LEDARE. Det finns ett antal svenska semesterparadis dit svenskar åker varje sommar; Båstad, Visby, Öland är några av dem. Det finns en hel del fler och jag skulle vilja hävda att en undermedveten anledning till deras popularitet är för att man slipper mångkulturen.

Det är nog inget som slår svensk sommar, i alla fall inte när solen skiner. De ljusa kvällarna blandat med doften av sommaren och den friska luften är det få andra länder som kan uppvisa. Den svenska naturen visar sig från sin allra finaste sida och även den minsta by blir nästan charmig, gemytlig och trevlig.

Båstad, Visby, Öland, Smögen är några av de klassiska semesterdestinationerna som svenskar flockas till. Givetvis dras man till städernas pittoreska natur, arkitektur och omgivning. Men det finns i all ärlighet gott som städer i Sverige som i grunden är vackra med den naturliga svenska grönskan. Destinationerna blir också populära för att de… blivit populära och därmed får en viss puls; barer, restauranger och mycket folk gör ju att fler vill dit.

Evenemang hjälper såklart till såsom tennisveckorna i Båstad eller vad det nu kan vara men jag skulle vilja hävda att en faktor saknas. Jag tror inte ens den är medveten hos de flesta men den är garanterat där: avsaknaden av mångkulturen på dessa platser.

Ibland har jag funderat över vad som skulle hända om massor av folk från icke-skidåkande nationer skulle flockas till dessa semesterparadis. Skulle svenskar tycka det var lika trevligt? Knappast. Paradisen skulle snabbt dö ut och svenskarna söka sig någon annanstans. Det har vi sett innan. I dokumentären Tryggheten som försvann har vi ett av många sådana exempel. I årtionden om inte mer hade svenskar i området flockats till stenbrottet som numera är en badplats. Sen kom invandringen dit och nu söker sig svenskar till annat. Det finns säkert tusentals sådana exempel landet runt numera.

Bra stämning

En dominerande känsla man själv, och många andra, har från dessa semesterställen är hur gemytligt, fredligt och bra stämning det är. Anledningen till det är att det är väldigt homogent. Det är bara svenskar och är det invandrare så är de väldigt assimilerade.

Lika barn leka bäst. Vi gillar inte olika. Ingen gör det i ärlighetens namn. Det är därför etniska grupper flockas till sina egna, svenskar likaså. Som Jens Ganman skrev nyligen:

Alla jag möter är trevliga, även de störiga fyllesvinen. Trots kaoset råder en avslappnad stämning och jag känner hur jag blir… glad. Tamejfan.

Jag tror det är viktigt att sätta fingret på denna dimension av de svenska sommarparadisen, svenskarnas tillflyktshål. Det är bra att bli medveten om varför man gör något. Tänker man efter och inser att detta stämmer så kanske det för med sig att man börjar fundera över invandringens påverkan i stort.

För lika mycket, om inte mer, som semesterparadisen är ett välbehövligt miljöombyte, vacker omgivning och arkitektur – så är det en flykt och en paus från massinvandring och mångkultur.

Bara det är i sig värt resan.