Kärnkraftsverket Barsebäck, som låg strax norr om Malmö, lades slutgiltigt ned år 2005. Det innebar att i princip all elproduktion i södra Sverige upphörde. På grund av det lider nu denna del av landet av akut elbrist, vilket gör att tusentals jobb går förlorade och folk riskerar elbrist i hemmen.

Den politiskt framtvingade nedläggningen av svensk kärnkraft har pågått länge, både under socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Detta trots att kärnkraften har låg klimatpåverkan och är en stabil och relativt billig energikälla.

Men energislaget har mött starkt politiskt motstånd och nu planeras ytterligare kärnkraftverk stängas. Bland annat Ringhals.

LÄS ÄVEN: Regeringen stänger ner reaktor 2 på Ringhals kärnkraftverk

Detta sker samtidigt som rekordmånga svenskar är positiva till kärnkraft. Endast 11 procent vill avveckla den enligt färsk statistik.

LÄS ÄVEN: Rekordmånga svenskar positiva till ny kärnkraft

Fortfarande står kärnkraften i Sverige för omkring 40 procent av vår elproduktion och ungefär lika mycket kommer från vattenkraft. Just nu när denna artikel skrivs ser Sveriges elproduktion ut som följer:


Källa svk.se

Problem med elöverföring

Förutom de problem som en nedläggning av kärnkraften innebär har Sverige också ett eftersatt elnät. Redan för ett år sedan varnade Svenska Kraftnät för effektbrist på grund av detta. Det finns en överföringsbrist för att transportera elen från norra Sverige, som har ett överskott, till södra Sverige.

På grund av effektbristen borde elpriset gått upp men Sverige strypte då exporten till Danmark för att hålla priserna nere. Men då Sverige är med i EU anmälde Danmark oss och hävdade att det var ett brott mot EU:s regler.

Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg införde 2011 de fyra elområden som finns än i dag.


Sveriges fyra elområden

Elområdena har differentierad prissättning vilket har inneburit att folk i södra Sverige har betalt mycket mer än de i landets norra delar. Enligt DN har Skånes konsumenter under åren 2018 och 2019 betalat nästan en miljard kronor – 959 miljoner – mer för elen jämfört med om samma antal elkonsumenter förbrukat lika mycket i Norrland.

Drabbar företag

Elbristen får effekter på jobben då företag som vill expandera inte kan göra det. Ett sådant exempel är bageribolaget Pågens i Malmö som fick nej av ägaren till det regionala elnätet Eon för att expandera.

LÄSS ÄVEN: Efter kärnkraftsstängningarna: Nu startas fossila kraftverk för att klara elförsörjningen

Tillväxtverket kom i juli med en rapport som säger att mellan 3.000 och 19.000 jobb hotas i Skåne på grund av kapacitetsbrister i elnätet år 2040.

Samtidigt avslöjar DN hur den socialdemokratiska regeringen lovade säkrad energiförsörjning men som i slutändan blev innebär att elbolaget Eon kan ta ut 8,4 miljarder kronor mer av elkunderna – tvärt emot regeringens intentioner och rakt emot tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (EI).

Sänkningarna av elpriserna som Anders Ygemans företrädare Ibrahim Baylan drev igenom försvann, två månader innan de skulle börja gälla. Regeringen gjorde en överenskommelse med elnätsbolagen som totalsågades av Energimarknadsinspektionen (EI):

Endast leda till ökade vinster för elbolagen

I sitt remissvar skrev EI:

Eftersom elnätföretagen redan får täckning för sina investeringar i den nuvarande regleringen, så kommer det föreslagna regelverket endast att leda till utökade vinster i elnätsverksamheterna under en period av minst åtta år.

De uppskattar att storleken på de utökade vinsterna för de stora nätbolagen hamnar omkring 30 och 40 miljarder kronor. Myndigheten avråder i starka ordalag det nya lagförslaget.

Elkaoset i Skåne ledde bland annat till att man fick panikstarta kärnkraft samt ett oljekraftverk – till en kostnad på 300 miljoner kronor.

LÄS ÄVEN: Kina storägare av svensk vindkraft – SD kritiska mot regeringens energipolitik

Regeringen med dess stödpartier avser fortfarande avveckla kärnkraftverket Ringhals.

authorimage