Efter flera års granskning friades Sameh Egyptson från misstankar om forskningsfusk. Hans avhandling om Muslimska brödraskapet i Sverige bedömdes hålla vetenskaplig standard – men vägen dit blev en lärobok i hur rättsliga och akademiska processer kan användas som vapen. I intervjuer med Samnytt berättar Sameh Egyptson och juristen Nima Rostami om hur ”Lawfare” har blivit ett nytt maktinstrument för vänstern och islamisterna i Sverige.

När teologen och forskaren Sameh Egyptson disputerade vid Lunds universitet med avhandlingen Global politisk islam? Muslimska brödraskapet och Islamiska förbundet i Sverige väckte det omedelbart debatt. Han hävdade, med stöd i omfattande dokumentation, att Islamiska förbundet i Sverige fungerar som en del av det globala nätverket Muslimska brödraskapet.

LÄS ÄVEN: Sameh Egyptson frias – inte ”oredligt” att forska om politisk islam

Kritiken lät inte vänta på sig. En kampanj av anmälningar, brev och mediala angrepp riktades mot honom – inte minst från personer med koppling till de organisationer han beskriver. När avhandlingen slutligen friades från alla anklagelser om forskningsfusk hade Egyptson redan levt i flera år under det han beskriver som en koordinerad ideologisk attack.

– Jag anser att rutinerna på akademin är bristfälliga, säger Egyptson till Samnytt.

LÄS ÄVEN: Sameh Egyptsons disputation: Islamister har infiltrerat Sverige

Han beskriver hur granskningen inleddes redan före disputationen, och att det snabbt blev uppenbart att motståndet inte var vetenskapligt utan politiskt.

– Det blev en välorganiserad kampanj av politiska organisationer, med anknytning till Socialdemokraterna och Islamiska förbundet i Sverige. Målet var att disputationen skulle kollapsa och stoppas.

Vi har journalister, akademiker och politiker som i tre decennier blundat för att Sveriges största muslimska organisationer i praktiken styrs av Muslimska brödraskapet.

Sameh Egyptson, forskare

Enligt Egyptson kontaktades både handledare, fakultetsledning och opponenter i ett försök att sätta press. Motståndarna upprättade en utredning med 111 punkter som ifrågasatte allt från språkbruk till källhänvisningar.

– Jag svarade på varje punkt, till och med ändrade vissa titlar där jag tyckte att kritiken var rättvis. Men det här handlade inte om saklighet, det handlade om att stoppa forskningen, säger han till Samnytt.

Han menar vidare att Muslimska brödraskapet och dess svenska förgreningar konsekvent vägrar insyn. 

– De vill inte lämna ut arkiv, de svarar inte på forskningsfrågor, de byter namn och stavning på personer för att försvåra granskning. Det är ett mönster, säger Egyptson.

Lunds universitet. Foto: Fredrik Tersmeden CC BY-SA 2.5

”Lawfare” – kampen flyttas till domstol och myndigheter

När Nämnden för prövning av oredlighet i forskning friade Egyptsons avhandling i våras konstaterade man fem mindre avvikelser från god forskningssed, men inga tecken på fusk.  Trots det fortsatte vissa medier att framställa honom som kontroversiell.

– Vi har journalister, akademiker och politiker som i tre decennier blundat för att Sveriges största muslimska organisationer i praktiken styrs av Muslimska brödraskapet, säger Egyptson.

– Frågan är om de är medspelare – eller bara naiva.

LÄS ÄVEN: USA öppnar för terrorklassning av Muslimska brödraskapet – medan Sverige bidrar med miljoner

Han menar att Lawfare – alltså juridiska processer som används i politiskt syfte – blivit ett nytt verktyg för att tysta forskare. 

– I mitt fall försökte de inte stoppa mig i domstol, men via akademin. Genom anmälningar, byråkratiska processer och mediala påtryckningar. Det är samma metod som användes mot Ann-Sofie Hermansson i Göteborg, säger han.

Ett av de mest uppmärksammade exemplen på Lawfare i Sverige är det som drabbade Ann-Sofie Hermansson (S), tidigare kommunstyrelsens ordförande i Göteborg. Efter att hon på sin blogg kritiserat två företrädare för organisationen Muslimska kvinnor i Sverige för att vägra delta i en offentlig debatt om hederskultur, blev hon stämd för förtal.

LÄS ÄVEN: Dagerlind: Media missar problemet med lawfare-attacken mot Flashback

Trots att domstolen i både tingsrätt och hovrätt friade Hermansson helt, beskriver flera bedömare fallet som ett typexempel på hur rättssystemet kan användas politiskt. Processen drog ut på tiden, kostade stora summor och blev en signal till andra samhällsdebattörer: den som kritiserar islamistiska nätverk riskerar att hamna i rättssalen.

Både Sameh Egyptson och Nima Rostami hänvisar till Hermansson som ett varnande exempel på hur rättsprocesser kan användas för att skrämma oppositionella röster till tystnad – en modern form av ideologisk Lawfare där juridiken används som slagträ mot yttrandefriheten.

Rostami: ”Lawfare är vänsterns nya maktinstrument”

Nima Rostami är advokat, debattör och grundare av Niro Advokatbyrå i Stockholm. Han har bakgrund som migrations- och brottmålsjurist, med erfarenhet även från studier i USA, och är känd för sitt engagemang i frågor som rör rättssäkerhet och politisk påverkan på det svenska rättssystemet.

Syftet är sällan att vinna juridiskt. Det handlar om att trötta ut, skrämma och ekonomiskt belasta meningsmotståndare.

