Enligt den i Tryckfrihetsförordningen stadfästa offentlighetsprincipen har var och en rätt att ta del av en offentlig handling, exempelvis en dom i ett brottmål – detta utan att behöva identifiera sig. Domstolsverket har valt att blockera den populära anonymiseringstjänsten Tor, vilket innebär att den som begär ut en rättshandling kan spåras och identifieras av myndigheten. Beslutet får skarp kritik och kan strida mot grundlagen. Det rapporterar Computer Sweden.

Kritik har tidigare riktats mot försök att begränsa möjligheterna att få ut domstolshandlingar. Det handlar bland annat om förslag på att förbjuda aktörer som tillhandahåller tjänster för att underlätta för bland annat journalister att få smidig tillgång till sådana handlingar.

Politiska motiv misstänks ligga bakom

Många menar att det ligger politiska motiv bakom då rättshandlingar i större utsträckning än tidigare idag används som underlag för att påvisa bland annat invandrargruppers överreprsentation som förövare till grova brott och att avslöja hur migratiionsdomstolarna regelmässigt beviljar uppehållstillstånd på tveksamma grunder och inte sällan i strid med utlänningslagen och gällande internationella konventioner.

Domstolsverkets beslut att omöjliggöra att få ut rättshandlingar via nätet utan att röja sin identitet får nu kritik om att ha liknande syften, att skrämma privatpersoner, journalister och opinionsbildare från att rekvirera offentliga handlingar och därmed kringskära deras möjligheter att informera sig och verka journalistiskt och i den offentliga debatten.

Hänvisar till IT-säkerhet

Konktret handlar det om att Domstolsverket nu blockerar alla som använder sig av den populära anonymiseringstjänsten Tor att ladda ned rättshandlingar från domstolarna. Det formella skälet uppges vara IT-säkerhet men kritiker menar att den förklaringen inte håller. Computer Sweden har talat med en person – som vill vara anonym – som säger följande om Domstolsverkets agerande

– Jag tycker det här är häpnadsväckande. Domstolsverket, av alla myndigheter, tillåter inte hyfsat anonyma uppkopplingar till sina webbsidor samtidigt som Polisen, FRA och Försvarsmakten med flera myndigheters webbsidor är tillgängliga via Tor. Jag har svårt att tro att Domstolsverkets verksamhet, som i princip ska vara offentlig av demokratiska skäl, skulle vara en mer känslig verksamhet.

Så begärs offentliga rättshandlingar ut

För den som inte känner till det går en begäran av en offentlig rättshandling vanligtvis till så att man mejlar den aktuella domstolen som sedan skickar en länk via vilken handlingarna kan laddas ned. Men för den som surfar anonymt via TOR går det i framtiden alltså inte att nå en sådan länk.

Handlingar av mindre storlek kan dock ibland erhållas direkt som bilagor i svar på mejl, men det är oklart om Domstolsverket kommer att avskaffa den möjligheten om syftet med TOR-blockeringen är att hindra anonym åtkomst till rättshandlingar.

Återstår gör då endast att fysiskt besöka domstolen och begära ut önskad handling. Det kan fortfarande göras utan krav på att man legitimerar sig.

Det är dock tidsödande även om man är verksam i den aktuella domstolens geografiska närhet, och i princip ogörligt för övriga. En risk finns också att man blir igenkänd, antingen av anställda på domstolen eller av politiskt motiverade personer som bevakar domstolsbyggnader i syfte att kartlägga och sedan hänga ut de som begär ut handlingar.

”Ett demokratiproblem”

Computer Sweden beskriver Domstolsverkets beslut som ett demokratiproblem. ”Människor kan dra sig för att begära ut till exempel domslut om de inte kan vara anonyma, och just domslut kan vara känsligt att begära ut om det går att ta reda på vem som begärt att få ut dokument”, skriver man.

Även för personer som inte vill riskera att ådra sig brottslingars uppmärksamhet och utsättas för hot och repressalier kan möjligheten att vara anonym vid rekvirerande av rättshandlingar vara viktig.

Avvisar kritiken

På domstolsverket slår man dock ifrån sig kritiken och menar att man känner sig trygg med de bedömningar som gjorts” och vidhåller att beslutet inte har några andra bevekelsegrunder än sådana som har med IT-säkerhet att göra.

Man vill samtidigt inte berätta varför man fokuserat just på Tor, en tjänst som är särskilt populär bland personer som är oroliga för repressalier från offentliga aktörer och medier om de röjs för sina samhällskritiska politiska åsikter.

Experter: Argumentet håller inte

Computer Sweden som besitter kompetens på IT-området menar också att argumentet att domstolarna vill skydda sig mot cyberattacker inte håller. Sådana kan iscensättas på många andra sätt än genom exploatering av Tor. ”Det är högst osannolikt att Domstolsverket vinner något i it-säkerhet genom att blockera Tor” slår tidningen fast.

Man får stöd från Patrik Wallström, styrelseledamot på Föreningen för Digitala fri- och rättigheter (DFRI) och expert på Tor.

– Den trafik man är rädd för kommer ändå. Att spärra ut Tor ger inget skydd för någonting, det spärrar vanliga användare, och det finns många anledningar att vara anonym när man tar del av Domstolsverkets tjänster. De är rädda för att Tor har mycket skadlig trafik, men att de inte vet vad det handlar om och att Tor det låter farligt. Tor har fått en negativ klang i media.

– Men det händer att offentliga institutioner ändrar sin inställning. DFRI drev ett fall 2013 mot EU-kommissionen som blockerade Tor på den tiden, och de tog faktiskt till sig vad vi sade och tog bort spärren.