Migrationsöverdomstolen menar att det inte kan krävas av kvinnan och barnen att de ska söka upp en eritreansk myndighet.

Hösten 2014 beviljades den eritreanske mannen asyl och permanent uppehållstillstånd i Sverige, rapporterar Dagens juridik.

Året därpå ansökte hans fru och fyra barn om uppehållstillstånd som så kallade anhöriginvandrare.

På Migrationsverket avslogs deras ansökan med hänvisning till att kvinnan inte uppvisat något pass från sitt hemland, vilket man menade att hon borde ha kunnat göra utan problem.

Även barnens ansökningar avslogs då deras identiteter var oklara och kvinnan inte ens hade gjort sannolikt att hon verkligen var deras mor.

En överklagan gjordes till Migrationsdomstolen där kvinnan menade att då maken lämnat Eritrea illegalt kan varken hon eller barnen få ut pass eller annan identitetshandling från landets myndigheter. Maken skulle också vara en motståndare till Eritreas regering.

Kvinnan ville istället att en DNA-analys skulle göras.

Både överklagandet och begäran om DNA-analys avslogs. Kvinnan borde ha kunnat få ett pass utfärdat menade domstolen.

Ytterligare en överklagan gjorde till Migrationsöverdomstolen där man istället går på kvinnans linje och beviljar henne bevislättnad.

Som skäl anger man att det inte kan krävas av kvinnan och barnen att de ska söka upp en eritreansk myndighet för att göra en passansökan vilket skulle kräva att de betalat en tvåprocentig skatt till den eritreanska staten och undertecknar ett så kallat ångerbrev i vilket de accepterar bestraffning för utebliven militärtjänstgöring.

Vidare:

Att hänvisa familjemedlemmar till en flykting i Sverige att göra detta och dessutom riskera att eventuella andra anhöriga som finns kvar i hemlandet utsätts för repressalier i form av t.ex. frihetsberövande, kan inte anses stå i rimlig proportion till samhällets intresse av att kontrollera identiteten på dem som ska resa in i landet.

Istället ska en DNA-analys nu göras.