Nima Rostami, advokat

Han har arbetat med flera uppmärksammade fall, bland annat kopplade till iranska regimens människorättsbrott, och är en återkommande röst i samhällsdebatten kring juridik, islamism och yttrandefrihet. Rostami har dessutom bedrivit folkbildning på persiska radioprogram i Sverige, där han förklarar rättsliga frågor för diasporan.

Nima Rostami. Foto: Privat. Sydsvenskans rubricering efter att Egyptsons forskning friats. Bild: Faksimil Facebook

När han talar om Lawfare gör han det både som jurist och som samhällsobservatör – med insikt i hur juridiska strukturer kan missbrukas politiskt.

– Vänstern i Sverige har byggt upp ett omfattande nätverk i akademin, civilsamhället och medierna. När någon går emot den etablerade berättelsen används de här strukturerna för att trycka ner personen, säger Rostami.

LÄS ÄVEN: Kravet: Socialdemokraterna måste redovisa kopplingarna till Muslimska brödraskapet

Han beskriver hur detta sker genom både lagar, praxis och informella regler.

– Det finns ett helt system av etiska råd, granskningsnämnder och myndigheter. De styrs inte nödvändigtvis av lag, men av praxis och ideologi. Den som bryter mot den rådande värdegrunden riskerar att frysas ut. Han fortsätter:

– Syftet är sällan att vinna juridiskt. Det handlar om att trötta ut, skrämma och ekonomiskt belasta meningsmotståndare, säger han.

”Vänstern finansierar korruption – islamisterna får utrymme”

Rostami menar att det här inte är något isolerat svenskt fenomen, utan en del av ett globalt mönster där bistånd, bidrag och ideologiskt kapital flyter samman.

– Genom åren har vänstern byggt ett system som finansierar sitt eget inflytande. Skattemedel går till organisationer som i sin tur driver vänsterpolitiska projekt. I islamisternas fall handlar det ofta om indirekt utländsk finansiering – pengar som kommer från rika individer i Mellanöstern, säger han.

Den har gått långt, både demografiskt och kulturellt. Vi ser orter där islamisk kultur dominerar, politiska partier med religiös agenda växer fram. Det går fortfarande att vända utvecklingen – men bara om vi vågar se problemet.

Nima Rostami, advokat

Han gör en jämförelse med internationellt bistånd.

– Man säger att pengarna inte går till korrupta ledare, men i praktiken frigörs deras resurser till annat – ofta till våld. Det är samma logik här: vänstern finansierar civilsamhället, och islamisterna använder sin frigjorda energi till att driva sina egna agendor.

LÄS ÄVEN: Larmrapport: Muslimska brödraskapet infiltrerar Europa – SD kräver nolltolerans

– Vänstern har blivit blind för våldet, säger Rostami och fortsätter: 

– De talar om solidaritet, men ser inte konsekvenserna av sina egna system. Genom att stödja ”progressiva” rörelser i Sverige och utomlands stärker de också de krafter som förtrycker kvinnor, tystar opposition och försvarar hederskultur.

”Det går att vända – men tiden rinner ut”

Rostami pekar på den strukturella obalansen.

– De som står bakom de här kampanjerna har hela det offentligt finansierade civilsamhället i ryggen. De får bidrag, de har tillgång till nätverk och plattformar. Samtidigt är kritikerna ofta ensamma och saknar stöd. Han går vidare:

– Sameh Egyptson har klarat sig tack vare sin uthållighet. De flesta hade gett upp för länge sen.

Både Egyptson och Rostami varnar för att utvecklingen mot tystnad och självcensur har gått långt inom akademin.  Rostami efterlyser en kombination av lagändringar, akademiskt ledarskap och civilkurage.

LÄS ÄVEN: Nordiska museet: “Id Al-Fitr” och “Ramadan” är svenska högtider

– Vi måste frigöra universiteten från politiska aktivister, och skapa regelverk som skyddar yttrandefrihet och forskningsfrihet. Samtidigt krävs individer som vågar stå upp – som Sameh gjorde, säger Nima Rostami.

När frågan om islamiseringens omfattning kommer upp svarar han:

– Den har gått långt, både demografiskt och kulturellt. Vi ser orter där islamisk kultur dominerar, politiska partier med religiös agenda växer fram. Det går fortfarande att vända utvecklingen – men bara om vi vågar se problemet.

Rättssystemet som nytt vapen i kulturkriget

Sameh Egyptsons fall visar hur sköra gränserna mellan akademi, politik och ideologi har blivit i Sverige. Det som började som en forskningsfråga om Muslimska brödraskapets roll i det svenska civilsamhället utvecklades till ett akademiskt ställningskrig där anmälningar, press och sociala påtryckningar ersatte saklig debatt.

Juristen Nima Rostami ser ett mönster: när vänstern och islamister förenas i syftet att kontrollera samtalet, blir rättssystemet ett instrument – inte för rättvisa, utan för makt.

Och medan Egyptson nu slutligen friats, återstår den större frågan:  Har Sverige byggt ett akademiskt och rättsligt system där de modiga blir måltavlor – och de tystlåtna belönas?

LÄS ÄVEN: Jomshof om moskéexpansionen i Sverige: ”Islam är nog den farligaste kraft västvärlden någonsin stått inför”

📣 Gillar du Samnytt?

Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att vi ska kunna fortsätta granska etablissemanget – bli gärna prenumerant!

Prenumeration: Se våra olika paket – klicka här.
Swish: Donera valfri summa till 123 083 3350
Vill du donera på andra sätt? Läs mer här.

👉 Bli prenumerant idag

EU-domstol: Får ej återkalla välfärdsförmåner för våldsam invandrare