, vilka är villiga att ta sig an grova brottsuppdrag. Det blir därmed tydligt att förklaringsmodeller som social utsatthet, brist på vuxennärvaro eller fattigdom, som länge använts av vissa i samhället, inte fullt ut går att applicera i detta sammanhang.
Politiker som skryter om – men har fel
Han riktar även kritik mot politiker som skryter och berömmer sig själva att de har fått ned antalet skjutningar och mord på senare tid. Enligt honom går det inte att slå fast att deras åtgärder på något sätt bidragit till det utan det handlar enligt honomt snarare om att gängen för tillfället bara kan ligga lågt, kommit överens om saker eller ha problem med pengar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Det polischefer gillar att göra, eller personer inom politiken gillar att göra, är att säga: “Kolla vad vår politik har gjort, kolla vad vårt arbete har gjort.” De säger att uppklarningsprocenten har ökat från 25 procent mellan 2015–2020 och nu, på 2020-talet, ligger på 80 procent. Och då tänker man: “Wow, det är ju superbra siffror.” Politikerna säger: “Kolla på vår politik är mycket bättre än deras.” Och polischeferna säger: “Nu gör vi rätt grejer”.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: “När det inte skjuts går det bra för gängen”
Men enligt Luay Mohageb beror den höga uppklarningsprocenten i dag på att de kriminella nätverken anlitar mycket unga personer, som slarvar mycket under brotten och lämnar spår som gör att polisen snabbt kan gripa dem.
– Vi måste vara ärliga. Anledningen att uppklarningsprocenten är mycket högre är att vi har 13-, 14-, och 15-åriga skyttar.
Invandrare från underutvecklade länder
Luay Mohageb ger även sin syn på var det svenska samhället har brustit, vilket han menar skett efter “ett enormt inflöde av människor från underutvecklade länder” – och där staten aldrig har ställt krav på invandrare, utan i stället låtit parallella samhällen växa fram över tid – samhällen där man inte, eller knappt, behärskar det språk som talas i landet.
LÄS ÄVEN: Shottaz-gangster hyllar Åkesson: “Den enda som är rak”
Samtidigt menar han att det finns en utbredd naivitet i Sverige som saknar motstycke i andra länder, vilket gör landet till ett smörgåsbord för kriminella.
– Vi har system i Sverige som är så naivt, det är så öppet och så solidariskt. Jag kan googla på en persons namn, och sedan ser jag att han bor på den våningen, tredje trappan till vänster, och så sitter han där i soffan med sin hund – all information står där. Det skapar en grogrund för kriminella som vill utsätta äldre tanter för bedrägerier. “Oj, den här 94-åriga Agda, hon lever själv.”
– Då ringer man på numret som står där och sedan utsätter man henne för bedrägerier. Sverige är drabbat av naivitet, för stor otrohet till systemet, och om det då kommer in människor som vill systemet illa, så finns det väldigt många sätt att utnyttja och förstöra systemet.

Förvånas av feminister
I den en timme långa intervjun med Dialogiskt berättar Luay Mohageb vilka som stör sig mest på hans analyser och hans försök att informera samhället. Han pekar ut kvinnliga feminister – ofta svenskar.
– Ofta är det de som ger mig motstånd, av de som kan ge mig motargument till mina argument när det gäller gängkriminaliteten – det är ofta kvinnliga feminister, ofta svenskar. Då blir jag väldigt nyfiken: vad är det som driver den här ihållande försvarsställningen mot gangsterrapmusik, frågar Mohageb och fortsätter:
– För om man ska vara ärlig, så är gangsterrapmusik en uppsättning av alla de mest negativa värderingarna och beteendena man typiskt sett kan hitta hos män.
LÄS ÄVEN: Shottaz-gangstern förstår SD-väljare: ”Det här är deras land
Därefter radar han upp vad gangsterrapmusiken innehåller och ifrågasätter hur det kan komma sig att feminister ihärdigt försvarar något sådant.
– Det är macho-grejen, dominans-grejen, våldsbejakande, det är översexualiserande, materialistiskt hetsande, det är pengarbesatthet. Och visst, det är musik, text, det är beat och det är svängigt, det är dans och det är träning – men om man tittar på vad som konsumeras av barn, som konsumerar väldigt mycket, så riskerar de att lära sig ett negativt sätt att leva ut sitt liv och sina värderingar.
– Då blir jag väldigt nyfiken: vad är det som driver den här feministen, som samtidigt också borde hata det som ger ett uttryck för alla de här negativa, typiskt sätt manliga och negativa egenskaperna som promotas genom den här musiken? Hur kan du inte vara den som står med mig och säger: “Nej, det här ska inte barn ha”, och i stället är beredd att försvara det?
Han går sedan vidare med bedömningen att feminister är rädda för att uppfattas som rasister om de kritiserar sådant som kommer från minoritetskulturer.
Förnedrar bara svenska kvinnor
Vidare uppmärksammar brottsutredaren en svenskfientlighet som i dag är utbredd i den kultur som vuxit fram i parallella samhällen.
– Det finns en raplåt som Z.E har gjort… “Ena fingret i Elise, andra fingret i Louise, trampar du på mina G’s, du blir klippt, blir hälften pris.” Han hade aldrig sagt “ena fingret i Fatima, andra fingret i Kadija”. Han säger de svenska namnen av en anledning. Han säger: “Jag sitter i araban (bilen, reds. anm.) och får mun av Helena.” Han säger inte “jag får mun av Faysa”. Han skulle aldrig säga det.
Därefter går Luay Mohageb vidare med att berätta hur han brukar konfrontera svenska feminister.
– Det kommer aldrig vara en tjej från Mellanöstern eller Östafrika. Det är det som för mig blir en förvirring – hur kan du inte ta ställning mot det där, när det är du som framställs i dålig dager i den kulturen? Det många säger till mig då är: “Men jag lyssnar inte så mycket på texten, jag tycker bara att det låter bra.”.
Det argumentet köper inte Mohageb och berättar för Dialogiskt att:
– Om en vit högerextremist sjöng rasistiska grejer som lät bra, du hade tänkt på texten och du hade hatat honom och velat cancella honom.
Se hela intervjun med den tidigare brottsutredaren här:
KOMMENTARSREGLER
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Den som inte följer våra kommentarsregler riskerar att bli blockerad och få sina kommentarer raderade.