Ett klistermärke med texten ”Jude Free Zon” på dörren till en skobutik på Södermalm i Stockholm utlöste en våg av reaktioner som nådde långt utanför Sveriges gränser. Israels ambassadör reagerade, internationella organisationer fördömde budskapet och butiksägaren anklagades för antisemitism. Men bakom klistermärket stod inte butiken, utan den kontroversielle gatukonstnären Dan Park. Hans avsikt var att synliggöra vad han betraktar som ett underliggande judehat inom delar av den antiisraeliska bojkottrörelsen. I en längre intervju med Samnytt berättar han om aktionen, sina återkommande fängelsedomar och vänskapen med Lars Vilks – och varför han vägrar sluta med den konst som gång på gång fört honom bakom lås och bom.

Det började med två klistermärken på en glasdörr på Götgatan i Stockholm. Det ena hade suttit där sedan tidigare och förkunnade att skobutiken Green Laces var en ”Apartheid Free Zone”.

Märkningen ingår i den internationella BDS-rörelsens kampanj för bojkott av Israel och verksamheter som rörelsen anser medverkar till israeliska brott mot folkrätten.

Intill detta hade någon placerat ytterligare ett klistermärke. Där stod det tyska ordet ”Jude” inuti en davidsstjärna, tillsammans med orden ”Free Zone”. Budskapet anspelade på det nazistiska uttrycket Judenfrei, som användes om områden som tömts på judar.

Bilden publicerades på X och fick snabbt stor spridning. Många uppfattade det som att butiken själv hade satt upp båda märkena, vilket ledde till anklagelser om antisemitism.

Enligt Aftonbladet nådde bilden hundratusentals människor på sociala medier. Reaktionerna nådde också utanför Sverige. Den israeliska tidningen The Jerusalem Post rapporterade om händelsen, liksom israeliska Ynet.

Även den internationella organisationen Combat Antisemitism Movement uppmärksammade bilden och drog paralleller till nazisternas användning av begreppet Judenfrei.

Israels ambassadör i Sverige, Tammy Rahamimoff-Honig, reagerade också på X. Hon uppmärksammade att märket kunde vara avsett att avslöja vad upphovsmannen uppfattade som antisemitism bakom bojkottkampanjen, men betonade samtidigt vikten av nolltolerans mot antisemitism i alla dess former.

Samtidigt hamnade Green Laces och dess ägare Nina Färdig mitt i uppmärksamheten. Butiken anklagades för att vilja utestänga judar, trots att det inte var den som hade satt upp det uppmärksammade klistermärket. Enligt Färdig förekom även hot mot verksamheten.

Båda klistermärkena har därefter tagits bort och händelsen har polisanmälts.

LÄS ÄVEN: Dan Park vägrar inställa sig till sex månaders fängelse

”De vill antagligen bojkotta judar också”

Mannen bakom aktionen är Dan Park, 58, en av Sveriges mest omstridda gatukonstnärer. Under flera decennier har han arbetat med politiska bildmontage, affischer och provokationer i det offentliga rummet.

De menar att Israel skulle vara apartheid. Det är det inte. Jag tolkar det inte som att de endast vill bojkotta Israel. De vill antagligen bojkotta judar också i affärerna, så att säga. Under Nazityskland bojkottades också judiska affärer.

Dan Park, gatukonstnär

Hans verk har lett till upprepade polisanmälningar, beslag och fängelsedomar för hets mot folkgrupp. När Samnytt talar med Park berättar han att klistermärkena tillverkades redan i våras och att han valde ut platser där BDS-rörelsens märkning förekommer.

– De här klistermärkena tror jag att vi gjorde redan i mars i år.

Varför valde du just den här butiken?

– BDS har en hemsida där man kan gå in och kolla kartan över Sverige. Där står det var de här butikerna finns. Jag bodde på Söder då, på ett hostel. Det var nära.

BDS (Boycott, Divestment and Sanctions) är en internationell, palestinskledd rörelse som genom bojkotter, ekonomiska påtryckningar och sanktioner vill påverka Israels politik gentemot palestinierna.

Park säger att han betraktar BDS-rörelsens bojkott av Israel som något som också riskerar att riktas mot judar som grupp.

@media (max-width:600px) { .samnytt-support-title { font-size:25px !important; } .samnytt-support-text { font-size:14px !important; } .samnytt-swish-number { display:block; margin:2px 0 0 !important; font-size:19px !important; } }

Vad menar du är sambandet mellan en bojkott av Israel och antisemitism?

