En livsmedelshandlare i Kungsbacka har tappat förtroendet för rättsväsendet sedan han tagit fast flera hundra butikstjuvar, utan att det resulterat i någon rättslig påföljd. ”I princip inget av fallen har någonsin lett till något”, säger Ekström.

Under 2017 anmäldes omkring 486 000 stöld- och tillgreppsbrott, varav 45 600 var butiksstölder enligt Brottsförebyggande rådet. Svensk Handel har uppskattat att det sker omkring två miljoner butiksbrott varje år, till en kostnad av sex miljarder kronor. För butikspersonal innebär dessa brott både ett säkerhets- och arbetsmiljöproblem.

I Kungsbacka utanför Göteborg har en livsmedelshandlare inom Hemköp tröttnat på rättsväsendets sätt att blunda för butikstjuveri. I 15 år har Johannes Ekström arbetat inom branschen och utifrån sin egen erfarenhet menar han att myndigheter låter brotten passera utan att straffas. Enligt Ekström är det som att samhället säger att det är okej att stjäla, skriver Kungsbacka-Posten.

LÄS MER: Bedrägeribrott avkriminaliseras – polisen har inte resurser att utreda

Livsmedelshandlaren har själv tagit fast flera hundra snattare utan att det resulterat i något. Trots att brottslingen erkänt har endast några enstaka ärenden gått vidare till utredning, åtal och en fällande dom. Oftast väljer åklagare att avskriva brotten.

– Jag har hållit på i 15 år, och säkert tagit hundratals snattare, men i princip inget av fallen har någonsin lett till något, säger Ekström och menar att polis och samhälle i princip verkar ha gett upp.

Inte lönt att utreda
I dag delas stöld upp i olika delar. En av gränserna dras vid 60 kronor och om varan har ett värde under det beloppet rubriceras tillgreppet som snatteri. Organisationen Svensk Handel anser att den här uppdelningen av brotten har en negativ inverkan. De menar att samhället måste börja betrakta allt butikstjuveri som stöld. När brotten kategoriseras som snatteri avskrivs de oftast och anses inte värda att utreda.

Även handlaren i Kungsbacka uppmanar rättsväsendet att förändra sin inställning till vardagsbrott. Han föreslår en lösning där man tar efter hur bestraffning sker vid fortkörning. I dessa fall får föraren en bot direkt på plats. Det är något som Ekström menar kan utföras av en väktare. Det som sker nu är istället att polis tillkallas och sedan släpps tjuven igen. Kriminella har lärt sig systemet och att de sällan riskerar straff.

– Visst, jag köper att polis och åklagare inte har obegränsat med resurser. Men är du 15 år och ertappas med att stjäla och det inte blir någon påföljd, så sänder det en signal, det kan bli en inkörsport, säger Ekström.

Tillträdesförbud
Enligt Svensk Handel har det bland de kriminella skett en förskjutning från jakt på kontanter till jakt på varor. Butiksbrotten innebär ökade kostnader för handlarna som tvingas anlita fler väktare, installera larmbågar och larma varor. Sedan föreligger det en säkerhetsaspekt för personalen efter att en tjuv ertappas.

Inför årets valrörelse föreslog Svensk Handel riksdagspartierna att personer som notoriskt stjäl eller trakasserar anställda i butiken ska kunna portas. Enligt organisationen är det många butikshandlare runt i landet vittnar om en stor maktlöshet när personer som tidigare stulit eller trakasserat butikens medarbetare återigen kliver in i butiken.

– Det är orimligt att handlaren i dag helt saknar möjlighet att avsluta kundrelationen. Att införa ett tillträdesförbud är en markering och en viktig pusselbit för att skapa tryggare butiker, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

LÄS MER: Lagförslag: Butikstjuvar ska kunna portas

Skolundersökning om stöld
I BRÅ:s skolundersökning om brott uppger knappt 37 procent av tjejerna och 38 procent av killarna i årskurs nio att de begått någon form av stöld under de senaste tolv månaderna.

De flesta av de elever som svarar jakande på att de gjort sig skyldiga till stöld uppger att de gjort det 1–2 gånger. Det är en marginell skillnad i hur stor andel ungdomar som uppger att de begått stölder 3–5 gånger jämfört med den grupp som uppger att de gjort det minst 6 gånger.