I tre år har gruvbolaget LKAB:s ansökan om fortsatt brytning av malm i gruvan i Kiruna malts genom den svenska byråkratins kvarnar bara för att nu få avslag i högsta instans Mark- och miljödomstolen. Beslutet, som hotar den svenska stålindustrin och stålexporten, kommer kort efter att ett liknande beslut, ett nej till fortsatt kalkbrytning på Gotland, förorsakat en för landet förödande cementkris där riksdagen tvingades gripa in med en räddande lagändring.

Avslaget sker med hänvisning till miljöpåverkan men enligt Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på LKAB, handlar det om stelbent byråkrati som tvärtom fördröjer och sätter käppar i hjulen för en mer miljö-och klimatvänlig gruvverksamhet:

– Beslutet bekräftar återigen de farhågor vi har haft, att det inom ramen för dagens system är svårt att göra den typ av viktiga, stora och nödvändiga omställningar som vi planerar. Dagens oförutsägbara process där prövningens fokus ligger på formalia och processdetaljer, i stället för miljö- och samhällsnytta, är ett direkt hot mot våra ansträngningar att ställa om mot en hållbar framtid.

Domstolen avslår på detaljer

I stället för att titta på helhetsbilden har domstolen hakat upp sig på detaljer, menar LKAB. Exempelvis anmärker man på bolaget inte på ett tillräckligt särskilt sätt bjudit in fastighetsägare med bergvärme i området till samråd. Bolagets hållning har varit att alla i Kiruna påverkas av gruvbrytningen och därför har alla också bjudits in enligt likabehandlingsprincipen.

Men det duger inte menar domstolen. LKAB anser å sin sida att domstolen rör sig långt utanför rättspraxis när man förkastar en omfattande miljötillståndsansökan med en lång rad utförliga utredningar med hänvisning till detaljer kring vem som kallats till samråd på vilket sätt. Linda Bjurholt, är miljöchef på LKAB och är starkt kritisk till domstolens agerande och beskriver det som “systemhaveri”:

“Kafkaliknande systemhaveri”

– Vi har arbetat med detta sedan 2014. Vi har i över tre år kompletterat olika delar som domstolen efterfrågat, mycket av det relevant, men nu får vi veta att domstolen anser att den inte kan pröva ansökan på grund av att inbjudan till det samråd som genomfördes våren 2017, borde gått till på ett annat sätt. De menar också att det är något som inte kan rättas till i efterhand. Det här saknar helt proportionalitet och kan inte beskrivas som annat än ännu ett exempel på det systemhaveri som vi nu ser.

Bjurholt anser att domstolens resonemang om vem som ska anses vara “särskilt berörd” av gruvdriften inte håller utan är “Kafkaliknande”. Alla i Kiruna påverkas mena hon:

– Vi flyttar ju stan, gruvans påverkan på samhället är något som alla som bor här lever med hela tiden. Vem i Kiruna är inte särskilt berörd? Domstolen avvisar vår ansökan på en formell grund som kan ifrågasättas både i sak och betydelse efter att vi har jobbat totalt sju år med den och kompletterat otaliga gånger. Nu måste vi börja om, det känns rent Kafkaliknande. Domstolens avgörande gör det tydligt att det inte går att förutse vilka ifrågasättanden som kan uppkomma och när under processen det sker, säger Linda Bjurholt.

Vägrar ta emot kompletteringar

Mark- och miljödomstolen har sagt tvärt nej till LKAB:s erbjudande att anordna sådana kompletterande samråd med enskilda parter som domstolen menar berörs särskilt av gruvdriften. I stället avslår man hela ansökan och stoppar därmed upp den fortsatta gruvdriften i Kiruna, inklusive de förändringar som planerats för att göra den mer klimat- och miljövänlig. Niklas Johansson igen:

– Vi ser inga problem i att rätta denna eventuella informationsbrist till vissa husägare. Det här är komplicerade och extremt omfattande processer och om systemet inte kan tillåta den typen av åtgärder så står hela samhället inför en ohållbar situation med ett enormt resursslöseri som effekt. Hur ska vi kunna hantera den omställning som vi planerar om man flera år efter inledd process ska hamna tillbaka på ruta ett för att domstolen har en annan uppfattning om hur samrådet skulle ha genomförts, något som dessutom stått klart redan för mer än tre år sedan.

Johansson intygar att man stödjer att noggranna miljöprövningar görs med höga krav när det gäller påverkan på klimat och miljö. Men här är det formaliteter kring sådant som inte har med den miljö- eller klimatrelaterade utvärderingen att göra som används som skäl av domstolen för att avvisa ansökan.

LKAB meddelar att man avser överklaga beslutet till Mark- och miljööverdomstolen. Det var den som nyligen satta stopp för kalkbrytning på Gotland, vilket hotade tillgången på cement i hela landet och därmed alla pågående och planerade byggprojekt. Riksdagen tvingades gripa in med en räddande lagändring för att inte en lamslående samhällskris skulle bli ett faktum,

Kan sätta stålindustrin och -exporten i gungning

Om den högsta instansen inte undanröjer det nu beslutade avslaget innebär det att ansökningsprocessen måste starta om från noll igen. Det betyder att det kan ta ytterligare flera år innan malmbrytningen får förnyat tillstånd och de nya mer miljö- och klimatvänliga förändringarna kan implementeras.

Det nuvarande brytningstillståndet för Kirunagruvan som är från 1999 är inte tillståndsprövat enligt den idag gällande miljöbalken, utan gentemot tidigare miljölagstiftning. Det innebär i ett värsta scenario att det kan bli totalstopp för alla brytning av järnmalm i Kiruna. Svenskt stål som har sitt ursprung i den här verksamheten är en av Sveriges stora exportprodukter.