I förra veckan var det Jokkmokks kommun som gjorde klart att man vägrar samarbeta med Tidöregeringen för att öka återvandringen av migranter som inte velat eller kunnat integrera sig i Sverige. Nu följer fler kommuner efter.

I Jokkmokk var det kommunstyrelsens ordförande Roland Boman från lokalpartiet Framtid i Jokkmokks kommun (FJK) som vägrade att överhuvudtaget ha ett möte med regeringens nationella samordnare för arbetet med frivillig återvandring, Teresa Zetterblad.

De frivilliga bidragen för att återvända hem och möjligheten till att bygga sig en betydligt bättre tillvaro i hemlandet i stället för att leva ett liv i ett parallellt samhälle i Sverige och gå på bidrag resten av livet är enligt Boman ”hot”.

LÄS ÄVEN: Kommun vägrar samarbeta med Tidöregeringen för att göra Sverige tryggare

Att obstruera Tidöregeringens arbete med att göra Sverige tryggare tycker S-C-styret i Östersund är en bra idé och nu följer man Jokkmokks exempel.

– Vi vill välkomna människor, inte slå split mellan oss som bor här. Det står ju alltid varje människa fritt att resa vart man vill, men vi vill inte medverka i en politik där vi ska uppmana någon att återvända. Vi behöver alla som bor här och de som vill komma hit, säger Effie Kourlos (C), kommunalråd i Östersund, till statstelevisionen.

Även i Bergs kommun vägrar man att samarbeta och har precis som Jokkmokk skickat ett brev:

Det ser också ut som att fler kommuner i Jämtlands län följer efter.

– Det där mejlet slängde jag i papperskorgen så fort jag hade fått det. Vi ser inte behovet av att ha ett möte med samordnaren. Det är ett icke-existerande problem i Härjedalen. Här behöver vi alla kvar i kommunen, säger Lars-Gunnar Nordlander (S), kommunstyrelsen ordförande i Härjedalen.

I Bräcke säger ordförande Rickard Nilsson (S) att han inte vet om dom fått brevet men har man det ”skulle jag vilja kopiera Jokkmokks svar rakt av”.

I Strömsund svarar Susanne Hansson (S) att man sympatiserar med Jokkmokks svar.

Fler kommuner

I Växjö nobbar den politiska majoriteten regeringens samordnare och ett möte om frivillig återvandring. Skrivelsen är undertecknad kommunstyrelsens ordförande Malin Lauber (S), 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Maria Garmer (V), kommunalrådet Magnus P Wåhlin (MP) och Andreas Joäng (C), gruppledaren för Centerpartiet.

Oppositionen med Moderaterna, Krisdemokraterna och Liberalerna tackar dock ja.

– Frivillig återvandring har inget att göra med att man vill tvinga iväg någon härifrån, säger Pernilla Tornéus (M).

– Vi tycker självklart också att alla Växjöbor behövs. Men om vi har personer i Växjö som vill flytta tillbaka till sitt ursprungliga land så är det ju bra om vi kan hjälpa till.

LÄS ÄVEN: Uppmuntra återvandring skapar uppror inom socialtjänsten

I Norrtälje blir det också nej.

– Det här syftar till att vi ska bli av med våra invånare och det är inget vi prioriterar, säger Ulrika Falk (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje kommun.

Även i Ljusnarsbergs kommun vägrar man.

– Vi vill att folk ska bo här, utan att vi aktivt arbetar för att de ska flytta, säger kommunstyrelseordförande Natalie Hart (S).

I Örebro har kommunstyrelsens ordförande John Johansson (S) gått ut på Facebook för att försäkra att man inte heller kommer samarbeta:

Enligt SVT Nyheter Norrbotten sätter man sig på tvären i Arvidsjaur, Kiruna, Överkalix, Pajala, Luleå, Kalix, Arjeplog och Boden.

Gällivare först ut

Innan Jokkmokk skickade sitt svar hade Gällivare redan nobbat samarbete med regeringen.

– Det föds för få barn och vi får en åldrande befolkning. En mycket stor del av Sveriges vårdpersonal är födda utomlands och de kommer vi att fortsätta behöva ha här, säger Jon Åström Gröndahl, kommundirektör i Gällivare kommun, till NSD.

SD ifrågasätter statsbidrag

Kommuner som får finansiellt stöd av staten men vägrar att samarbeta med regeringen har fått SD-riksdagsledamoten Ludvig Aspling att ryta till.

Aspling säger till Aftonbladet att han tycker det är märkligt att man vägrar samarbeta med återvandringen, något som är helt frivilligt och är ett erbjudande för människor som lever i långvarigt utanförskap.

– Att man i stället ber staten om stöd för att hantera försörjningsstödsbördan, samtidigt som man själv inte är intresserad av att hjälpa till med att minska den utan i stället lämpar över kostnaden på staten är för mig helt absurt.

Ifall det kan bli aktuellt med att dra in statsbidragen till kommuner som inte samarbetar kan Aspling inte svara på i dag, men någonting bör göras menar han.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Betald återvandring kräver hård kontroll och stängda gränser”

– Det finns ett moraliskt problem i att kommuner, som vet att andra kommuner och staten kommer att få ta kostnaden för deras börda, samtidigt är helt ointresserade av att bidra själva till att minska den.

På frågan vad han anser om kommuner som anser sig vara moraliskt överlägsna med sina ställningstaganden svarar Aspling att då får de också stå för det fullt ut:

– Absolut det kan man tycka, men då får de själva betala för det. Det står dem fritt att göra som de anser är moraliskt riktig med deras egna pengar.

Omöjlig uppgift?

Paralleller kan i fallet återvandring dras till anmälningsplikt för offentliganställda som kommer i kontakt med illegala invandrare. Då Tidöregeringen föreslog en sådan plikt blev det ett ramaskri och många gjorde klart att man skulle vägra följa sådana regler.

Att någonsin få ordning på Sverige efter decennier av en gravt misskött invandringspolitik ser med andra ord ut att bli en svår – för att inte säga omöjlig – uppgift.

LÄS ÄVEN: Fackförbund ska hjälpa lärare som VÄGRAR följa anmälningsplikt av illegala

Chockstudien: Invandringen kostar 11 000 miljarder kronor