Den danska folketingsledamoten Cecilie Liv Hansen kräver att regeringen pausar kravet på det omstridda fodertillskottet Bovaer. Hon anser att det är orimligt att tvinga mjölkbönder att ge sina kor ett preparat vars eventuella negativa hälsoeffekter fortfarande utreds. Samtidigt visar nya siffror från Skottland att användningen där är närmast obefintlig.

Det danska beslutet att minska mjölkkornas metanutsläpp genom förändrad utfodring har blivit alltmer omstritt. Sedan 2025 måste större konventionella mjölkbesättningar använda metanreducerande åtgärder, där tillsatsen Bovaer är ett av alternativen.

Men efter rapporter om försämrad djurhälsa, minskat foderintag och sjunkande mjölkproduktion växer kritiken mot att staten ska kunna tvinga lantbrukare att använda preparatet.

En av dem som nu kräver politisk förändring är Cecilie Liv Hansen, partilös ledamot av Folketinget och medlem i parlamentets miljö- och livsmedelsutskott.

I debattartiklar i Jyllands-Posten och LandbrugsAvisen argumenterar hon för att försiktighetsprincipen måste väga tyngre än regeringens ambitioner att minska jordbrukets klimatutsläpp.

”Jag vill inte offra kornas välfärd för klimatmålen”, skriver hon.

Vill stoppa tvånget i väntan på ny granskning

Bovaer innehåller den aktiva substansen 3-nitrooxypropanol, förkortad 3-NOP, som hämmar bildningen av metan i kornas matsmältningssystem. Syftet är att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser.

Men enligt Hansen har politikerna gått för snabbt fram när man gjort metanreducerande utfodring obligatorisk utan att först undanröja osäkerheten kring Bovaers effekter på djurens hälsa.

Hon hänvisar bland annat till en undersökning från Aarhus universitet där omkring två tredjedelar av de deltagande besättningarna rapporterat negativa erfarenheter efter att tillsatsen införts. Det handlar bland annat om förändrat foderintag, försämrad mjölkproduktion och andra problem med djurens välbefinnande.

LÄS ÄVEN: EU kan ändra synen på kors metanutsläpp – Bovaerkan gynnas

Samtidigt betonar Hansen att undersökningen inte bevisar att Bovaer orsakat problemen. Den danska livsmedelsmyndigheten Fødevarestyrelsen har också framhållit att något vetenskapligt fastställt orsakssamband ännu saknas. Det är just denna osäkerhet som hon menar borde få regeringen att agera.

EU-kommissionen har begärt att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, ska genomföra en ny säkerhetsbedömning av Bovaer. Den väntas vara färdig den 30 november 2026, medan ytterligare danska forskningsresultat dröjer till 2027.

Hansen har därför lagt fram ett förslag i Folketinget om att pausa den obligatoriska användningen tills det finns ett tillräckligt säkert vetenskapligt underlag. Hon motsätter sig inte att lantbruket ska bidra till att minska klimatpåverkan, men anser att sådana ambitioner aldrig får överordnas djurens hälsa.

Kritiserar ministerns ansvarsfördelning

Hansen har också ställt frågor till Danmarks minister för natur och djurvälfärd, socialdemokraten Christian Rabjerg Madsen. Ministern har i sitt svar hänvisat till att det ytterst är lantbrukarens ansvar att se till att djuren mår bra.

Om en ko visar negativa reaktioner på Bovaer kan den ansvarige lantbrukaren undanta djuret från behandlingen. Det ska i så fall dokumenteras genom en försäkran på heder och samvete.

Den ansvarsfördelningen anser Hansen vara orimlig. Hon menar att staten inte först kan ålägga bönderna att använda ett visst preparat och sedan lägga ansvaret på dem om djuren reagerar negativt.

LÄS ÄVEN: Kor kollapsar av klimatfodret Bovaer i Danmark – oron sprider sig till Sverige

Om regeringen verkligen anser att lantbrukarna är bäst lämpade att bedöma sina djurs hälsa borde den, enligt Hansen, också ge dem möjlighet att själva avgöra om tillsatsen ska användas.

”Kära minister, låt tvivlet komma djuren till godo”, skriver hon i LandbrugsAvisen.

Hansen efterlyser också en större tilltro till lantbrukarnas yrkeskunskaper. Hon framhåller att danska bönder redan arbetar under ett omfattande regelverk och att ytterligare statliga krav riskerar att minska deras handlingsutrymme.

Hon uppmanar därför mjölkbönder, veterinärer och andra med praktisk erfarenhet att kontakta henne och berätta om eventuella förändringar i kornas hälsa, beteende, aptit eller mjölkproduktion efter att Bovaer införts.

Nästan ingen använder Bovaer i Skottland

Medan Danmark har valt att använda lagstiftning för att minska metanutsläppen från mjölkproduktionen ser situationen annorlunda ut i Skottland. Nya uppgifter från den skotska regeringens jordbruksräkning visar att endast sex av de 6 416 jordbruksföretag som besvarade frågan uppgav att de använde Bovaer. Det motsvarar omkring 0,1 procent av de svarande.