– De menar att Israel skulle vara apartheid. Det är det inte. Jag tolkar det inte som att de endast vill bojkotta Israel. De vill antagligen bojkotta judar också i affärerna, så att säga. Under Nazityskland bojkottades också judiska affärer.

Park berättar att han själv fotograferade klistermärkena efter att ha satt upp dem och publicerade bilden på X. Därefter spreds den vidare.

LÄS ÄVEN: Dan Park döms till fängelse för nazisthån mot S-minister

När Samnytt tar upp att butiksägaren fått ta emot omfattande kritik och att båda klistermärkena nu tagits bort, tolkar Park det senare som att hans aktion möjligen fått henne att ompröva den ursprungliga märkningen.

– Då kanske hon insåg att det kanske inte var så passande som det var. Det kanske var lite antisemitism.

För Park är uppmärksamheten kring klistermärket inte någon isolerad händelse. Tvärtom går aktionen att placera i ett konstnärskap där redan existerande symboler och politiska budskap omarbetas, placeras i nya sammanhang och därefter får ett eget liv i offentligheten.

Och för Dan Park har konsekvenserna av sådana handlingar vid upprepade tillfällen blivit betydligt allvarligare än upprörda kommentarer på sociala medier.

Konstverk beslagtagna – och konstnären fängslad

Dan Park har sedan 1990-talet gjort sig känd för politiskt laddade bilder och affischer, ofta med anspelningar på aktuella samhällshändelser. Han arbetar med en form av gatukonst där fotografier, symboler och slagord kombineras till nya budskap.

Hans konst har samtidigt lett till återkommande konflikter med rättsväsendet. Han har dömts för hets mot folkgrupp vid flera tillfällen, och vissa av domarna har inneburit fängelsestraff.

Då tänkte man att den svenska konstvärlden borde protestera mot det. Att det är så jävligt att polisen beslagtar konst som sedan bränns. Nej, de tyckte att Dan Park får skylla sig själv, ungefär.

Dan Park, gatukonstnär

Ett av de mest uppmärksammade ingripandena skedde 2014, när polisen slog till mot en utställning på Galleri Rönnquist & Rönnquist i Malmö. Flera av Parks verk beslagtogs och han frihetsberövades. Även galleristen Henrik Rönnquist drogs in i rättsprocessen.

Park berättar att nio tavlor beslagtogs och att han därefter satt häktad i tre månader.

Han återkommer flera gånger under intervjun till vad han uppfattar som en motsägelse i det svenska samhällets förhållande till konstnärlig frihet. Samtidigt som provokation och normbrott ofta framhålls som viktiga konstnärliga ideal kan vissa uttryck leda till straffrättsliga konsekvenser.

Hur reagerade den etablerade konstvärlden när polisen slog till mot din utställning och beslagtog dina verk?

– Då tänkte man att den svenska konstvärlden borde protestera mot det. Att det är så jävligt att polisen beslagtar konst som sedan bränns. Nej, de tyckte att Dan Park får skylla sig själv, ungefär.

Park anser att konstvärldens försvar av den konstnärliga friheten är selektivt. Han menar att politiskt accepterade provokationer ofta hyllas, medan konstnärer som utmanar andra föreställningar riskerar att stötas ut.

Samtidigt har domstolarna bedömt att flera av hans bilder och publiceringar inte enbart varit politiska eller konstnärliga uttryck, utan utgjort hets mot folkgrupp. Att ett budskap presenteras som konst innebär enligt svensk rätt inte att det automatiskt undantas från straffansvar.

För Park är det emellertid just den gränsdragningen som är en del av problemet. Han beskriver lagen om hets mot folkgrupp som en ”gummilag” och menar att det är svårt att på förhand veta vilka bilder som kommer att leda till åtal.

– Jag blir mer förbannad över att jag blir åtalad och dömd till fängelse för saker som andra kan sprida utan att åtalas.

Som exempel berättar Park om en av sina mer uppmärksammade bilder, som föreställer afrikanska stereotyper. Enligt Park har bilden använts i föreläsningar och på konferenser om rasism, bland annat i USA, utan att det fått några rättsliga konsekvenser för dem som visat den.

När han själv upptäckte att bilden förekom i ett sådant sammanhang – någon hade lagt ut bilden på sociala medier – tog han en skärmdump och återpublicerade den på sociala medier. Han reagerade också på att hans verk användes utan hans tillstånd och skämtade om upphovsrätten.

– Då skrev jag: Vem ska jag stämma för upphovsrätt? Han har inte upphovsrätt på min bild.

Men när Park själv återpublicerade bilden blev följderna enligt honom helt andra.

