Chefsrådman Ulrika Geijer ger sin syn på varför migrationsdomstolen i Malmö ändrar Migrationsverkets beslut i asylärenden.

Samhällsnytt har på sistone belyst fall där migrationsdomstolen i Malmö beviljat uppehållstillstånd till asylsökande som Migrationsverket velat utvisa.  I en intervju med Dagens Nyheter (bakom betalvägg) från februari 2018 ger Ulrika Geijer som är chefsrådman vid migrationsdomstolen sin syn på vad domstolen håller på med och varför man så ofta ändrar Migrationsverkets beslut.

Domstolen läker kvalitetsbrister

Geijer ansåg 2018 att kvaliteten på de asylutredningar som kom från Migrationsverket till domstolen sjunkit. Hon förklarade för DN:

– En del av kvalitetsbristerna läker ju vi. Vi kan ha en muntlig förhandling och ställa de frågorna Migrationsverket borde ha gjort.

Geijer menar på att domstolen därigenom ”hittar nya skyddsgrunder” som Migrationsverket borde ha hittat. Hon säger att domstolen bara ser de beslut hos Migrationsverket som lett till avslag men att hon ”kan tänka sig att att det även finns dåligt utredda ärenden som lett till bifallsbeslut”.

Geijer påpekar på att Migrationsverkets bristfälliga utredningar gör att verket inför rätten kan ha svårt att ”bemöta klagandens påståenden”. Hon oroar sig annars för att bristande utredningar kan leda till fler avslag.

Geijer själv har visat prov på sin ”läkekonst” i ett av de migrationsdomsfall som vi redovisat på Samhällsnytt. Det handlade då om en irakier som fick asyl eftersom han identifierade sig som homosexuell.

Mannen hade svårt att redogöra för ett känsloliv som anses typiska för homosexuella och som i normalfallet är ett krav för att ”homosexualitetsasyl” ska beviljas. Geijer kom då på att mannens oförmåga att tänka som en homosexuell kunde bero på att han ännu inte kommit igång med att ha samkönat sex.

Läkekonst från migrationsdomstolen i Malmö

Nedan listas några av de ärenden vi på senaste tiden granskat hos Samhällsnytt och med Ulrika Geijers egna ord alltså är exempel på hur de kunniga juristerna i Malmö ”läker” brister i Migrationsverkets utredningar och ”hittar nya skyddsgrunder”:

Våldsam palestinsk make ger fru och son flyktingstatus
Rådman Catharina Kihlefelt Bondesson läker Migrationsverkets kvalitetsbrister genom att komma på att den asylsökande kvinnan lämnar osammanhängande uppgifter eftersom hon är ”dysfunktionell”.

Tortyrpåstående och mentala utmaningar ger irakier asyl
Rådman Charlotte Biörklund Uggla kom på att den asylsökandes osammanhängande berättelse kunde bero på att han har ”omfattande intellektuella utmaningar”.

Homosexualitet ger ugandisk tvåbarnsfar asyl
Rådman Roger Karlsson kom på att bristerna i den asylsökandes berättelse handlade om ”andra omständigheter än A:s sexuella läggning”.

Behöver palliativ vård – irakier får asyl
Chefsrådman Fredrik Löndahl kom på att vården i Irak ”såväl till omfattning och kvalitet inte kan mäta sig med den svenska vården” och att det är ”medicinskt omöjligt” för den asylsökande att åka tillbaka till Irak.

Fem år i Sverige ger trebarnsfamilj asyl
Rådman Cecilia Kuylenstierna läkte Migrationsverkets beslut då hon kom på att barnen uppehållit sig i Sverige under en tid då de ”börjar skapa sig en egen identitet” och att de saknade sociala relationer i hemlandet.

Lång vistelse i Sverige gav nigerianskor asyl
Rådman Alexander Warnolf kom på att ett barn vistats mer än hälften av sitt liv i Sverige och att en del av denna tid utgjorde ”en formativ period av hennes liv”.

Skulle utvisas – skrev dåligt på IQ-test
Rådman Roger Karlsson kom på att den asylsökandes intellektuella funktionsnedsättning skulle göra det ”svårare för honom att på egen hand försörja sig” i hemlandet.