Villaägare i södra Sverige kan få betala nästan 30 000 kronor bara för själva elen i vinter, mer än under krisvintern för tre år sedan. Elbolaget pekar bland annat på att det blåser för lite. Regeringens högkostnadsskydd ger samtidigt en villafamilj runt hundra kronor för oktober och efter nyår försvinner skyddet helt.
I sin uppdaterade vinterprognos räknar energibolaget Eon med att en villa i elområde 4 som gör av med 20 000 kilowattimmar om året får en elhandelskostnad på cirka 29 800 kronor under oktober–mars.
Det är omkring 12 600 kronor, eller 73 procent, mer än förra vinterns 17 200 kronor. Elområde 4, som omfattar Skåne, Blekinge och delar av Småland och Halland, är också det enda området där notan väntas bli högre än krisvintern 2022/23 – med ungefär 20 procent.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Siffrorna gäller ett exempelhushåll med rörligt månadspris och bara elhandeln. Nätavgift och energiskatt kommer ovanpå. Den som har låst ett fast pris över vintern påverkas inte av spotprisets uppgång.
LÄS ÄVEN: Expert: Elräkningen kan bli 10 000 kronor dyrare i vinter
På måndagen nådde spotpriset i södra Sverige som mest 9,38 kronor per kilowattimme inklusive moms, mellan klockan 17.15 och 17.30. Dygnets snitt hamnade på 5,37 kronor.
Grön omställning – nu skyller bolag på vinden
Som förklaring pekar Eon på svag vindkraftsproduktion i norra Europa, begränsad tillgång på kärnkraft och flaskhalsar i elnätet. Det gör södra Sverige mer utsatt för de höga priserna på kontinenten, där gasen styr. Bolagets elprisexpert Anna Rylander är tydlig med vad vädret betyder för plånboken.
– En mild och blåsig vinter kan dämpa priserna, medan kalla och vindsvaga perioder kan pressa upp dem.
LÄS ÄVEN: Hon tog striden mot vindkraften – tolv år senare står Madeleine fortfarande kvar
Därmed pekar elbolaget själva på en svaghet i den gröna omställningen. Vindkraftens produktion styrs av vädret. När kallt högtrycksväder för med sig svaga vindar kan produktionen sjunka kraftigt. Detta samtidigt som kylan ökar behovet av el.
Svenska kraftnät räknar därför bara med 9 procent av vindkraftens installerade effekt under vinterns mest ansträngda timme, framgår det av myndighetens kraftbalansrapport. Antagandet beskrivs som medvetet försiktigt, med hänvisning till hur mycket vinden varierar.
Sverige har i dag drygt 18 600 megawatt vindkraft installerad, enligt branschorganisationen Green Power Sweden. För onsdagen pekar Svenska kraftnäts prognos på att all svensk vindkraft tillsammans producerar mellan 1 000 och 3 100 megawatt.
Kärnkraften i söder är borta
Samtidigt har södra Sverige gjort sig av med stora delar av sin planerbara kraft. Barsebäck i Skåne stängdes 1999 och 2005, och Ringhals 2 och 1 i Halland lades ned 2019 respektive 2020.
I vinter har elområde 4 bara omkring 2 200 megawatt tillgänglig produktion under topplasttimmen, mot en förbrukning på 4 400 megawatt. Resten måste tas från norra Sverige eller importeras från grannländerna, visar Svenska kraftnäts beräkningar.
Till det kommer att Ringhals 3 och 4 just nu står still för revision. Reaktorerna väntas vara tillbaka först den 27 respektive den 20 november.
Även Företagarna slår larm. Organisationen påpekar att småföretagen står utanför hushållens elstöd och kräver kompensation och sänkt elskatt.
Det värsta återstår
Och det är fortfarande höst. På måndagen räknade Svenska kraftnät med en högsta förbrukning på 19 000 megawatt i hela landet. Under vinterns mest ansträngda timme väntas den nå 24 500 megawatt en normal vinter och 26 100 megawatt en riktigt kall.
Det är just den timmen som vindkraften bara räknas med till 9 procent. Elområde 4:s underskott växer samtidigt från 2 200 till 2 500 megawatt om vintern blir sträng.
Risken för effektbrist bedömer myndigheten som låg. Men risken för perioder med höga elpriser beskrivs som fortsatt påtaglig, eftersom vattenmagasinen är låga och södra Sverige då påverkas mer av kontinentens priser vid kall väderlek.
Svenska kraftnät håller också på att upphandla en strategisk reserv för 16 november till 15 mars, som ska säkra elen under de kallaste dagarna när förbrukningen är som högst. Enligt myndigheten överstiger risken för effektbrist i dag den norm på högst en timme per år som Sverige har beslutat.
Eons prognos gäller hela perioden oktober–mars, alltså även de kallaste månaderna. På terminsmarknaden pekar priset för december–februari i elområde 4 mot 1,70 kronor per kilowattimme i snitt, rapporterar TT. Det kan jämföras med oktobers 1,57 kronor.
Regeringen: En hundralapp i stöd
Mot räkningen ställs regeringens högkostnadsskydd. Det aktiverades i elområde 4 sedan oktoberpriset landat på 1,57 kronor per kilowattimme, sju öre över gränsen på 1,50 kronor.
Stödet täcker 90 procent av det som överstiger gränsen. Enligt regeringens egna räkneexempel får en villa med direktverkande el och samma förbrukning som Eons typkund 96 kronor för oktober. Pengarna betalas ut först under vårvintern 2027.
För november kan stödet bli större eftersom priserna har fortsatt uppåt. Men skyddet gäller bara året ut, och enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) finns inget nytt högkostnadsskydd i budgeten för 2027.
Januari till mars, som ingår i Eons vinterprognos, står hushållen alltså utan skydd. Oktoberstödet på 96 kronor motsvarar mindre än en procent av den ökning på 12 600 kronor som bolaget räknar med för hela vinterhalvåret.
LÄS MER: Elstödet blir en hundralapp – och betalas ut först nästa år
