Fångade slavar ledda av arabiska slavhandlare {{PD-US}}

Varför pratar ingen om den arabiska slavhandeln?

Hur många procent av de afrikaner som togs från Afrika som slavar skickades till USA? Att döma av den rådande debatten tror säkert många att de var en överväldigande majoritet. Verkligheten är dock som alltid långt från den gängse mediabilden. För sanningen är en helt annan och tillika obekväm för etablissemanget.

Det var på gymnasiet, om jag inte missminner mig, eller möjligen universitetet, när jag studerade ekonomisk historia, som jag valde att titta på USA under och inför deras inbördeskrig. Då kom jag in på slavhandeln till USA och fann det jag läste då, till skillnad från det mesta inom ekonomistudierna, vara högintressant.

Som så mycket visade det sig att den bild folk har av slavhandeln var väldigt inkomplett. USA:s slavhandel är såklart mest känd, mest omdebatterad och just idag dessutom grund för en vansinnig invandrar/vänsterrörelse som vill rasera den västerländska civilisationen i samma kaos som de kom från.

Andelen till USA

Men hur stor del av alla de slavar som togs från Afrika skickades till USA? Fem procent (enligt Miller and Smith, eds. Dictionary of American Slavery (1988) p . 678). Det motsvarade cirka 600 000 av omkring 10 miljoner som överlevde resan över Atlanten.

Uppskattningarna varierar såklart, men inte överdrivet mycket. Enligt Trans-Atlantic Slave Database, var det endast 305 000 som hamnade i USA av över 12 miljoner, dvs 2,5 procent. Resten skickades till främst till Amerika-kontinenten, där Brasilien var den stora destinationen, följt av Uruguay, men även på andra håll som till Frankrike och Storbritannien:

Den trans-atlantiska slavhandeln var inriktad på att slavarna skulle arbeta inom jordbruk eller industri, varför flest män togs.

Dock var den slavhandel, som alltså kallas den trans-atlantiska, bara en del av den slavhandel som afrikanerna fick utstå. Det fanns nämligen en som gick på andra hållet, vars omfattning var mycket större, pågick mycket längre och fortfarande idag, och som inriktade sig på kvinnor.

Men den får ni inte höra om.

Den arabiska slavhandeln

Medan den trans-atlantiska slavhandeln pågick i ungefär 350 år, från 1500-talet till slutet av 1800-talet, har den arabiska pågått sedan 700-talet till idag. 1300 år jämfört med 350 år alltså.

Enligt islam är det förbjudet att ta slavar som är muslimer, men icke-troende var fritt fram. Den arabiska slavhandeln sägs ha börjat i Darfur år 652 där en sudanesisk ledare tvingades förse de arabiska ockupanterna med slavar. Därefter exploderade den arabiska slavhandeln.

Detta drabbade även Europa, då även många europeiska slavar, kallade Saqaliba med referens till slaviska slavar, kidnappades från Europas kuster eller togs i krig. Författaren och historieprofessorn Robert David, vid Ohio State University, anser att de flesta historiker minimerar slavhandeln av vita. Han uppskattar att slavhandlare kan ha tagit upp till 1,25 miljoner européer som slavar i Nordafrika [1].

Men inte enbart slaver från östra Europa drabbades. Pirater från Barbareskkusten, Nordafrika, inriktade sig främst på Italien men nådde också Nederländerna, Irland, sydvästra Storbritannien och så långt som Island.

Även författaren och historikern Giles Milton menar att så många som en miljon ”vita slavar” kan ha tagits från Spanien, Frankrike, England och även de nya amerikanska kolonierna.

Även Sverige drabbades. Forskning och Framsteg publicerade år 2015 ny forskning om att ”ett stort antal svenska sjömän blev slavar i Nordafrika under andra hälften av 1600-talet och första hälften av 1700-talet”. Det handlade om ett hundratal svenskar. Vi har vetskap om dem eftersom de skickade en skrivelse till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie med begäran om hjälp. Dokumenten på drygt 2 sidor handlar om deras nödläge som slavar hos ”blodh-hunden Turken”.

Trans-saharas slavhandel

Även om européer drabbades av den arabiska slavhandeln bestod den överväldigande majoriteten återigen av folk från Afrika.

Storleken varierar men medan den trans-atlantiska slavhandeln som mest uppskattas ha uppgått till 12 miljoner anses den arabiska slavhandeln ha kunnat nått hela 18 miljoner människor mellan 650 och år 1900.

Den senegalesiske författaren Tidiane N’Diaye estimerar att 17 miljoner afrikaner togs av araberna och sa i en intervju till tyska DW att muslimerna först inriktade sig på européer men när Europas militära makt ökade bytte fokus på slavhandeln.

Initialt tog de arabiska muslimerna slavar i östra och centrala Europa för att sälja dem till Arabien. Men Eruopas ökande militära makt satte stopp för den islamiska expansionen och när det uppstod en brist på slavar vände sig de arabiska muslimerna helt mot det svarta Afrika.

Också här varierar uppskattningarna över storleken, men även de mest konservativa av dem lägger dem på samma nivå som den trans-atlantiska, där många alltså menar att den arabiska var avsevärt större.