– Då blev jag åtalad och dömd till fängelse.

Park menar att exemplet illustrerar hur samma bild kan behandlas olika beroende på vem som publicerar den och i vilket sammanhang.

Hotad och attackerad i fängelset

Fängelsedomarna har också fått konsekvenser långt utanför rättssalen. Park berättar att han vid ett tillfälle utsattes för hot efter att uppgifter spridits om att han skulle ha bränt Koranen. Enligt honom var uppgifterna felaktiga.

Bakgrunden var planerna på en demonstration i Malmö 2020, i samband med den dansk-svenske politikern Rasmus Paludans uppmärksammade koranaktioner.

LÄS ÄVEN: VIDEO: Gatukonstnären Dan Parks familj våldtäktshotas – ”Vi kommer knulla din mamma och syster”

Park säger att han själv aldrig har bränt någon koran, men att ryktet ändå fick omfattande konsekvenser.

– Då blev det en massa mordhot från nätet och allt möjligt. Jag blev även attackerad i Malmö.

Jag har blivit mer övertygad om att fortsätta med det här. Det är en slags gummilag som man inte vet exakt vad som är förbjudet. Vad ska man då sluta med? Det blir svårt. Då måste man sluta helt och hållet. Och det vill jag inte.

Dan Park, gatukonstnär

Enligt Park följde hotbilden honom också in i fängelset.

– Jag blev även attackerad i fängelset. Jag blev omplacerad därför. De höll på att trakassera mig och attackera mig i fängelset.

LÄS ÄVEN: SVT-hyllade Nabih ska våldta Dan Parks mamma, syster och fru – varnar för skjutning

Han beskriver hur andra intagna hade fått höra att han låg bakom koranbränningar och därför riktade sin ilska mot honom.

Kan man tolka det som att det är en stor andel muslimer i fängelserna?

– Ja, en hel del.

Du har vid upprepade tillfällen dömts till fängelse för dina bilder. Uppfattar du dig själv som en politisk fånge?

– Ja, alltså politiskt, ja. Hets mot folkgrupp-lagen är väl politisk. Jag tror att de använder den för att försöka tysta kritik och satir mot mångkulturen.

Park menar att lagstiftningen i praktiken används för att skydda vissa politiska och samhälleliga värderingar från kritik. Han tar bland annat upp att skyddet mot hets mot folkgrupp omfattar fler grupper än tidigare.

– Och nu är det hets mot folkgrupp mot HBTQ och trans, hela den grejen. Det har också blivit hets mot folkgrupp att göra något kritiskt eller missaktande. Ja, det är politiskt, helt klart.

Har du någon gång, när du suttit inlåst, övervägt att sluta med dina mest kontroversiella verk för att slippa återvända till fängelset?

– Jag har blivit mer övertygad om att fortsätta med det här. Det är en slags gummilag som man inte vet exakt vad som är förbjudet. Vad ska man då sluta med? Det blir svårt. Då måste man sluta helt och hållet. Och det vill jag inte.

Tanken på att överge den politiska gatukonsten för ett mer traditionellt måleri avfärdar han med ett skämt.

– Ska jag börja måla blommor då?

Lars Vilks såg rättsprocesserna som en del av konsten

En av de personer som försvarade Dan Parks ställning som konstnär var Lars Vilks, konstnären och konstteoretikern som blev internationellt uppmärksammad efter sina Muhammedteckningar 2007.

Vilks levde under sina sista år med omfattande personskydd efter upprepade hot och attentatsförsök. Han omkom i en trafikolycka i oktober 2021.

Trots deras mycket olika bakgrunder utvecklades en relation mellan de båda konstnärerna. Park berättar att kontakten uppstod genom galleristen Henrik Rönnquist, som 2014 ville ställa ut hans verk i Malmö.

LÄS ÄVEN: Dan Park hedrar Lars Vilks: ”Försvarade yttrandefrihet”

Hur lärde du känna Lars Vilks, och hur utvecklades er relation?

– Det var via hans gallerist, Henrik Rönnquist. Jag tror att det var i mars 2014 som han kontaktade mig och ville ställa ut mig på sitt galleri.

Park berättar att han därefter träffade Vilks vid flera tillfällen, bland annat i Danmark, där Vilks kunde delta i sammankomster som var svåra att genomföra i Sverige på grund av hotbilden.

Vilks hade en helt annan position i konstvärlden än Park. Han var professor i konstteori och hade under flera decennier arbetat med frågor om konstbegreppet, institutionernas makt och förhållandet mellan konstverk och omvärld.

