➤ KRÖNIKA Det är dags att med lagstiftning reglera internetjättarnas oligopol och makt över den offentliga debatten, opinionsbildningen och därmed även deras stora inflytande över utgången i demokratiska val. De har bara de senaste veckorna gett prov på problematiken med deras dominans när de stängde ner 24NYT i Danmark bara månader innan det danska valet eller när Facebook massblockerade konservativa inför spanska valet.

Problemet har även uppmärksammats av USA:s president Donald Trump som nyligen kallade till sig Twitters vd för att ta upp plattformens partiskhet mot konservativa.

Nu ser dock censuren av politiska motståndare ha tagits till nya nivåer. Häromdagen portades politiska opinionsbildare såsom konservativa Paul Joseph Watson och Laura Loomer, vilket i sig är en skandal eftersom ingen av någon någonsin varit en i närheten av att uppvigla, hata eller hota. Hade det varit så skulle det säkerligen ha uppmärksammats stort.

Men nu har Facebook infört ett nytt verktyg för censur: länkförbud.

LÄS MER: Facebooks massblockering av konservativa når ny nivå – beskriver aktörerna som ”farliga”

Detta innebär följande: utöver att Alex Jones personliga konto har stängts ner, liksom Paul Joseph Watsons, har alla länkar till Infowars sidor blivit förbjudna över hela plattformen. Så delar du exempelvis Infowars för ofta, blir också du nedstängd. Delar du Tommy Robinson, tas ditt innehåll bort och du riskerar att få ditt konto nedstängt. Men notera: inte om inlägget är kritiskt mot vederbörande!

Detta är alltså inte längre bara censur av enskilda användare eller grupper, utan ett totalt förbud mot hela nyhetsorganisationer som fått en allt starkare röst i samhällsdebatten.

Tidigare har Facebook gömt sig bakom ”brott mot användaravtal” eller andra luddigheter, men nu sker censuren i helt öppen dager. Det är inte bara nyhetssidor eller opinionsbildare som nu utsätts, utan deras supportrar också.

Detta är förmodligen de största så kallade valpåverkansoperationerna vi sett i nutid. 24NYT och censuren inför spanska valet är bara två färska exempel.

Även Google har sin beskärda del i censuren som bland annat stänger ner Youtube-konton, drar in reklammöjligheter för konservativa nyhetssidor och trycker ner sökresultat från sin söktjänst.

Motargumentet att det är frivilligt att använda internetjättarnas tjänster håller inte heller. Båda i USA och Europa har man sedan länge använt sig av konkurrenslagar, i USA kallat ”antitrust laws”, för att motverka olika former av monopol. Det har setts som legitimt för att skydda konsumenterna. Det är minst lika legitimt i detta fall, som i grund och botten handlar om att försvara ett demokratiskt samhälle.

Ett intressant exempel kan vi hitta i Tyskland. Där stämde tysk-ungerska Gabor Biro Facebook för att ha tagit bort ett av hans inlägg samt portat honom i 30 dagar. En distriktsdomstol i Berlin dömde till hans fördel och utdelade böter till Facebook på 10 000 euro, alternativt frihetsberövande för Facebook-ledningen, för att de raderade Biros inlägg och inte upphävde portningen. Motiveringen ska bland annat ha varit landets yttrandefrihetslagar.

Det finns alltså redan ett domstolsexempel, även om det inte är slutligt, på hur man kan använda lagstiftning för att stävja den oproportionerliga makt internetjättarna skaffat sig. En makt de nu öppet använder för valpåverkansoperationer.

De har fått hållas av etablissemangspolitiker och gammelmedia, som alla varit mer eller mindre knäpptysta. Hade de varit lika tysta om internetjättarna haft konservativa värderingar och de själva drabbats? Knappast.

Vad som krävs är att lagstiftare inför regleringar som ser till att vakta det fria ordet, den fria opinionsbildningen och motverka dessa uppenbara valpåverkansoperationer som allt fler medborgare i allt fler länder nu utsätts för.

Läs alla våra artiklar om Facebooks censur här!

Läs alla våra artiklar om Googles censur här!

Läs alla våra artiklar om Twitters censur här!