Ukrainare som har flytt kriget har rätt till tillfälligt skydd i Sverige även om de dessutom är medborgare i ett annat land utanför EU, oavsett om de skulle kunna flytta dit. Det slår Migrationsöverdomstolen fast i en ny vägledande dom. Migrationsverket hade avslagit en ukrainsk-kanadensisk mans ansökan om förlängt uppehållstillstånd med motiveringen att han kan återvända till Kanada, men förlorar nu i sista instans.
Mannen kom till Sverige efter Rysslands invasion av Ukraina och fick uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv, det regelverk som sedan våren 2022 ger ukrainska krigsflyktingar rätt att bo och arbeta i EU-länderna utan att söka asyl.
När han ansökte om att få tillståndet förlängt sa Migrationsverket nej. Enligt myndigheten omfattas han inte av skyddet, eftersom han också har kanadensiskt medborgarskap och inte har fört fram något som hindrar honom från att återvända dit.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Migrationsöverdomstolen, som är en del av Kammarrätten i Stockholm och sista instans i migrationsmål, meddelade sin dom den 16 oktober. Domen har fått referatnumret MIG 2026:10 och offentliggjordes av domstolen på onsdagen.
Migrationsverket: Den som kan åka hem behöver inget skydd
Migrationsverket hade redan förlorat i Förvaltningsrätten i Göteborg i februari. Där konstaterade migrationsdomstolen att varken EU-reglerna eller svensk lag säger något om att ukrainare med dubbelt medborgarskap ska stängas ute från skyddet.
Myndigheten överklagade och hänvisade till en grundprincip inom asylrätten, nämligen att den som kan få skydd i ett eget hemland ska vända sig dit i första hand, innan andra länder behöver ta ansvar.
”En person som kan återvända till sitt ursprungsland, eller ett av sina ursprungsländer, bör inte omfattas av rätten till tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet”, menade Migrationsverket och att det aldrig har kommit fram något som talar för att mannen inte kan flytta tillbaka till Kanada.
Domstolen: Räcker att vara ukrainare
Migrationsöverdomstolen håller inte med. Domstolen går i stället strikt efter ordalydelsen i det EU-beslut från mars 2022 som satte igång skyddet. Där står att skyddet gäller ukrainska medborgare som bodde i Ukraina före den 24 februari 2022 och som har tvingats lämna landet på grund av den ryska invasionen. Mannen uppfyller alla de villkoren.
Någon regel om att ett medborgarskap i ett annat land utanför EU påverkar saken finns varken i massflyktsdirektivet eller i EU-beslutet, konstaterar domstolen. Därmed saknar det kanadensiska medborgarskapet betydelse, och om mannen faktiskt skulle kunna leva tryggt i Kanada prövas aldrig.
Migrationsverkets överklagande avslås. I praktiken betyder det att förvaltningsrättens dom står sig och att ärendet går tillbaka till Migrationsverket, som måste pröva hans ansökan på nytt utan att kunna neka honom med hänvisning till Kanada.
Vägledande för liknande fall
Domar från Migrationsöverdomstolen är prejudikat, vilket innebär att de i praktiken styr hur Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska bedöma liknande ärenden framöver.
LÄS ÄVEN: Sveriges regering: Ukrainska män får inte fly – de ska kämpa och vinna mot Ryssland
Domen gäller alltså inte bara den här mannen utan alla ukrainare som omfattas av EU-beslutet och samtidigt är medborgare i ett annat land utanför EU. Hur många det rör sig om i Sverige framgår varken av domen eller av domstolens nyhet.
Det tillfälliga skyddet har förlängts flera gånger, och EU har nu beslutat att det ska gälla till och med den 4 mars 2028, enligt Migrationsverket. Myndigheten räknade i sin prognos från juli med att omkring 10 000 ukrainare skulle söka skydd i Sverige under 2026 och ungefär lika många under 2027.
Schweiz gick åt andra hållet
Domen ligger i linje med hur EU-kommissionen har tolkat reglerna. I ett frågor och svar-dokument från 2022 skrev kommissionen att ukrainare som omfattas av EU-beslutet har rätt till skydd även om de har medborgarskap i ett annat land, och att någon möjlighet att återvända dit inte är ett krav.
I Schweiz, som inte är med i EU och har ett eget motsvarande skyddssystem, kom den federala förvaltningsdomstolen fram till motsatt slutsats i december 2022.
Enligt en sammanställning från EU:s asylbyrå EUAA nekades då en ukrainare med kanadensiskt medborgarskap skydd, med motiveringen att han kunde få skydd i ett säkert land. Domstolen påpekade att ukrainare med dubbla medborgarskap annars skulle få det bättre än asylsökande i samma situation.
I Sverige, som är bundet av EU:s regler, är det nu Migrationsöverdomstolens tolkning som gäller. Så länge reglerna ser ut som i dag räcker det att vara ukrainsk medborgare och ha bott i Ukraina när kriget bröt ut.
LÄS ÄVEN: Tidöregeringens medborgarskapskrav: Turk NEKAS trots ansökan vid gamla regler
