Devalverad primärvård

165 Shares

➤ DEBATT Egor Putilov har förtjänstfullt avslöjat att det arbetar ”fuskläkare” på en vårdcentral i södra Stockholm. Den för löpsedeln skapade etiketten ”fuskläkare” är dock måhända alltför alarmistisk. Vad det handlar om är individer med papper på utomeuropeisk läkarutbildning som inte har en i Sverige bekräftad grundkompetens – de saknar svensk läkarlegitimation.

Med egen erfarenhet av läkararbete på fler än 10 vårdcentraler de sista 5 åren så kan jag med säkerhet säga att detta inte är en isolerad företeelse. I svensk glesbygd är det snarare regel än undantag att det arbetar ”nyanlända” läkare utan svensk legitimation. I regel är de specialister i annat än allmänmedicin och de arbetar under dispens från från en medicinskt ansvarig läkare antingen centralt i regionen eller lokalt vid vårdcentralen.

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: Vårdcentral i Stockholm anlitar falsk läkare – ”Det spelar ingen roll”

De sista åren har det kommit hundratals läkare till Sverige i synnerhet från Syrien och andra arabisktalande länder. De flesta specialister i opererande specialiteter eller kardiologi. Specialiteten allmänmedicin existerar inte på samma sätt utanför västvärlden.

De utomeuropeiska läkare som har papper på att de är specialister behöver i regel inte dokumentera sina medicinska kunskaper i det s.k. TULE-provet. De kan förvärva sin svenska legitimation genom arbete under medicinsk handledning i minst 6 månader.

Då en stor andel ögonläkare, gynekologer, kirurger, narkosläkare och öronläkare inte får plats i sin egen specialitet på sjukhuskliniker beslutade politiker och sjukvårdsbyråkrater för några år sedan att hundratals i huvudsak arabisktalande läkare skulle snabbutbildas i svenska och sedan sättas i 6 månaders arbete på vårdcentral med målet legitimation.

LÄS ÄVEN: Fler falska läkare avslöjas – ”De slår upp symtom på Google”

Här såg beslutsfattarna möjligheten till dels att kunna vissa upp en positiv bild av lyckad integration och att samtidigt kunna dra ner på kostnaderna för inhyrda läkare (”hyrläkare” / ”stafettläkare” = denna förhatliga grupp som väljer att arbeta hårdare för att tjäna mer pengar). Problemet är dock att ett års utbildning i svenska och några kurser för basal kännedom om den svenska vårdbyråkratin inte på långa vägar är nog för att få en syrisk urolog att fungera som distriktsläkare på en svensk vårdcentral.

Det var dock vad som hände under 2016-17. Läkare efter läkare med rudimentär/obegriplig svenska och utan allmänmedicinsk kompetens sattes i tjänst på landsortsvårdcentralerna under löpande handledning i huvudsak av sjuksköterskor. Det togs många prover och skickades många remisser. Ofta hade nog den svensktalande vaktmästaren gjort att bättre jobb.

LÄS ÄVEN: Landstinget reagerar på Samhällsnytts avslöjanden om falska läkare: ”Vi ska begära en förklaring”

Om då en vaktmästare kunde ha gjort jobbet att skicka en remiss, spelar det så stor roll att det sitter läkare utan allmänmedicinsk specialistkompetens på vårdcentralerna? Allmänmedicinare är väl egentligen inte specialister utan mer en vårdbyråkrat som man måste passera för att få remiss till en riktig specialist?

Jo, det spelar roll. Jag skall ange tre områden där högkompetenta allmänläkare är nödvändiga både för patientsäkerheten och för att sjukvårdssystemet som helhet skall hålla ihop.

I glesbygd är det långt till sjukhuset och specialisterna. En lokal distriktsläkare är den som ser väldigt många patienter först vid akuta och halvakuta besvär. Även i städer kommer patienter med bröstsmärta, huvudvärk, buksmärta och andnöd ofta först till vårdcentralen. Att med hög säkerhet avgöra vad som beskedligt eller urakut i dessa fall är något som kräver erfarenhet, gott allmänmedicinskt omdöme och klinisk blick.

Har man inte dessa kompetenser och förstår man inte språket så bra så är det många gånger högre risk att man skickar hem patienten med konstiga bröstsmärtor med Iprén istället för att ta akut EKG, ringa 112 och kalla på en högprioriterad ambulans.

LÄS ÄVEN: Akademiska sjukhuset missade treårings cancer – läkare på barnakuten saknar legitimation

Till vårdcentralen kommer också de kroniskt sjuka äldre. Ofta med många diagnoser och mediciner. Svagt minne och svag hörsel. De talar utpräglad dialekt och har många symtom. Ofta en svår nöt att klara på avsatt tid för den erfarne distriktsläkaren med svensk bakgrund. Fullständigt omöjligt uppdrag för den på SFI snabbutbildade syriska öronläkaren.

En tredje stor och för primärvården krävande grupp är patienter med många kroppsliga symtom som i grunden har en psykiatrisk, psykologisk eller psykosocial problematik. Också här är det ofta svårt för en erfaren distriktsläkare med svenska som modersmål att leda patienter över från det kroppsliga till det själsliga.

Det kräver goda kunskaper om ångestsyndrom och stressyndrom. Vidare en mycket god förmåga att förklara för patienter som måste bli övertygad om att diagnosen är korrekt. Om detta inte lyckas blir det istället en oändlig räcka av remisser till undersökningar och specialistmottagningar där patienten far som en flipperkula mellan olika kliniker. Detta till men för patienten och till stor kostnad för hela sjukvården.

LÄS ÄVEN: Falsk läkare arbetade på sjukhus – förfalskat beslut från Socialstyrelsen kontrollerades ej

Strömmen in på vårdcentralen av läkare med undermålig allmänmedicinsk kompetens och med dåliga kunskaper i svenska språket är politikers och vårdbyråkraters ansvar. Någon konsekvensanalys av experimentet lär vi inte få se röken av. Någon statistik hur detta förfarande påverkat patientsäkerheten är nog inte heller möjlig att få fram.

Mörkertalet för incidenter torde vara stort ty patienternas anmälningsbenägenhet är låg ute på landet. Detsamma gäller de lokalt medicinskt ansvariga som enligt min erfarenhet aldrig Lex Maria-anmäler sig själva.

 

Läkare i primärvården med mångårig erfarenhet

165 Shares

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.