Trafikverket har inlett ett samarbete med den sverigearabiske influencern och c-politikern Alan Mahmud, även känd som ”Alanbaloo”. För 65 000 kronor ska han hjälpa invandrare i Sverige med deras körkort, är planen.
Alan Mahmud är politiskt aktiv i Centerpartiet och försörjer sig sedan några år tillbaka som komiker och influencer på bland annat Instagram och Youtube. Han är 32 år och född i Lund till invandrare som kom till Sverige från Irak under 80-talet.
Trots att han är arab och född och uppväxt i Sverige, handlar Mahmuds komiska videos ofta om att han är iranier där han använder persiska ord och uttryck. Han låtsas bryta kraftigt och tala invandrarsvenska.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Nu har Trafikverket anlitat den arabiske centerpartisten för att nå ut till invandrare som vill ta körkort. För 65 000 kronor ska han göra fyra videos åt myndigheten. Den första videon publicerades på Trafikverkets Youtubekonto i måndags och finns även på ”Alanbaloos” Instagram.
Vägrar skicka underlag
Beslutet att betala Alan Mahmud för att göra videoklipp åt Trafikverket fattades av Sofia Lindahl, kommunikationschef på Trafikverket Förarprov. Samnytt har begärt, men inte fått ta del av underlaget för hur avtalet mellan myndigheten och influencern kom till stånd.
”Det är Trafikverkets kommunikationskonsult Gullers Grupp som formellt är uppdragsgivare till influeraren. Underlaget för samarbetet regleras alltså mellan dessa två parter”, förklarar kommunikatören Anders Cronqvist i ett mejl.
Samnytt har gjort flera resultatlösa försök att nå såväl Sofia Lindahl som Anders Cronqvist för mer information.
Videokampanjen med ”Alanbaloo” pågår från 6 september till och med 31 oktober 2021.
Vill tvinga arbetsgivare acceptera slöja
Som aktiv i Centerpartiet har Alan Mahmud främst engagerat sig för att tvinga arbetsgivare att anställa muslimska kvinnor som bär slöja. För fyra år sedan skrev han en debattartikel på vänstersajten Nyheter24 där han rasade mot ett färskt beslut från EU-domstolen som ger arbetsgivare rätt att säga nej till politiska och religiösa symboler på arbetsplatsen.
I artikeln jämför Mahmud domen med förtrycket av judar i andra världskrigets Europa.
”Låt oss inte glömma att det var i tider likt dagens sociala och ekonomiska omvälvning som Europas judar blev syndabockar för samhällets samtliga missförhållanden. Det blir alltmer uppenbart att historien upprepar sig, fast denna gången med muslimska kvinnor som nya offer av Europas identitetskris och elände”, står att läsa i debattartikeln.