Park saknade motsvarande akademiska förankring, men deras konstnärskap möttes i synen på provokationen och samhällets reaktioner. Park berättar att Vilks till och med höll en föreläsning i Oslo om hans verk och rättsprocesser.

– Han hade väl till och med någon föreläsning i Oslo om mina verk som hade blivit åtalade.

Hur såg Vilks på att du gång på gång dömdes till fängelse för din konst?

– Jag vet inte. Jag tänker att han såg det mer som en del av konstverket. Reaktionerna runt det. Och fängelsestraffen, reaktionerna på den delen.

Resonemanget ligger nära Vilks egen konstteori. I hans mest kända verk, rondellhunden som föreställde Muhammed, blev den ursprungliga teckningen bara en del av ett betydligt större förlopp.

LÄS ÄVEN: Auktionsjätte vägrar sälja Lars Vilks rondellhundar – kritiseras för censur

Protesterna, hoten, polisbeskyddet, debatten och de politiska konsekvenserna kom också att ingå i verkets historia. Park resonerar på liknande sätt om sina egna bilder.

Kan även dina fängelsevistelser bli en del av konstverket?

– Att jag sitter där kanske är en del av det. Om det skrivs om det, då blir det en del av verket.

De båda konstnärerna deltog också i utställningen Political Art i Warszawa 2021, bara några veckor innan Vilks omkom.

Jag gör ju kommentarer på aktuella händelser. Innehållet i min gatukonst följer den aktuella debatten runt samhället.

Dan Park, gatukonstnär

När Park får frågan om vad han framför allt minns från utställningen återkommer han till protesterna.

– Det var någon som protesterade utanför. Det var mot mig.

För en konstnär vars arbeten ofta bygger på att framkalla reaktioner blev protesterna ytterligare en del av sammanhanget. Vilks och Park hade olika konstnärliga utgångspunkter, men båda kom att förknippas med frågan om hur långt den konstnärliga yttrandefriheten sträcker sig när verken väcker starka religiösa eller politiska reaktioner.

”En lyckad loser”

Dan Park är i dag 58 år gammal. Han har tillbringat en stor del av sitt vuxna liv i konflikt med myndigheter, rättsväsende och delar av offentligheten.

Under senare tid har också hans privata tillvaro förändrats. Han berättar att han tidigare bodde hos en kvinna i Malmö, men att han förlorade sitt boende när hon avled.

– Jag blev hemlös där i Malmö. Hon jag bodde hos dog, och det var hon som hade kontraktet.

Nu fortsätter han sitt arbete med bilder och affischer på en annan plats i Sverige. Han berättar att han fortfarande reser till Stockholm och planerar att återvända i mars.

Hans konstnärskap har också förändrats i takt med den politiska debatten. Han säger att han före terrorattackerna den 11 september 2001 inte arbetade med islam som motiv, men att de efterföljande attentaten gjorde ämnet alltmer centralt.

LÄS ÄVEN: SVT besvärade över Dan Parks demokratiska rätt till torgmöte: ”Är ju dömd för brott”

På motsvarande sätt har kriget mellan Israel och Hamas efter den 7 oktober 2023 påverkat innehållet i hans bilder.

– Jag gör ju kommentarer på aktuella händelser. Innehållet i min gatukonst följer den aktuella debatten runt samhället.

Det senaste klistermärket på Götgatan är ett exempel på den metoden. En redan existerande politisk märkning får ett nytt budskap placerat intill sig, varefter reaktionerna och spridningen blir en del av händelsen.

Samtidigt är Park medveten om att hans bilder kan få rättsliga konsekvenser. Han har redan dömts flera gånger och säger att han inte tänker sluta.

Mot slutet av intervjun återkommer Samnytt till frågan om vad konstnärskapet har kostat honom.

Om du ser tillbaka på ditt liv och allt du har fått betala för din konst – fängelsestraffen, konflikterna och de personliga uppoffringarna – har det varit värt det?

– Ja, det kan man säga. Jo.

Han funderar ett ögonblick innan han sammanfattar sitt liv med några få ord.

– En lyckad loser.

Och kanske är det just där Dan Park själv placerar sitt konstnärskap – långt från den etablerade konstvärldens institutioner, utan någon självklar plats i det offentliga kulturlivet, men med en förmåga att gång på gång skapa reaktioner som når långt utanför den plats där hans bilder först dyker upp.

@media (max-width:600px) { .samnytt-support-title { font-size:25px !important; } .samnytt-support-text { font-size:14px !important; } .samnytt-swish-number { display:block; margin:2px 0 0 !important; font-size:19px !important; } }