Men inte nog med att den arabiska slavhandeln pågick längre och högst troligen omfattade långt fler människor, dess inriktning och syfte skiljde sig också från den trans-atlantiska.

Kvinnor som sexslavar

Medan den trans-atlantiska slavhandeln fokuserade på slavens fysiska dimensioner, då han skulle användas för påtvingat arbete inom jordbruket främst, var fokus för de slavar som togs av araberna ett helt annat: kvinnor.

Uppskattningsvis var två tredjedelar av slavarna som togs kvinnor, enligt ”Islam’s black slaves” av Ronald Segal. Andra menar att andelen var ännu högre, 75 procent kvinnor. Det omvända förhållandet gällde för de slavar som togs till Nord- och Sydamerika, med fokus på män för hårt arbete.

Detta påverkade även priset på slavarna. Medan män värderades högre i den trans-atlantiska slavhandeln gällde det omvända bland araberna. Bland annat ska etiopiska kvinnor ha varit särskilt eftertraktade på grund av deras ”obestridliga skönhet och villiga sexuella temperament”. Männen å andra sidan kastrerades ofta under brutala former, där överlevnadsgraden låg på omkring endast tio procent.

En orsak till den höga efterfrågan på kvinnor kan säkert härledas till det faktum att islam tillåter fyra fruar, vilket såklart skapar ett underskott av kvinnor.

Arabiska slavhandeln aktiv

År 1833 antogs en lag som förbjöd slaveri i Storbritannien, vilken trädde i kraft 1834. I Frankrike skedde det redan år 1315 [2] även om slavhandel pågick i mindre skala i vissa hamnar vid medelhavet och vissa kolonier fram till 1700-talet [3]. I Sverige förbjöds slaveri år 1335 [4].

I USA antog Kongressen en lag den 31 januari 1865 som ratificerades den 6 december samma år och gjorde slaveri illegalt.

I den muslimska världen då? I Mauretanien där 99 procent är muslimer och talar arabiska förbjöds slaveri officiellt först år 2007. Så sent som år 2017 kallade FN till ett krismöte över slavhandel i Libyen där afrikaner auktionerades ut till nordafrikanska köpare.

Fortfarande idag menar många att slavhandeln pågår för fullt i arabvärlden genom hur de behandlar gäst/migrantarbetare där, vilket bland annat en dansk dokumentär, som kan ses här, tar upp. Det benämns som ”kafala” och är idag utbrett i arabvärlden, vilket även InsideOver tar upp.

I tider som dessa…

När världen helt spårat ur med ”Black Lives Matter”-vansinnet, där västerlänningar kan ses förnedras frivilligt av svarta runt om genom att kyssa deras fötter, plocka ur skräp ur papperskorgar bara för att få dem tömda igen och börja om. Eller där historiska statyer tas bort för att blidka upploppsmakarnas snöflinge-sinnen och mycket mer totala galenskaper, måste man fråga sig: varför ignoreras den arabiska slavhandeln?

Den som varit mer omfattande, varat längre och gör så än idag, inriktade sig i mycket högre grad på än mer försvarslösa kvinnor och utsatte männen för minst lika grym behandling, om inte värre.

Passar det inte in i PK-narrativet?

Alla med bara en gnutta sunt förnuft har för länge sedan insett att BLM-grejen inte egentligen har med någon form av institutionaliserad rasism eller dylikt att göra. Det är bara ytterligare en symbios mellan extremvänstern och de stora invandrargrupper vi har från Afrika och, ironiskt nog, Mellanöstern, i försök att skaffa sig fördelar och ytterligare ta kontroll över de länder de invandrat till.

I tider som dessa är det på sin plats att folk också får lära sig om den arabiska slavhandeln, vilket de kan påminnas om nästa gång folk från Mellanöstern vandaliserar det land som bjöd in dem under täckmanteln av ”Black Lives Matter”, som aldrig spelat någon roll i just arabvärlden.

PS: Det arabiska ordet för slav och afrikan är samma: ”abd”.

LÄS ÄVEN: Maskerade vänsteraktivister attackerade polisen: ”Knulla ainas mamma”

LÄS ÄVEN: Bad alla invandrare om ursäkt i svenska folkets namn: ”Vi har misslyckats med att ta hand om er”

 


[1] Christian Slaves, Muslim Masters: White Slavery in the Mediterranean, The Barbary Coast, and Italy, 1500-1800 (Early Modern History: Society and Culture)

[2] Miller, Christopher L. (11 January 2008). The French Atlantic triangle: literature and culture of the slave trade. p. 20

[3] David Eltis; Keith Bradley; Paul Cartledge (25 July 2011). The Cambridge World History of Slavery: Volume 3, AD 1420 – AD 1804. Cambridge University Press. pp. 142–143–326–327–331–332–333–602. 

[4] John Roach; Jürgen Thomaneck (1985). Police and public order in Europe. Taylor & Francis. p. 256.

Tyckte du denna krönika om den arabiska slavhandeln var intressant?

Stötta då tidningen med en donation! Utan ert stöd kan vi inte fortsätta vårt arbete med att göra det som gammelmedia ignorerar.

Du kan ⚫ Swisha: 123 083 3350 ⚫ Fylla i formuläret nedan 👇, eller ⚫ klicka HÄR för övriga alternativ

Tack på förhand!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.