Barn i Gaza anses ha dålig mental hälsa. De är väldigt ofta deprimerade eller hyperaktiva. Dessutom förekommer barnarbete. Det är elbrist och tillgången på rent vatten är dålig. Av dessa anledningar får en familj från Gaza asyl med hänvisning till ”Barnkonventionen”.

En kvinna, ”A”, från Gaza sökte asyl i Sverige i april 2020. Kvinnan menade på att hon riskerade att dödas av sin familj om hon skulle sändas tillbaka. Detta eftersom familjen ogillade en man hon gift sig med 2018. Redan i augusti 2020 beslutade Migrationsverket att utvisa kvinnan. Hon överklagade då till migrationsdomstol.

Dottern riskerar diskriminering

Inför migrationsdomstolens förhandling lade kvinnan till att hennes dotter, ”B”, riskerar ”förföljelse, omskärelse, bortgifte och diskriminering” på grund av sitt kön om hon tvingas återvända. Hon menade även att hon riskerar förlora vårdnaden om sin dotter samt att det råder ”inre väpnad konflikt” i Gaza.

Det är något oklart när dottern är född. Hon uppges både vara född redan 2012 och efter att mamman kommit till Sverige. En utvisning menade A skulle bryta mot Europakonventionen och Barnkonventionen.

Domstolen avfärdade kvinnans historia om vad som ska ha hänt i hemlandet som ”inte tillförlitlig”.

Asyl på grund av risk för förlorad vårdnadstvist?

Domstolen skriver att man kan beviljas asyl med hänvisning till Barnkonventionen om man riskerar förlora vårdnaden om sitt barn. Enligt det lokala i Gaza ska det vara så att det alltid är en man som måste vara vårdnadshavare.

Rätten skriver att det är osäkert vad som gäller om varken barnets far eller farfar bor I Gaza. Kvinnan anses inte ha kunnat göra troligt att vårdnaden skulle tas ifrån henne vid ett återvändande. Hon beviljas därför inte asyl på den grunden.

Det strider mot Barnkonventionen att utvisa barn till Gaza

Domstolen skriver följande stycke om påståenden i så kallad ”landinformation” från primärt Rädda Barnen:

Barn i Gaza har inte tillgång till rent vatten och den dåliga vattenkvaliteten anses vara den största orsaken till barnadödlighet i Gaza som också är på uppgång. Cirka 300 000 barn i Gaza är i behov av psykosocialt stöd på grund av dålig mental hälsa och tidigare trauma. I en studie av Rädda Barnen påvisade 95 procent av de intervjuade barnen symptom för depression, hyperaktivitet och aggression. Rädda Barnen varnar också för att de nya protesterna som uppstått i samband med March of Return innebär en ytterligare belastning för barnens mentala hälsa. Barnarbete har ökat väsentligt i Gaza eftersom de ekonomiska förhållandena har försämrats. Elbristen i Gaza leder till att sjukhus tvingas ställa in operationer och hygienen påverkas av den dåliga tillgången till rent vatten.

Med följande motivering skriver sedan domstolen att uppgifterna om läget i Gaza gör att duon måste få asyl med hänvisning till Barnkonventionen:

Enligt artikel 4 i Barnkonventionen ska en stat som är bunden av konventionen vidta alla lämpliga åtgärder för att se till att de rättigheter som erkänns i konventionen genomförs effektivt. Domstolen anser att den allvarliga situationen för barn i Gaza är av en sådan art och omfattning att en avvisning av B skulle strida mot artikel 6 och 24 i Barnkonventionen.

Domen har målnummer UM 8966-20 och går att beställa från förvaltningsrätten i Stockholm. En anonymiserad version går att ladda ner här. De som dömde var rådmannen Sofia Donner och nämndemännen Lena Wieweg (KD), Anne Källman (MP) och Marek Rajkowski (M). Domslutet var enhälligt.