Elon Musk när Soros firar Orbáns fall: ”Soros har tagit över Ungern”

Péter Magyar blir Ungerns nästa premiärminister efter söndagens parlamentsval, där hans parti Tisza gick segrande ur striden. Det är ingen liten seger – partiet har kammat hem en så kallad supermajoritet i parlamentet, vilket öppnar dörren för omfattande och genomgripande reformer i ett land som styrts av Viktor Orbán och Fidesz i 16 år. En dörr som tidigare hållit globalistiska nätverk med massinvandring och vänsterliberalism på agendan borta från Ungern. Tesla-miljardären Elon Musk hävdar att det var Soros som vann valet.

När nästan alla röster är räknade i Ungern står det klart att det EU-vänliga partiet Tisza får över 50 procent av rösterna och 138 mandat i parlamentet – en tydlig majoritet i det ungerska parlamentet, som totalt består av 199 platser. Resultatet innebär samtidigt att partiet passerar gränsen för en så kallad supermajoritet, som kräver minst 133 mandat.

Det sittande nationalkonservativa partiet Fidesz, lett av premiärminister Viktor Orbán, får samtidigt omkring 38 procent av rösterna och 55 mandat. Orbán erkände sig besegrad redan från valvakan innan samtliga röster var färdigräknade.

– Jag har gratulerat det vinnande partiet, sade Viktor Orbán, som ofta i vänsterliberal medier framställts som en auktoritär ledare som inte skulle respektera ett valresultat.

Under valrörelsen har oppositionen under Magyar och Tisza profilerat sig som tydligt EU-vänlig och betonat behovet av att återställa relationerna till EU.

Kampanjen i första hand fokuserat på inrikespolitiska frågor, där korruption, ekonomi, inflation och rättsstatens funktion lyfts fram som centrala problemområden. Även frågor som sjukvård och den allmänna samhällsservicen har enligt opinionsmätningar varit viktiga för väljarna under valrörelsen.

LÄS ÄVEN: Orbán erkänner sig besegrad

Partiet har samtidigt uttryckt stöd för ett fortsatt europeiskt samarbete kring Ukraina och en mer samordnad linje i stödet till landets försvar.

Péter Magyar utropade segern i ett tal till sina anhängare och beskrev resultatet som historiskt. På söndagskvällen meddelade Magyar sina väljare att Orbán ringt och gratulerat honom till segern.

– Vi har återtagit vårt land, sade han och fortsatte:

– Vi har fått ett mandat utan motstycke.

Lyssna på Péter Magyars tal efter valsegern:

Att Péter Magyar är EU-vänlig har inte undgått någon, och det förstärks även av hans följarlista på sociala medier som visar en tydlig slagsida. Av de tio konton han följer är åtta kopplade till olika EU-relaterade områden.

Vänsterliberal hejarklack

Reaktionerna från det mer EU-vänliga och vänsterliberala hållet lät inte vänta på sig efter valresultatet. I Sverige och övriga Europa publicerade samstämmiga inlägg där de hyllade att Ungern nu anses vara en del av Europa och ”våra gemensamma värderingar”.

LÄS ÄVEN: Liberal diktatur är också diktatur

Formuleringarna kan nästan tolkas som att den europeiska demokratin i praktiken endast anses legitim när den överensstämmer med den så kallade liberala demokratins inriktning.

Enligt Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M), är valsegern ett nytt kapitel i Ungerns historia och uttryckte förväntan om ett nära samarbete inom ramen för EU och alliansen.

LÄS ÄVEN: MP-toppen Alice Bah Kuhnke: Orbán är en ”diktator” – vill vi att Ungern förvandlas till Ryssland?

En lång rad liberala politiska ledare hyllar Magyar:

Även vänstern hyllar den så kallade konservative invandringskritikern Péter Magyar, som vissa vill göra gällande att han skulle vara. Det väcker frågor.

Även Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson kommenterade valet och menade att ungrarna valt bort auktoritära tendenser till förmån för demokratiska värden.

EU-pampen hade sin favoritkandidat

När Viktor Orbán föll på söndagskvällen gick Ursula von der Leyen ut med ett hyllningsinlägg där hon skrev att ”Europas hjärta bultar i Ungern” och att landet, som under Orbán varit starkt kritiskt till Bryssels politiska linje, nu är på ”sin europeiska väg”.

Macron: ”Frankrike välkomnar segern”

I ett inlägg från den franske presidenten Emmanuel Macron framhålls att Frankrike ”välkomnar segern”.

Elon Musk: ”Soros har tagit över Ungern”

Världens mest förmögne man, Teslamiljardären Elon Musk, har kommenterat valresultatet i Ungern. Han gjorde det genom ett inlägg som svar på ett uttalande från Alex Soros, son till den kontroversiella affärsmannen George Soros och ordförande för den asylaktivistiska stiftelsen Open Society Foundations, som enligt kritiker varit delaktig i att stödja migration till Europa, och som firade att ”ungrarna har tagit tillbaka sitt land”.

Enligt Elon Musk är det dock inte ungrarna som tagit tillbaka sitt land. I stället menar Musk att det är den asylaktivistiska och vänsterliberala Soros-organisationen som tagit över landet.

Orbán förbjöd Soros

Vad som gör det intressant att just Alex Soros – chef över Open Society-nätverket firar segern är att under Viktor Orbáns regering antog Ungern 2018 det så kallade ”Stop Soros”-paketet, en lagstiftning som riktade in sig på organisationer som ansågs stödja eller underlätta illegal invandring.