Preparatet har varit godkänt för användning i Skottland sedan december 2023, men har alltså ännu inte fått något större genomslag bland de jordbruk som deltagit i undersökningen. Även användningen av andra metanreducerande fodertillskott är mycket begränsad.

Endast omkring tio procent av de tillfrågade jordbruksföretagen uppgav dessutom att de själva eller deras rådgivare tog hänsyn till metanutsläpp när djurens foderstater utformades. Siffrorna visar hur svårt det kan vara att få genomslag för nya klimatåtgärder inom lantbruket när användningen är frivillig.

Det går dock inte att utifrån undersökningen fastställa exakt hur stor andel av Skottlands mjölkgårdar som använder Bovaer, eftersom resultaten omfattar olika typer av jordbruksföretag.

Betande kor gör tillsatsen svårare att använda

Det finns flera tänkbara förklaringar till det svaga intresset i Skottland. Tidigare forskning på uppdrag av den skotska regeringen har pekat på praktiska problem med att säkerställa att varje djur får rätt mängd av ett metanreducerande fodertillskott varje dag. Det gäller särskilt lantbruk där korna tillbringar en stor del av tiden på bete i stället för att utfodras med noggrant kontrollerade foderransoner i stall.

En annan fråga är ekonomin. Tillsatserna innebär en kostnad för lantbrukaren utan att nödvändigtvis ge någon direkt ekonomisk fördel i form av högre mjölkproduktion eller bättre lönsamhet. Forskarna har därför pekat på att ekonomiska incitament kan behövas för att få fler bönder att använda produkterna.

LÄS ÄVEN: Sista klimatmjölken skrotas – Bovaer på väg bort från Sverige

Den skotska jordbruksräkningen visar emellertid inte vilka faktorer som väger tyngst bakom den låga användningen. Det går därför inte att slå fast om den främst beror på kostnader, praktiska svårigheter, oro för djurhälsan eller konsumenternas inställning.

Den skotska regeringen har samtidigt ambitioner att minska jordbrukets klimatutsläpp och vill tillsammans med forskare och branschföreträdare undersöka hur användningen av metanreducerande tillsatser kan underlättas.

Svenska mjölkbönder har också riktat kritik

Samnytt har tidigare rapporterat om den omfattande kritiken mot Bovaer bland svenska mjölkproducenter. I en intervju i augusti riktade Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder, skarp kritik mot både preparatet och de klimatpolitiska ambitioner som ligger bakom användningen.

Han menade att många lantbrukare inte vill använda Bovaer, men att ekonomiska styrmedel och krav från mejerier och branschorganisationer kan göra det svårt att säga nej. Även svenska mjölkbönder som deltagit i försök med preparatet har uttryckt oro efter rapporterna från Danmark.

LÄS ÄVEN: Producent betalade för studie som visar att kontroversiell klimat-kemikalie till mjölkkor är säker

Mjölkbonden Paulina West i Nordingrå berättade tidigare för Samnytt att hon själv inte hade märkt några negativa effekter på korna under ett svenskt pilotprojekt. Samtidigt betonade hon att djurens hälsa måste komma i första hand.

– Jag skulle inte använda det om mina kor blev sjuka av det. Korna går först, sade hon.

Arla har å sin sida tidigare uppgett till Samnytt att mejerikoncernen för närvarande inte har några projekt med Bovaer i Sverige. Företaget utesluter dock inte framtida användning, förutsatt att det finns en ekonomiskt hållbar modell och att djurhälsa och livsmedelssäkerhet kan garanteras.

Vill se försiktighet framför klimatpolitiskt tvång

Den centrala frågan för Cecilie Liv Hansen är inte om Bovaer faktiskt är farligt, utan om det är rimligt att tvinga lantbrukare att använda tillsatsen medan vetenskapliga frågetecken återstår.

Hon framhåller själv att det i dagsläget inte går att dra slutsatsen att preparatet orsakar de hälsoproblem som rapporterats.

Men hon anser inte heller att frånvaron av ett bevisat orsakssamband är ett tillräckligt argument för att fortsätta med ett obligatoriskt krav.

LÄS ÄVEN: Sveriges Mjölkbönder till Samnytt: ”Bovaer är ett bedrägeri”

Hennes slutsats är att regeringen bör invänta EFSA:s nya bedömning och ytterligare forskningsresultat innan lantbrukarna återigen åläggs att använda preparatet.

För Hansen handlar det ytterst om var gränsen ska dras mellan klimatpolitiska ambitioner och ansvaret för levande djur.

Den gröna omställningen får, menar hon, inte bli en ursäkt för att åsidosätta djurens välbefinnande.

LÄS ÄVEN: Minskad matproduktion och ”grön omställning” – är det butikernas fel att matpriserna skenar?