När en man från Irak inte fick förlängt uppehållstillstånd på arbetsmarknadsskäl sökte hela familjen asyl. Den äldsta dottern som är född 1995 får nu asyl. Hon var nämligen minderårig 2012 när hon först satte sin fot i Sverige. Dessutom skulle hon i Irak ”berövas många av de möjligheter till skolgång och arbete som hon har i Sverige”. Rådmannen var skiljaktig och ville utvisa. Migrationsverket överklagade men Migrationsöverdomstolen nekade prövningstillstånd.

År 2012 flyttade en irakisk familj med tre tonåriga döttrar till Sverige som arbetskraftsinvandrare och anhöriga till arbetskraftsinvandrare. Mannen i familjen hade fått jobb här. När mannen ansökte om förlängt uppehållstillstånd på arbetsmarknadsskäl så nekades detta.

Efter att utvisningsbeslutet vunnit laga kraft så valde hela familjen att söka asyl istället. Migrationsverket beslutade i mars 2018 att avslå familjemedlemmarnas asylansökningar och besluta om utvisning. De överklagade då till migrationsdomstol. Angående den äldsta dottern Nawal, född 1995, så refereras hennes asylberättelse så här av domstolen:

” Hon kommer från Bagdad i Irak. Hon fruktar att hon kommer att utsättas för skyddsgrundande behandling om hon återvänder dit eftersom hon är kristen assyrier och kvinna. Dessutom finns det en hotbild med anledning av att hennes pappa arbetat för ett amerikanskt företag i hemlandet och hotats av Al-Qaida på grund av det.”

Domstolen underkänner skyddsskäl

Domstolen ansåg inte att kvinnans påstående om att hon är ”kristen assyrier” skulle generera asyl. Kvinnan får inte heller asyl på grund av brist på ”manligt nätverk” i Irak. Domstolen ansåg att hennes pappa kunde utgöra ett ”manligt nätverk”. Säkerhetsläget i Bagdad ansågs inte vara tillräckligt allvarligt för att generera asyl.

Svårigheterna för Nawal att ta sig till Bagdad på ett säkert sätt ansågs inte så allvarliga att hon skulle få asyl. Hon fick inte asyl av domstolen som ”flykting” eller ”alternativt skyddsbehövande”.

Dåliga ”möjligheter till skolgång” i Irak ger asyl

Domstolen övergår sedan till att titta på om det finns möjlighet att tilldela uppehållstillstånd på ”synnerligen ömmande omständigheter”. Domstolen ansåg sig ha funnit en sådan möjlighet.

I sin slutgiltiga motivering till att ge kvinnan asyl betonar rätten att när kvinnan kom till Sverige 2012 så var det året innan hon blev myndig. Domstolen menade även att möjligheterna till skolgång och arbete i Irak är begränsade (fetstilning av Samhällsnytt):

”I målet har framkommit att Nawal Yonan Ayob Al-Dawoodi kom till Sverige år 2012 tillsammans med sina föräldrar och syskon. Hon var då minderårig. Beslutet att komma till Sverige låg således utanför hennes kontroll. Därefter har hon först som minderårig och sedan som ung vuxen levt i Sverige med tillstånd och därefter i väntan på prövning av aktuell ansökan. Det har således inte varit fråga om någon illegal vistelse.

Under dessa år har hon genom skola, språket och arbete samt vänner och engagemang i föreningslivet anpassat sig väl till Sverige och svenska förhållanden, vilket får stöd av i målet ingiven skriftlig bevisning. Som ung kvinna och dessutom tillhörande en utsatt religiös minoritet i Irak skulle hennes situation se väsentligt annorlunda ut och hon skulle sannolikt berövas många av de möjligheter till skolgång och arbete som hon har i Sverige.

Vid en sammantagen bedömning leder dessa förhållanden till bedömningen att omständigheterna är att betrakta som synnerligen ömmande i lagens mening. Med hänsyn till det liv som hon byggt upp i Sverige genom sociala kontakter, skola och arbete skulle det strida mot hennes rätt till privatliv i enlighet med artikel 8 i Europakonventionen att verkställa beslutet om utvisning.”

Notera att möjligheten att få asyl på ”synnerligen ömmande omständigheter” avskaffades på låtsas 2016 när den så kallade ”tillfälliga lagen” infördes. Det går fortfarande bra att dela ut uppehållstillstånd på ömmande omständigheter men man måste skriva någon mening om att Europakonventionen gör att en viss asylsökande inte får utvisas.

Nämndemännen körde över rådmannen

Domen har målnummer UM 5300-18 och går att beställa från förvaltningsrätten i Göteborg. Rättens rådman Hans Wikner var skiljaktig och ville utvisa. De tre nämndemännen Mirzet Tursunovic (M), Ulrika Widell (S) och Charlotta Windeman (M) var dock eniga om att kvinnan skulle få uppehållstillstånd med ovan citerad motivation.

Hans Wikner ansåg inte att det förelåg synnerligen ömmande omständigheter och att det inte skulle strida mot Europakonventionen att utvisa kvinnan.

Nawals två yngre systrar, Valentena född 1997 och Natalea född 1998, fick asyl samma dag som Nawal med i princip identisk motivering. Samma rådman och nämndemän dömde i deras ärenden.

Föräldrarna dömdes till utvisning men har nu möjlighet att ansöka om att få stanna här då deras döttrar har fått uppehållstillstånd.

Migrationsverket överklagade

Migrationsverket överklagade domstolens beslut att tilldela kvinnan uppehållstillstånd men Migrationsöverdomstolen nekade prövningstillstånd. Överdomstolen menade på att det vare sig är ”viktigt för ledningen av rättstillämpningen” eller finns ”synnerliga skäl” att ta upp fallet. Beslutet finns i ett dokument med målnummer UM 9440-20.