Lagarna innebar bland annat skärpta regler för hur civilsamhällesorganisationer, så kallade NGO:er, fick verka i frågor som rör migration och asyl. Kritiker menade att de i praktiken kunde begränsa möjligheten att ge juridiskt och humanitärt stöd till asylsökande.

Regeringspartiet Fidesz och Viktor Orbán motiverade däremot lagstiftningen med att den syftade till att skydda Ungerns gränser och migrationspolitik, samt att motverka vad man beskrev som utländska påverkansnätverk som försökte påverka landets inrikespolitik och samhällsstruktur.

Detta kopplades i debatten ofta till nätverk kring George Soros stiftelse Open Society Foundations – som idag leds av hans son Alex Soros. Åtgärderna fick stark kritik från EU, som menade att delar av lagstiftningen kunde strida mot unionsrätten, särskilt när det gäller föreningsfrihet, asylrätt och rättssäkerhet.

EU-kommissionen inledde därför ett överträdelseförfarande mot Ungern och hänsköt delar av frågan till EU-domstolen. I efterföljande beslut har EU-domstolen i flera fall funnit att ungerska regler på migrationsområdet inte varit förenliga med EU:s regelverk, vilket lett till krav på ändringar och fortsatt kritik mot hur lagstiftningen utformats och tillämpats.

Detta har i sin tur varit en av anledningarna till att Ungern utsatts för omfattande mediedrev och vänsterliberal kritik, där Orbáns regering anklagats för att underminera rättsstat och demokratiska institutioner. Samtidigt har Orbán motiverat flera av åtgärderna med att de syftar till att skydda landet från utländska påverkansnätverk och organisationer.

Republikanska ledamöter i USA:s kongress har skickat ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen där de kritiserar Bryssel för att blanda sig i Ungerns val och politiska processer. De varnar för att EU:s finansiering av civilsamhällesorganisationer, tillämpningen av digitala regelverk som Digital Services Act (DSA) samt nya system för innehållsgranskning kan underminera förtroendet för både val och institutioner. 

I brevet ifrågasätts även transparensen kring EU-stöd till icke-statliga organisationer, så kallade NGO:er. Enligt den ungerska EU-parlamentarikern Csaba Dömötör som representerar Orbáns parti ska det röra sig om omkring 37 000 avtal som EU slutit med sådana organisationer till ett sammanlagt värde av 17 miljarder euro mellan 2019 och 2023. 

LÄS ÄVEN: Soros-journalist misstänks ha hjälpt utländsk underrättelsetjänst att avlyssna ungersk minister – för att få Orbán avsatt

De amerikanska ledamöterna kopplar detta till en bredare kritik av EU:s behandling av Ungern, inklusive frysta medel och återkommande politiska konflikter.

Soros vill få in Ukraina i EU

Alex Soros, som numera leder Open Society Foundations efter sin far George Soros, är dessutom en stark förespråkare för att Ukraina ska bli medlem i EU, även under pågående krig och trots att landet enligt flera bedömningar ännu inte uppfyller samtliga medlemskapskrav. Det är en utveckling som nu kan bli möjlig när det ungerska regeringens motstånd minskar.

LÄS ÄVEN: Orbán: EU ska vara med och satsa 17 000 miljarder på Ukraina

Viktor Orbán har däremot varit en av de starkaste motståndarna till en snabb EU-anslutning för Ukraina. Han har framhållit att det inte kommer att ske och varnat för att ett medlemskap kan dra in EU i kriget samt få omfattande konsekvenser, samtidigt som han pekat på att landet enligt hans bedömning inte uppfyller medlemskapskraven. Med ett nytt politiskt läge i Ungern beskrivs det tidigare motståndet nu som borta.

Volodymyr Zelenskyj, som nu i och med Viktor Orbáns förlust kan räkna med minskat motstånd i EU, har uttryckt sin uppskattning av valresultatet på sociala medier. Han skriver att Ukraina redan ”är redo för möten”.

LÄS ÄVEN: Zelenskyj: Skickar militären på Orbán om han blockerar EU-bidraget

Närmast ligger ett beslut rörande jättestödet på nära 1 000 miljarder kronor som EU har lovat men som plötsligt stoppades tidigare i vår efter att oljeflödet mellan Ryssland och Ungern avbrutits och Orbán krävde återupptaget flöde innan han kunde godkänna stödet.

Vad krävs för att få hem EU-pengarna?

Péter Magyar beskrivs som konservativ och av vissa som mer invandringskritisk än Viktor Orbán. Det kan ses som en del av en politisk positionering i ett i grunden relativt konservativt Ungern, där en sådan profil kan vara viktig för att bredda väljarbasen och utmana det etablerade maktpartiet.

I praktiken framstår Magyar dock som tydligt EU-vänlig och mer liberal i sin politiska inriktning, vilket har bidragit till att han kunnat samla stöd från en ovanligt bred grupp väljare – allt från konservativa och liberaler till vänster- och miljöpartister.

LÄS ÄVEN: Kvartal rasar över JD Vances besök i Ungern – men synen på utländsk påverkan haltar

För att få tillgång till de hundratals miljarder euro i bidragspengar från EU som i dag hålls inne i protest mot Ungerns politiska utveckling under Orbán där Bryssel inte fick genomslag i landet, kommer Magyars väg framåt sannolikt att präglas av en mer samarbetsinriktad linje gentemot Bryssel och en större följsamhet till EU:s krav och politiska inriktning.